Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 11. 16 mars 1946 - Överhettare till ångpannor, av Wll - Nya framsteg inom hårdmetalltekniken, av Bn - Blindnitning, av Bn - Nitning med avkylda nitar, av Bn - Kallhamring av kuggar, av Bn - Permanentmagnetiskt uppspänningsbord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 mars 1946
• 279
åstadkomma detta kan man använda antingen en
kombination av strålnings- och konvektionsöverhettare, eller
anordning för att med rökgasspjäll reglera gasmängden
genom överhettaren, eller ångkylare. Vilken av dessa tre
metoder som är att föredra är ej avgjort men tendensen
går mot användning av de båda sistnämnda. I fig. 3 visas
ett schema för reglering av ångtemperaturen genom
uppdelning av överhettaren i två delar och med mellankopplad
ångkylare. (Efter S D Scorer.) Wll
Nya framsteg inom hårdmetalltekniken. Man har
lyckats förbättra metoderna för framställning av
hårdmetaller, så att de besitta nästan dubbelt så stor
hållfasthet som tidigare samtidigt som priset väsentligt
nedbringats. Det är därför möjligt att mekaniskt genom
klämning fasthålla hårdmetallen utan att tillgripa den nu
använda lödningsproceduren. Man undgår därigenom de
svårigheter, som uppkomma genom olika
värmeutvidg-ningskoefficient hos hårdmetallen och materialet i skaftet.
Särskilt i stora hårdmetallstycken kunna lätt sprickor
uppstå dels vid pålödningen, dels vid slipningen. Det nya
användningssättet av hårdmetaller har speciellt tillämpats
för skären i arborrstänger, där alltså hårdmetallstycket
direkt spänts fast i arborrstången.
För skärning av kuggar i hårt material (Brinell 285) har
man haft god hjälp av hårdmetall. Kugghjulen ha varit
avsedda för utväxling mellan maskinen och propelleraxeln
i fartyg. Fräsningen utfördes med avvalsningsfräs i vanlig
kuggfräsmaskin, vilken i förevarande fall tålde de ökade
varvtal den måste byggas om för. Fräsen hade försetts
med hårdmetallskär, vilka fästs huvudsakligen på mekanisk
väg men dessutom med lödning. Fräsens diameter var 150
mm och hastigheten 200 r/m, vilket ger en skärhastighet
av 95 m/min mot vanligen 20 à 30 m/min vid
snabbståls-fräsar. Matningen var 0,75—1,00 mm per varv hos
arbetsstycket. Vanlig mineralolja med låg viskositet visade sig
vara bäst för kylningen (Machinery, juni 1945). Bn
Blindnitning. Vid nitning erfordras i allmänhet att bägge
sidorna av nitförbandet är tillgängliga, den ena för
mot-hållet, den andra för slagningen av nitskallen.
Konstruktionerna måste därför utbildas med hänsyn härtill, vilket
ofta innebär en olägenhet. Man har sökt åstadkomma
nit-ningar på andra sätt så att endast ena sidan av förbandet
behöver vara tillgänglig, t.ex. med nitar innehållande
explosivt material, vilket exploderar vid inslagningen, varvid
en skalle bildas på den icke tillgängliga sidan av
förbandet (Tekn. T. 1943 M 129).
En ny lösning har utarbetats av en engelsk firma. Härvid
användes en rörformad nit, vilken med ett speciellt
verktyg vidgas med en dorn sedan niten placerats i läge. Fig. 1
klargör helt förfarandet. Bland de olika utföringsformerna
på verktyg visas i fig. 2 ett för 3—5 mm nitar. Detta
verktyg kan laddas med ett hundratal 3 mm långa nitar, var-
Fig. 1. Den ursprungliga niten med sitt koniska hål
anbringas i plåtarna, som skall nitas (t.v.); sedan dornen
har dragits igenom bildas skalle och niten formar sig
efter plåtgodset (t.h.).
Fig. 2. Verktyg för
blindnitning;
spindeln är delvis fylld
med nitar.
för sedan nitningsarbetet kan utföras mycket snabbt; ända
till 1 200 nitar kan slås per timme. Nitar av såväl
lättmetall som stål kan komma i fråga och verktyg finns
för upp till 20 mm nit. Bn
Nitning med avkylda nitar. Vissa aluminiumlegeringar,
vilka användas i nitar till flygmaskiner, ha den
egenskapen, att de endast kunna stukas i avkylt tillstånd. I
rumstemperatur bli såväl draghållfasthet som
avskärningshåll-fastheten högre, samtidigt som möjligheten att slå ett
nithuvud minskas. Man är därför tvungen att vid nitningen
ha nitarna avkylda. De ur ett kylskåp framtagna nitarna
packas med en automatisk packningsmaskin i
cellofan-påsar, vilka sedan i en automatisk maskin klistras igen.
Påsarna förvaras därefter i mindre kylskåp, placerade i
verkstaden så att arbetarna ej behöva gå någon längre
sträcka för att hämta dem. Fördelen med cellofanpåsarna
är att nitarna ej så fort bli uppvärmda och att arbetarna
ej så lätt tappa nitarna på golvet. Vid tidigare använt
förfaringssätt, varvid arbetarna hämtade kylda nitar i en
kopp, måste nitningen ske inom 20 min efter nitarnas
uttagning ur kylskåpet. Med det nya förfaringssättet kan
man dröja ända till la/2 timme, innan nitarna bli för spröda
för nitningen (Iron Age, 6 april 1944). Bn
Kallhamring av kuggar. För att öka
utmattningshållfastheten hos ett stålmaterial kan man kallbearbeta dess
yta. Detta kan utföras genom att stålkulor med stor
hastighet slungas mot ytan. Man har använt denna metod bl.a.
för att förbättra materialegenskaperna hos fjädrar. Samma
förfaringssätt har även tagits i bruk för kuggar. Härdade
stålkulor med ca 0,7 mm diameter kastas ut från ett
roterande hjul så att de få en hastighet av ca 60 m/s. Användes
en luftström kan ännu högre hastighet erhållas. Strömmen
av kulor riktas vinkelrätt mot kuggytan och får verka
under ca x/2 min. Materialet är förut värmebehandlat och
efter kallbearbetningen utföres ej någon slipning, då
därigenom det uppkomna ytskiktet skulle avlägsnas igen.
Förfarandet användes med fördel på kugghjul till
bilväxellådor. Försök ha visat att vid hård belastning ökas
livslängden hos en undersökt växel från 2,5 h till 40 h (Iron
Age, mars 1944). Bn
Permanentmagnetiskt uppspänningsbord. Det
permanentmagnetiska uppspänningsbordet har vissa fördelar
framför det elektromagnetiska, bl.a. att det icke fordrar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
