Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 11. 16 mars 1946 - Serieproduktion av flygplan, av Arne Rydberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 mars 1946
• 257
Serieproduktion av flygplan
Civilingeniör Arne Rydberg, Linköping
Åren 1938—1939 markerar en vändpunkt i
Svenska Aeroplan AB:s historia, då tillverkningen från
att ha varit en mer eller mindre
hantverksbeto-nad företeelse övergick till att bli en industri att
räkna med. Den ena orsaken var det
utrikespolitiska läget som tvingade fram den förstärkta
försvarsberedskapen, vilket för Saabs del betydde
avsevärt utökade beställningar; den andra var
införandet av skalkonstruktion i lättmetall som
ledande konstruktionsprincip. Därmed hade de
viktigaste förutsättningarna för en rationell
verkstadsdrift skapats. Tidigare hade
konstruktionsprinciperna, och därmed valet av material och
tillverkningsmetoder, praktiskt taget ändrats från
flygplantyp till flygplantyp. Då dessa därtill
producerades i mycket blygsamma serier efter
nuvarande mått, kunde man aldrig investera större
kapital i maskinell utrustning och verktyg. Man
visste ju inte vad kommande typer skulle kräva.
Övergången till skalkonstruktion kom i och med
flygplantyperna B3, SK14 och B5. Dessa
tillverkades på licens från utländska firmor och
därigenom fick vi hjälp i starten med de nya
tillverkningsmetoderna. Snart nog blev emellertid
alla förbindelser med utlandet avbrutna, och vi
måste försöka klara oss själva med de problem
som uppstod då fordringarna på
produktionstakten undan för undan ökades. Det är intressant
och glädjande att konstatera nu efteråt, då
kontakt med utlandet åter har börjat erhållas, att
utvecklingen därvidlag här hemma i stort sett tycks
ha följt samma linjer som utomlands. Givetvis
kan vi inte räkna med att i alla avseenden
till-lämpa samma tillverkningsmetoder som
utländska jättefabriker, då ju deras produktion vad
antalet flygplan beträffar trots allt är ett strå
vassare än vår. Men metoderna har noga anpassats
efter våra speciella förhållanden och kan med
fog göra anspråk på benämningen "flytande
tillverkning".
Verktygsutrustning
Produktionens storlek har i första hand en
avgörande inverkan på valet av
produktionsmetoder och vid projektering av
verktygsuppsätlning-en. Ett flygplan som t.ex. Saab-18 kräver för sin
tillverkning i alla versioner något över 10 000 rit-
Föredrag i avd. Skeppsbyggnadskonst och Flygteknik den 23
november 1945.
DK 658.281 : 629.135
ningar, standarddetaljer och verktyg oräknade.
Då det på många av dessa ritningar ingår flera
olika detaljer, som ofta måste tillverkas på olika
verkstadsavdelningar, förstår man vilka problem
som skulle uppstå om verkstaden arbetade enbart
efter ritning. Härtill skulle komma andra
svårigheter, t.ex. att få detaljerna så lika att de bleve
utbytbara, vilket vid exempelvis krigsflygplan är
ett absolut krav för fältmässigheten. Sist men inte
minst gälier det att hålla de utlovade
leveranstiderna och de kontrakterade priserna.
Lösningen på alla dessa problem heter verktyg.
Men verktyg kostar stora pengar, och det gäller att
noga göra klart för sig hur mycket man har råd
att offra. Ju mera massbetonad en tillverkning
är, desto mera arbete kan och måste man
överflytta från de direkt produktiva avdelningarna till
verktygsavdelningen för att erhålla ett minimum
av totalkostnad för varje färdig enhet.
Skall man, för att ta ett ytterlighetsfall, endast
bygga ett enda flygplan, måste arbetet bli helt
hantverksmässigt, och man får klara sig praktiskt
taget utan några verktyg alls. Det finns ju i detta
fall inte heller något krav på utbytbarhet. Skall
man å andra sidan lägga upp en serie på 10 000
flygplan av samma typ — en aktningsvärd mängd
även för utländska förhållanden — kan man utan
att blinka kosta på sig en verktygssats för låt oss
säga 10 Mkr. eller mera. Denna summa, fördelad
på antalet flygplan, kommer mer än väl att
uppvägas av de vinster man sedan gör i
produktionen. Befinner man sig nu någonstans mellan dessa
värden, vilket man — utan att förråda några
hemligheter — kan säga att förhållandet är hos
oss, får man från detalj till detalj bedöma hur
många och hur dyrbara verktyg man skall
tillverka, för att flygplanpriset skall bli ett
minimum.
Tillverkningens uppläggning
Saabs produktion, som 1938 var relativt
blygsam, har under kriget ökat i en omfattning som
då var nästan otänkbar. Ökningen har
framtvingat en ständig utveckling av arbetsmetoderna
och organisationsformen. Vi har därvid i stort
sett kunnat följa riktlinjerna för modern lättare
mekanisk verkstadsindustri, givetvis med hänsyn
till att vi har våra speciella problem, betingade
av materialet, de utomordentligt höga kvalitets-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
