Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 11. 16 mars 1946 - Tändningsfrågor för efterkrigsmotorer, av G V N - Lagbestämmelser för förvaring av gummisolution, av r - Rättelse, av Oq
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 mars 19A6
287
går motorn dåligt, och större elektrodavstånd förbättra
ej saken. En annan svaghet är, att man ännu ej funnit
tillfredsställande material för vissa delar. Vid
personvagnar uppträder en tredje svaghet, nämligen att
tänd-ningen måste ske antingen med magnet eller med 24 V
primärspänning för att över hela fartområdet ge den ökade
spänningen.
Då ingen avbrytare finnes, som förbättrar
lågvarvfunk-tionen utan försämring vid högvarv, består den enklaste
metoden för att höja stiftspänningen på lågvarv i att sänka
den elektrostatiska kapaciteten hos sekundärsystemet. På
sidventilmotorer är det nu praxis att placera fördelaren
lågt ned på motorns sida och delvis skärma av
tändstift-kablarna för att förhindra korständning. Det är också
ganska allmänt att sätta tändspolen på motorskottet, vilket
ger lång ledning till fördelaren. På detta sätt får man
ett fördelarsystem med en kapacitet av ca 75 fiF. Det är
bättre att sätta fördelaren ovanpå motorn och använda
så korta tändkablar som möjligt utan avskärmning;
korständning kan undvikas genom lämpligt arrangemang
Tändspolen skall monteras så nära fördelaren som möjligt,
och föreningskabelns längd bör ej överstiga 150 mm.
Topp-ventilmotorer ha bättre fördelarplacering med hänsyn till
stiften, men kapaciteten torde kunna minskas ytterligare
på dessa motorer. Den bör ej vara större än 30 //F. En
sänkning från 75 till 30 höjer spänningen med 20 %.
Tändningsreserven för mellan- och högvarvområdena kan
ökas genom mindre avbrytargap, i synnerhet vid
sex-cylindriga fördelare. Kunderna begära för dylika 0,53 mm
gap men skulle kunna använda 0,3 mm. Det är möjligt
att öka kontaktvinkeln från nu använda 36° till 45°, och
denna ändring skulle ge samma tändningsfunktion vid
3 750 r/m som man nu har vid 3 000 r/m. En så
modifierad avbrytare kan göras funktionssäker genom bättre
slipning och smörjning av kammen och större renlighet
i avbrytardosan.
Aluminiumoxidens större isolations- och
värmeledningsförmåga samt bättre mekaniska egenskaper böra ge ett
tändstift, som har mindre benägenhet att beläggas med
motståndsminskande överdrag. Detta är en mycket viktig
egenskap, därför att missande på mellan- och högvarv
i de flesta fall beror på spänningssänkning genom lågt
motstånd hos stiften.
Mera likformig fördelning av bränslet till de olika
cylindrarna eliminerar en del missande på lågvarv. Det finns
motorer, där spänningsbehovet vid acceleration från
lågvarv är 40 % större för cylinder nr 1 än för de övriga.
System för 12 V eller 6 V med dubbelspole ger betydligt
bättre tändning på högvarv. Båda metoderna medge
tändstift med ganska litet motstånd. Man har funnit, att, om
man tillför stiftet tillräcklig energi för att åstadkomma
tändning vid ett högre varvtal eller en högre temperatur
än som var för handen vid bildandet av beläggningen,
denna kommer att brännas bort; därigenom ökas
motståndet, så att stiften få ökad livslängd utan demontering
och rengöring. 12 V systemet leverar denna extra energi,
och det kan vid ökning av elbelastningen vara tillrådligt
att gå över till denna spänning. Övergången torde
påskyndas av de medföljande fördelarna beträffande tändningen.
Energin i varje tändningsimpuls är ungefär porportionell
mot den påtryckta spänningen. Det är därför viktigt att
använda generatorer, som lätt kunna klara
belastningstopparna. Före höjningen av generatoreffekten för flera
år sedan fanns det vagnar med så låg primärspänning
som 5,8 V, och detta förhållande kommer att uppträda
igen, om generatoreffekten ej ökas med belastningen. Man
bör ha en primärspänning på 7,25 V.
Man synes ej kunna rättfärdiga kostnaden för en mera
exakt avbrytare, eftersom det faktiskt kan vara 15°
skillnad mellan de önskvärda tändningsögonblicken hos
de olika cylindrarna i samma motor. Detta är ännu ett
exempel på sådana fall, där man kan vinna mera genom
förbättringar på själva motorn.
De flesta av ovan diskuterade frågor äro sådana, som
komma fram vid provningar. Det finns emellertid andra
fel, som vålla bilägaren större bekymmer; en och annan
misständning eller en sänkning av toppfarten varken
intresserar eller kostar honom så mycket som en total
tändningsstrejk. Vatten är otvivelaktigt den vanligaste
orsaken till en sådan: vatten på tändstiften, vattendränkta
tändstiftskablar, vatten på och i fördelardosan, vatten på
eller i tändspolen och vattendränkt kondensator. Man bör
absolut fordra vattentätt inkapslade tändspolar och
kondensatorer; det kostar inte mycket och ger nästan otrolig
förbättring av hållbarheten. Livslängden hos
pappersisolering ökas hundrafalt om man håller den torr.
Gummi-nipplar ha aldrig haft vidare gott rykte som vattenskydd;
de "korona-spricka" eller svälla genom inverkan av olja,
så att de efter sex månader ej lämna mycket skydd.
Nipplar av neopren eller vinylite ge mycket bättre resultat
Alla kopplingar i sekundärsystemet skola vara tätt
inkapslade, även de vid tändstiften. Ökat studium av
lämpliga nippelformer torde löna mödan.
Eftersom avbrytarkontakterna utgöra tändningssystemets
flaskhals bör man sörja för renlighet omkring dem. Mera
omsorg bör nedläggas på att skydda dem för smuts och
oljeångor. De senare orsaka snabb erosion av
kontakterna och ge dem stort övergångsmotstånd; de bära därför
skulden till många berättigade kontaktbyten.
Om fabrikanten alltså vill vattensäkra tändningssystemet,
ge sekundärsystemet minsta möjliga kapacitet till jord,
använda aluminiumoxidisolatorer i tändstiften, införa
12 V system och hålla avbrytardosan fri från smuts och
oljeångor, kommer bilägaren att ha mindre
tändnings-krångel på sin efterkrigsbil med
kompressionsförhållande 9 än han hade på sin förkrigsvagn (Automob. Eng.
okt. 1945). G V N
Lagbestämmelser för förvaring av gummisolution.
Gummilösning, som beretts av bensol eller trikloretylen
betraktas enligt giftstadgan som gift av andra klassen.
Enligt kungörelse nr 6 av den 12 januari 1946 har
undantag härifrån gjorts för solution förpackat i metalltuber om
högst 60 cm3. Den som vill tillverka gift av andra klassen
i större förpackningar måste skaffa sig tillstånd härtill,
vilket i Stockholm lämnas av Överståthållarämbetet, i
andra städer av magistraten eller kommunalborgmästaren
och på landet av länsstyrelsen. Anmälan skall dessutom
göras till Yrkesinspektionens chefsmyndighet.
På fabriker och försäljningsställen skall gummisolution
förvaras i starkt och tätt kärl eller låda, alltså ej i
papperspåse e.d. Flytande solution får ej förvaras i flaska eller
kärl av sådant slag som kan ge anledning till förväxling.
Kärl med gummisolution skall förses med påskrift "Farligt
att förtära" och vidare, där lösningsmedlet är bensol och
kolsvavla "Ångorna äro farliga att inandas; vid ofta
återkommande eller varaktig användning kunna även mycket
små mängder inverka förgiftande. I lokal, där människor
vistas och detta ämne användes, skall vara sörjt för
verksam luftväxling. Samtliga förvaringskärl skola vara väl
slutna och särskilda av vederbörande myndigheter
godkända skyddsåtgärder skola vara vidtagna."
Den som önskar skaffa sig fullständig kännedom om
dessa föreskrifter hänvisas till Trelleborgs Gummifabriks
AB, som har gjort en sammanställning av bestämmelserna.
Rättelse. Av ingenjör G Vedeler har jag blivit
uppmärk-samgjord på ett par inadvertenser som insmugit sig i min
recension av hans arbete ’ Grillage Beams in Ships and
Similar Structures" i Tekn. T. 1945 s. 1244. Som följd av
att jag har missförstått tabell III i boken bör satsen "där
momentvariationen blott i ena leden medtas" rätteligen
utgå. Vidare har jag kommit att översätta "failure" med
"katastrof", något som är missvisande, då det i själva
verket rör sig om prov till förstörelse. Oq
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>