Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 11. 16 mars 1946 - Föreningar - Tekniska Samfundet, av DM - Sammanträden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
288
\ TEKNISK TIDSKRIFT
Föreningar
Tekniska Samfundets avdelning för
väg- och vattenbyggnadskonst sammanträdde
den 10 december 1945 med civilingenjör Sven
Askling som ordförande. Sammanträdet
besöktes av omkring 100 personer, ledamöter
av Samfundet, Byggnadstekniska Föreningen
eller Göteborgs Byggmästareförening, vilka
båda senare inbjudits till sammanträdet.
Till funktionärer för år 1946 utsågs hrr
F Persson (ordf.), G H Hansson (vice ordf.),
D Magnusson (sekr.), Z von Hall (klubbm.)
och G Westdahl.
Professor Hjalmar Granholm talade om en
undersökning, som verkställts inom
Institutionen för Byggnadsteknik vid CTH,
beträffande utförandet av startbanor av betong för
storflygfältet i närheten av Stockholm. En
betongplatta, som gjutes direkt på marken
eller på någon underbädd av grusfyllning
såsom fallet är vid startbanor för flygfält,
brukar man i beräkningshänseende betrakta
som en platta på elastiskt underlag. Den
förste som behandlade detta problem var den
tyske fysikern Herz, vilken år 1884
studerade inverkan av en punktformig last på ett
utsträckt istäcke. Ilerz’ teorier har senare
utvecklats och fullständigats av andra forskare
(Föppl, Nadai, Schleicher). Lösningarna blir
i allmänhet besvärliga och fordrar en
vidlyftig matematisk apparatur. För praktiken
mer användbara beräkningsmetoder har
utarbetats speciellt av danskamerikanen
Westergaard, som på grundval av de gamla
teorierna uppställt approximativa formler med
god noggrannhet. Försök har visat, att de
westergaardska formlerna, då de tillämpats
på betongplattor på mark, ger goda
överensstämmelser i vad gäller deformationer och
påkänningar vid måttliga belastningar.
Förhållandena i närheten av brott syns
emellertid icke ha studerats. I samband med
undersökningar av den högporösa
kramforsplat-tans användbarhet i vissa fall som
underlagsmaterial för betongbjälklag gjordes
sommaren 1944 en del belastningsprov på
oarmerade betongplattor, gjutna på dylika
underlag. Betongplattorna belastades medelst
en domkraft i mitten. Försöksresultaten
jämfördes med de klasiska metoderna och de
westergaardska formlerna. Man fann
därvid relativt god överensstämmelse mellan de
beräknade och erhållna nedsjunkningarna
men däremot dålig överensstämmelse mellan
beräknade och erhållna brottlaster. I syfte
att närmare studera dessa förhållanden vid
armerade plattor har utförts en del
modellförsök med tunna plattor, upplagda på
kram-forsplatta som elastiskt underlag. På basis
av betongplattans uppförande vid hög be
lastning har uppställts en preliminär
plattteori. De utförda modellförsöken visar
relativt god överensstämmelse med denna teori.
Försök i full storleksordning har även
utförts. Resultatet av detta försök stämmer
beträffande brottlasten mycket väl med den
uppställda teorin, över huvud taget kan
sägas, att detta försök visar, att man utan
svårighet kan konstruera en startbaneplatta
för ifrågavarande tunga laster utförd som
en armerad betongplatta av mycket måttlig
tjocklek. Det syns uppenbart att ett
utförande av startbanor i armerad betong ställer
sig såväl ekonomiskt som tekniskt mera
gynnsamt än ett utförande i oarmerad
betong.
Vidare talade arbetschefen vid Stockholms
Stads Gatukontor, civilingenjör Fredrik
Schütz, om "Asfaltisolering av
byggnadskonstruktioner mot fukt och vattentryck".
Därvid berördes först de båda grupperna
naturasfalt och oljeasfalt. Till den första
gruppen hör bl.a. trinidadasfalt samt
asfalt-haltig kalk- och sandsten. Den senare
gruppen uppdelas i ångdestillerad asfalt, som
huvudsakligen användes för bestrykning av
murverk, för klistring av
membranisoleringar och vid framställning av vägbeläggningar,
och i oxiderad asfalt, som huvudsakligen
användes vid tillverkning och klistring av
takpapp. För att kunna fördela asfalten till
tunna hinnor, kan man antingen värma upp
den till ca 180°C eller lösa den i lämpligt
lösningsmedel såsom solventnafta eller
råter-pentin. Man kan även emulgera asfalten i
vatten, varvid asfalten kommer att bilda fina
partiklar, som svävar fritt i vattnet. För att
hindra partiklarna att sammansluta sig,
tillsättes ett emulgeringsmedel, vilket kan vara
vattenlösliga t.ex. tvål, eller vattenolösligt,
t.ex. fint stoft såsom lera, kaolin eller sot.
Vatten kan tränga in i exempelvis betong
i form av vattenånga genom diffusion, i form
av fukt genom kapillär uppsugning och i
form av fritt vatten, när betongen utsättes
för vattentryck. Tal. har med bidrag av
Statens Kommitté för Byggnadsforskning
undersökt olika bituminösa materials
motståndsförmåga mot diffusion, fukt och
vattentryck. Diffusionsundersökningarna är icke
slutförda, men undersökningarna av olika
fuktisoleringar har klarlagt inverkan av
skikttjocklek, asfaltens mjukhet, porstorlek
m.m. Asfaltens flytbenägenhet på vertikala
och lutande ytor har även undersökts i detta
sammanhang. Olika membranisoleringars
motståndsförmåga mot varierande
vattentryck har inventerats, varvid inverkan av
olika tjocklek hos asfaltpapp och
bestrykningsmedel undersökts, liksom inverkan av
varierande temperatur och viskositet hos
asfalten.
Sedan berördes de i England och Tyskland
använda gjutasfaltisoleringarna, vilka i vissa
fall har påtagliga fördelar framför
membranisoleringar. Gjutasfaltisoleringar utföres
med speciellt seg och mjuk asfaltmassa, som
utlägges i ett eller två lager med en
skikttjocklek av 12 mm och har använts under
de senare åren vid ett stort antal broar och
byggnader, vilka utförts av Stockholm stad,
bl.a. vid isolering av Skanstullsbron,
Stadsarkivet och skyddsrummet under Hötorget. I
samband härmed berördes risken för
por-och blåsbildning i gjutasfalt och hur dessa
olägenheter kan undvikas.
Omkring ett 40-tal av de vid
sammanträdet närvarande samlades till gemensam supé.
Vid kaffet kåserade arbetschefen vid
Stockholms Stads Gatukontor, civilingenjör Bo
Jondal, om "Moskva och dess tunnelbanor"
samt visade ljusbilder. DM
Sammanträden
Svenska Teknologföreningen
Industriell Ekonomi och
Organisation sammanträder tisdagen den 19 mars
1946 kl. 19.30 precis.
1. Kontakt och samverkan inom
industriföretag. "Historik och
allmänna synpunkter", föredrag av direktör
Fritiof Söderbäck. — "Hur man i
praktiken sökt vinna kontakt och samverkan",
korta anföranden av direktör Herman Pyk,
AB Atlas Diesel, direktör Carl Sebardt,
Sandvikens Jernverks AB, generaldirektör
Gunnar Aste. Försvarets Fabriksstyrelse. —
Diskussion. — Supé.
Företagsekonomiska Föreningen inbjudes.
Skeppsbyggnadskonst och
Flygteknik sammanträder fredagen den 22 mars
1946 kl. 19.30. 1. Föreningsärenden. —
2."Trafikflygets prestation och direkta
flygkostnader", föredrag av civilingenjör Göran
Vejde. — 3. "Reaktionsmotorns byggnad och
verkningssätt", översikt av civilingenjör Sten
Langby. — Supé med samkväm — vissång
av Lennart Falk.
Tekniska Fysikers Förening
sammanträder tisdagen den 26 mars 1946 kl. 19.30.
1. Föreningsärenden. — 2. "Det svenska
elektronmikroskopet", föredrag av ingenjör Arne
Bergqvist. — Supé och samkväm.
Svenska Elektroingenjörsföreningen och
Fysiska Sällskapet inbjudes.
Ordinarie stämma hålles onsdagen den
27 mars 1946 kl. 19.30. 1. Styrelsens
berättelser över föreningens verksamhet och eko
nomi under 1945; fastställandet av
bokslutet. — 2. Beslut om ansvarsfrihet för
styrelsens förvaltning under 1945. — 3. Tillsättande
av valkommitté. — 4. Beslut om deponering
av föreningens böcker m.m. på K. Tekniska
Högskolans bibliotek. — 5.
"Förutsättningarna för en svensk industriell
mätinstrumenttillverkning", diskussion med
inledningsanföranden av professor Edy Velander:
"Behovet av en svensk mätinduslri"; professor
S Holmqvist: "Tekniska synpunkter";
civilingenjör Karl A Wessblad:
"Organisatoriska och ekonomiska synpunkter". — Supé
och samkväm.
STF:s Fastighets AB håller ordinarie
bolagsstämma fredagen den 29 mars 1946
kl. 12.15 på Svenska Teknologföreningen.
Kurs i kärnfysik anordnas av Tekniska
Fysikers Förening den 10—13 april 1946 på
K. Tekniska Högskolan, hörsal 432.
Onsdagen den 10 april.
Kl. 9.15. Professor O Klein: "Allmän
översikt av kärnfysiken." — 11.30. Fil. mag. C
Reuterswärd: "Isotoper och massdefekter."
Kl. 14.15. Professor E Hulthén:
"lsotop-seperation." — 15.30. Docent S von Friesen:
"Kärnmoment."
Torsdagen den 11 april.
Kl. 9.15. Civilingenjör N. Hole: "Den
radioaktiva strålningens absorption." — 10.30.
Docent K G Malmeors: "Mätmetoder för
radioaktiv strålning."
Kl. 14.15. Laborator S Eklund:
"Högspänningsanläggningar." — 15.30. Fil. mag. H
Atterling: "Cyklotronen."
Fredagen den 12 april.
Kl. 9.15. Dr phil. J K Böggild: "Allmän
översikt av kärnreaktioner." — 10.15.
Professor I Waller: "Teorin för
kärnreaktioner." — 11.30. Dr Böggild: "översikt av
kärnreaktioner" (forts.).
Kl. 14.15. Civilingenjör R Tången:
"Excita-tionsenergier och kärnniväer." — 15.30.
Docent K Siegbahn: " <x-, ß- och y-spektra."
Kl. 18.30. Middag på Tre Remmare.
Lördagen den 13 april.
Kl. 9.15. Professor G de Hevesy:
"Radioaktiva indikatorer." — 10.15. Laborator S
Benner: "Strålningsskydd."
Kl. 11.00. Dr phil. S Rozental:
"Uranklyvning." — 12.00. Professor J Tandberg:
"Arbetet med atombomben i Amerika."
Anmälan sker genom insättning av
kursavgiften (STF-ledamot 25 kr.; övriga 40 kr.;
teknologer frikort) på STF:s postgiro 19 49 28
senast den 2 april.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
