Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 10. 9 mars 1946 - Principer vid produktionsplanering inom den mekaniska verkstadsindustrin, av Harald Ager
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
238
\ TEKNISK TIDSKRIFT
En fördel är om denna stycklista kan utskrivas
som ett original för spegelskriftskopiering, så
att kopiorna kunna användas som instrument för
olika planeringsändamål. Det är av vikt att den
man, som uppgör dessa listor, är väl förtrogen
med planeringsavdelningens arbetssätt, så att
arbetet där på alla sätt kan up^rlättas. En detalj
i detta arbete, som är av icke ringa betydelse, är
numreringen av detaljer, ritningar m.m. Det
underlättar överskådligheten och arbetet i hög
grad, om man t.ex. kan ha samma
nummerstomme för såväl detaljen som ritningen, arbetsordern,
verktygen etc. För detta ändamål bör ett
lämpligt symbolsystem utarbetas, som — utan att bli
för omständligt — bör kunna ge upplysningar om
produkttyp, användningsändamål, dimension o.d.
Tillverkningsplaneringen kan anses ha tre
huvuduppgifter:
1. Den skall ge svar på följande fyra frågor:
Vad skall göras? Var skall det utföras? Hur skall
det utföras? När skall det ske?
Konstruktionskontoret bestämmer genom
ritningar och styckelistor, vad som skall göras. Hur
arbetet skall utföras avgöres i allmänhet på
verkstadssidan i samarbete med
arbetsstudieavdel-ningen (eventuellt konstruktionskontoret), dvs.
om ett arbetsstycke skall svarvas, fräsas eller
slipas för att uppnå en viss given formförändring.
Var arbetet skall utföras, dvs. i vilken avdelning,
maskingrupp eller maskin sammanhänger med
det föregående avgörandet. När ett arbete skal!
utföras bestämmes med ledning av de
tidsuppgifter för en viss arbetsoperations utförande, som
lämnas ifrån arbetsstudieavdelningen eller
vederbörande avdelning.
2. Den skall ombesörja anskaffningen och
sammanförandet av ritningar, stycklistor, material,
maskiner, verktyg och andra hjälpmedel för
arbetets utförande vid rätt tidpunkt, för att
slutprodukten skall framkomma vid den utlovade
tidpunkten.
3. Den skall beordra avsyningar, provningar
m.m. och övervaka att arbetet även blir utfört.
En av de hörnpelare, på vilka
tillverkningsplaneringen skall vila, är materialkontrollen. Det
är ett huvudvillkor att denna bringas att fungera
med tillräcklig precision och utan onödigt arbete.
En ganska vanlig anledning till att en
planeringsapparat ej fungerar tillfredsställande är, att man
sökt sig fram på någon genväg i
materialkontrollen, varigenom man kanske spar ett obetydligt
belopp, vilket dock många gånger uppväges av
ökade kostnader genom de planeringsfel, som
uppstå genom osäkerhet. Det skall härför med
skärpa betonas vikten av att materialfrågan i sin
helhet ordnas, t.ex. beträffande förrådets fysiska
uppordnande, inköpsavdelningens metoder,
automatisk inventering, reservationer i
materialkartoteket och transporter.
På samma sätt som konstruktionsavdelningens
arbete bör följas från planeringsavdelningen, bör
detta också ske beträffande konstruktionen och
tillverkningen av verktyg. I allmänhet nöjer man
sig med att endast bevaka färdigställandet av
verktygen för en viss order, men effektiviteten
blir så mycket större, om t.ex. ett enkelt
planeringsschema upprättas, vilket omfattar såväl
konstruktion som tillverkning. Genom
konferenser med verktygskontoret och
verktygsavdelningen kan man hålla sig underrättad om hur
arbetet framskrider och med ledning härav vidta
nödiga dispositioner.
Förberedelserna för arbetsordern kunna sägas
vara avslutade i och med att ett operationskort
färdigställts. Detta utgör så att säga
arbetsplaneringens urkund, enär på detta skola finnas alla
de uppgifter, som äro nödvändig för
tillverkningen, t.ex. detaljens beteckning och nummer,
ritningens nummer, materialslag, förteckning
över arbetsoperationerna, maskingrupp eller
maskinnummer, arbetsgruppnummer,
verktygsbeteckning och ackordspris.
Vi komma nu till nästa fas i arbetsplaneringen,
nämligen utskrivningen av arbetsorder och övriga
för planeringen nödvändiga blanketter. Dessa
böra utformas med hänsyn till de funktioner de
skola tjäna i planeringsapparaten. Exempel på
sådana funktioner äro: beordring, bevakning,
tidrapportering, kvantitetsrapportering,
identifiering, detaljplanering, avlöningsuträkning,
redovisning, kalkylering, statistik m.m.
Vid utformningen av blanketterna och
uppläggningen av planeringsrutinerna måste tillses, att
dessa icke läggas vid sidan om övriga rutiner
inom företaget utan i möjligaste mån
kombineras med dessa. Det är härvidlag nödvändigt att
inventera allt skrivarbete i samband med
beordring, rapportering och redovisning inom
företaget, så att kontorsarbetet för att nå en viss
effekt kan inskränkas till ett minimum. En så
upplagd rutin kan ofta skenbart ge intrycket av
att skrivarbetet ökar i en modernt upplagd
planeringsorganisation. Anledningen är dock att
skrivarbetet koncentreras och centraliseras uppåt och
därför blir så att säga mera synligt. Som tidigare
nämndes har den tidigare nämnda
spegelskrift-kopieringen i mycket hög grad kunnat ersätta
manuellt arbete. Ävenså har under de senare
åren utvecklingen på
kontorsorganisationsområdet medfört nya arbetsbesparande principer
och metoder.
Slutsteget i arbetsplaneringens mellanetapp är
en "sats" blanketter, som insorteras i ett
"ordermagasin". Från detta tas — efter hand som
orderna "frigivits" från de olika
bevakningsställena — dessa ut för den tredje fasen i
arbetsplaneringen: leveransbestämningen och
arbetsfördelningen.
Den sista fasen i arbetsplaneringen —
leveranstidsbestämningen — är utan tvivel den svåraste.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
