Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 10. 9 mars 1946 - Elektrokemiska Aktiebolaget 50 år, av F H S - Metallurgical Analysis by Means of the Spekker Absorptionmeter, av Axel von Heijne - An Outline of Industrial Metallurgy, av E R—s - Problems in the Utilization of Small Coals, av Wll - Technique of Dyeing Rayons
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
254
\ TEKNISK TIDSKRIFT
mycket större blir ens beundran när man läser berättelsen
om företagets genombrottsår. Signifikativt är att
framgången till största delen byggde på den höga kvalitet som
produkterna hade — en fingervisning för all industri i ett litet
land som vårt. Kvalitet inte kvantitet måste vara vår lösen.
"Leverera så högt förädlad vara som möjligt" har också
varit EKA:s ledande princip, slutar den utomordentligt
läsvärda historiken.
Efter denna följer en "vandring genom fabriken" sådan
denna under ledning av företagets nuvarande energiske
chef, direktör Ryno Thelander, utvecklats de senaste 20
åren. Här ges bl.a. i välreproducerade färgfotografier en
bild av den mångsidiga tillverkning, som numera
föreligger, och som icke minst under de gångna krisårens avspärr
ningar varit av ovärderlig nytta för vårt land. F H S
Metallurgical Analysis by Means of the Spekker
Absorptiometer, av F W Haywood och A A R Wood.
Adam Hilger, London 1944. 128 s., 32 fig. 18 sh.
Boken utgör en handledning i användandet av den av
firman Adam Hilger konstruerade Spekker absorptiometer.
Förf. skilja mellan kolorimetrisk och absorptiometrisk
analys, i det den förra innebär analys genom
färgjämförelse mellan en obekant lösning och en lösning av känd
koncentration, med en subjektiv metod, ögats reaktion
för färg- eller intensitetsskillnader är avgörande för
mätningens noggrannhet. Om ögat ersättes av en fotoelektrisk
cell, som sålunda icke är beroende av experimentatorn.
talar man om absorptiometrisk analys.
Spekker absorptiometern består av en ljuskälla, som ger
åt motsatt håll riktade ljusknippen. I de två strålgångarna
finnas färgfilter, variabla bländare, celler innehållande
vatten resp. lösningen att analyseras samt linssystem och
slutligen två fotoceller. Fotocellerna äro
kompensations-kopplade över en galvanometer så att nollutslag erhålles
då lika ljusmängder falla på de båda fotocellerna. Då den
ena glascellen innehåller vatten och den andra en lösning
med en annan absorptionskoefficient, falla vid lika stora
bländare olika ljusmängder på fotocellerna. För att få
nollutslag på galvanometern, dvs. erhålla lika ljusmängder
på fotocellerna, vrides en graderad bländare. Avläsningen
på denna ger ett mått på lösningens absorptionsförmåga
och således på koncentrationen av den färgade
beståndsdelen. Bländaren är graderad så att avläsningen blir
proportionell mot koncentrationen.
Med filter och två olika lamptyper — en
volframglöd-lampa och en kvicksilverlampa — kan ljus av lämplig
våglängd erhållas.
Ett antal olika mätmetoder, lämpliga för olika analyser,
anges: den direkta metoden, där endast en färgad
beståndsdel finnes i lösningen; differensmetoden, då andra
beståndsdelar färga lösningen, ehuru de icke påverkas av
det speciella reagens, som är avsett att frambringa
analysfärgen; variationer på jämförelsemetoden för jämförelse
med standardlösningar.
Den absorptiometriska metodens fördelar över de äldre
kolorimetriska metoderna framhållas. Det påpekas att den
förstnämnda är mycket tidsbesparande, mera noggrann
samt fordrar mindre mängder av de använda kemiska
reagenserna. Dess begränsning ligger i analys av stora
koncentrationer då färgen blir så stark att lösningen måste
utspädas — och detta är icke alltid möjligt, exempelvis
vid bestämning av Si i järn- och metallegeringar. Metoder
anges dock för att övervinna dessa svårigheter.
Under normalt goda arbetsförhållanden och vid fullt
utnyttjande av bländaren erhålles en noggrannhet av ± 1 %
av koncentrationen av den undersökta beståndsdelen.
I bokens första del anges metodens princip och teori,
varefter följer en beskrivning av apparaten och dess
handhavande. De återstående två tredjedelarna av boken uppta
noggrant genomförda metoder med kalibreringskurvor,
uppgift på belysning och tabeller på lämpliga filter,
mängder etc. för rutinanalyser av Cr, Co, Cu, Mn, Mo, Ni, Si,
Ti, V i Fe-legeringar; Cu, Fe, Mn, Ni, P i Cu-legeringar;
Cu, Fe, Mn, Ni, Ti i Al-legeringar; Al, Cu, Fe, Mn, Si i
Mg-legeringar.
Flera hänvisningar till originalundersökningar äro
medtagna och andra litteraturreferenser äro angivna.
Axel von Heijne
An Outline of Industrial Metallurgy, av Paterson och
Béarn. Chapman & Hall, London 1944. 185 s. + VIII,
174 fig. 12 sh 6 d.
Arbetet är en kortfattad och populär framställning av
metallurgin. Både järn och andra metaller behandlas. Efter
en inledning om temperaturmätningens teoretiska
undertag följa några fysikaliska och kemiska synpunkter på
metallurgin. I korthet redogöres för smältning och
reduktion av metaller, slaggbildning och eldfasta material.
Därefter följer en summarisk redogörelse för de vanligaste
hållfasthetsproven på metaller. Metallografiska samt
röntgenografiska undersökningsmetaller beröras och tolkningen
av vissa mikrostrukturer exemplifieras. Spektrografisk
analys beskrives. Metoder och tillvägagångssätt för påvisandet
av defekter hos olika metalliska material utgör innehållet
i två kapitel. Redogörelse för värmebehandling och
anlöpning följer, varvid särskilt värmebehandlingen av
aluminiumlegeringar och rostfritt stål beröres. Därpå
behandlas härdning och normaliseringsglödgning av stål,
sätthärdning och andra härdningsproblem. Ferrolegeringar,
specialstål, gjutjärn och zinklegeringar äro i korthet
beskrivna. I kapitlet om hopfogning av metaller redogöres
för olika slag av lödning och svetsning. Arbetet avslutas
med en sammanfatning av olika skydd mot korrosion.
Värdet av boken ökas genom de moderna
litteraturuppgifter, som avsluta de flesta av kapitlen. Särskilt för
me-kanister och konstruktörer, som äro intresserade av men
ej särskilt studerat metallurgi, kan arbetet rekommenderas
E R—s
Problems in the Utilization of Small Coals, utgiven av
British Coal Utilization Research Association. London 1944.
294 s., ill.
Problemet att nyttiggöra det kol av mindre kornstorlekar
som erhålles vid de engelska kolgruvorna är av stor
nationalekonomisk betydelse. Man räknar med att i England år
ligen erhålles ca 25 Mt kol med kornstorlek under x/8",
varvid dock ej medräknats den stybb som bildas vid artificiell
krossning av större kol. En stor del av detta finkol
användes vid gruvorna för eldning av ångpannor och härvid ha
många synpunkter och erfarenheter framkommit.
Föreliggande bok innehåller 28 olika föredrag från en
konferens som hölls vid Institution of Civil Engineers i
november 1943, och dessa belysa olika sidor av problemet.
Frågor rörande användning av bränslen med hög halt aska
eller fuktighet behandlas ingående, och det framhålles
bl.a. att man i allmänhet inte behöver befara någon större
nedsättning av verkningsgraden även vid relativt höga
askhalter. Speciela utföranden av eldningsapparater för här
behandlade bränslen beskrivas och åskådliggöras med
ritningar och skisser.
Den efter föredragen följande diskussionen samt ett
antal skriftliga diskussionsinlägg äro även införda. Vissa av
föredragen innehålla rikligt med litteraturreferenser. Wll
Technique of Dyeing Rayons, av H A Thomas. Emmot
& Co. 2 sh 6 d.
Som påpekats av F Scholefield är det felaktigt eller
alltför enkelt att säga, att konstsilke färgas med direkta
färgämnen som bomull eller linne. Förf. diskuterar den
inverkan, som olika fibrers och olika färgämnens egenskaper
ha på resultatet av färgningen. Boken ger en ny, modern
och vetenskaplig syn på färgningens problem, som går
längre än Whittaker, Neale, Boulton m.flrs arbeten. Förf.
behandlar även nyare idéer för färgning av konstmassor,
såsom vinyon, nylon m.fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
