Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 11. 16 mars 1946 - Deformationer och spänningar i gummi-metallfjädrar, av Alfred Lilliendahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
296 \ TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 7. Trådarnas förskjutning under elementets belastning.
man kan mäta den inom gummit befintliga
trådlängden under belastning och vid obelastat ele
ment. Det bör påpekas att hålen i metallkroppen
hade borrats tillräckligt stora för att lämna fritt
spel för tråden, som kunde lätt följa
deformationen. Trådens mera vertikala riktning i
omedelbar närhet av gränsen mellan metall och
gummi tyder på mindre utpräglad deformering
just i gränsskiktet och synes bekräfta antagandet
att i gränsskiktet särskilda spänningsförhållan
den råda. Bilden visar även gummits yttre kontur,
som likaledes är av stor. betydelse för
spänningarnas bedömande.
Vid ett andra försök spändes det större elementet
ytterligare något hårdare, för att få fram en ändå
kraftigare deformation, se fig. 8.
Fig. S. Samma element men
kraftigare deformerat.
Fig. 9. Trådarnas läge under
skjuvbelastning.
Skjiwbelastade element
Med skjuvbelastning gjordes försök med ett
rektangulärt element med gummidimensionerna
50 X 25 X 11 mm. Elementet genomborrades
nära ena kortsidan och vid en punkt något mera
mot elementets mitt. Tunna trådar placerades i
borrhålen och elementet spändes in så att
spänningen motsvarade en kraftig skjuvbelastning.
Trådarnas läge under skjuvningsinverkan fram
går av fig. 9. Undersökningen av skjuvelementet
bekräftar i stort sett Latshaws spänningsanalys
Enligt Latshaws teori ligger största
dragspänningen parallellt med spänningsellipsens
storaxel. Röntgenbilden synes bekräfta denna teori
Tråden, som tränger in i elementet ungefär i räf
vinkel till metallplattan, svänger sedan in på
storaxelns riktning och följer denna så gott som
genom hela elementet, för att sedan lämna
elementet i rät vinkel mot metallplattan, fig. 10.
I gränsskiktet påverkas tråden mycket mindre
av skjuv kraften. Eftersom tråden är synnerligen
böjlig och hålen i metallplattorna så pass stora
att tråden lätt kan glida under deformationens
inverkan, tyder trådens oberörda läge i
gränsskiktet på mindre skjuveffekt i gränsskiktet.
Förklaringen till detta fenomen torde ligga i
gränsskiktets kemiska struktur. Ungefär samma
förhållanden framgå av fig. 8, som visar trådens läge
i ett tryckbelastat element. Även här påverkas den
lättglidbara tråden ej nämnvärt i gränsskiktet, för
att därefter svänga skarpt utåt.
Kombinerade belastningar
Den yttre belastningen utgör i många fall en
kombination av tryck- och skjuvbelastning. Den
teoretiska belastningsbilden blir då något mera
invecklad, och de teoretiska analysmetoderna
kunna ej längre med samma framgång användas.
Däremot torde röntgenanalysen kunna hjälpa till
vid undersökning av spänningsförhållandena i
gränsskiktet, som trots sin oerhört stora
hållfasthet och vidhäftningsförmåga tiils vidare ulgör
gunnnimetallfjäderns ömtåligaste del.
Fig. 10. Vid
skjuvbelastning av elementet enligt
fig. 9 förskjutes cirkeln a
till ellipsen b. Tråden,
som vid ospänt element
går från A till B„ tar
under belastning vägen ABt.
Enligt röntgenbilden i fig.
9 tränger tråden först in i
rät vinkel mot plattorna
för att sedan följa
ellipsens huvudaxel, varefter
tråden lämnar
gummiskiktet, återigen i rät vinkel
till metallplattorna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>