Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 12. 23 mars 1946 - Lera och filler i betong, av Göran B Ottmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 mars 1946
3.303
Lera och filler i betong
o
Ingenjör Göran B Ottmark, LSTF. Akersberqa
Frågan om den högsta tillåtna halten av lera
och slambildande ämnen i betongsand har
diskuterats i fackpressen i samband med de nya
betongnormernas utarbetande. De statliga cement- och
betongbestämmelserna av 1934 föreskriva, att
halten av lera och siam får uppgå till högst 3 %
av sandens vikt. För bestämning av sandens
ler-och slamhalt är också en metod normerad1.
Enligt denna blir emellertid endast kornstorleken
avgörande, och således kommer allt i sanden
ingående finmaterial, eller partiklar mindre än ca
0,100 mm, att betecknas såsom ler- och
slampartiklar. Någon åtskillnad görs därvid icke mellan
lera och filler. Om man å ena sidan med lera
menar en produkt av olika minerals kemiska
omvandling till huvudsakligast vattenhaltiga
ler-jordssilikat och å andra sidan med filler förstår
en produkt av partiklar mindre än ca 0,100 mm,
erhållen genom mekanisk omvandling av olika
mineral, visar praktiken, att lera inverkar mera
skadligt i betong än filler. Detta är förmodligen
också förklaringen till det av professor Inge Lyse
i en tidigare uppsats2 påtalade förhållandet, att
betongsand först tvättas för avlägsnande av
överskott på finmaterial och därefter tillsättas andra
finmaterial för erhållande av betong med god
arbetbarhet och täthet. Lyse frågar sig, om detta
förfarande är nödvändigt. För övrigt kommer
denne till att då rådande specifikationer voro
alltför rigorösa i fråga om tillåten kvantitet fint
material i aggregaten.
Inför de statliga betongbestämmelsernas
förestående revidering har civilingenjör Gösta
Lagergren i en uppsats3 behandlat frågan om lera i
betong. Han påpekar betongbestämmelsernas
oklara begreppsbestämningar och framhåller
skillnaden mellan lerpartiklar och annat
finmaterial i de förras kolloidala egenskaper.
Lagergren beskriver vidare nyligen utförda
undersökningar. En av dessa omfattar fyra serier,
varvid vattencementtalet hölls konstant för varje
cementhalt, medan tillsatsen av lera varierades.
Halten lera anges därvid i procent av sandens
vikt. Förhållandet mellan sand- och stenmaterial
i barlasten framgår emellertid icke. Lagergren
kommer till att den tidigare omfattade åsikten
om lerans skadliga inverkan måste revideras,
detta då en måttlig tillsats av lera synes vara
fördelaktig med avseende på betongens täthet och
DK 666.972.12
arbetbarhet. Resultaten gåvo dock icke något
klart besked med avseende på hållfastheten. I
detta sammanhang hade det varit av stort värde,
om Lagergren även hade angivit något mått på
betongkonsistensen, t.ex. i vebegrader. Två
hållfasthetsvärden vid samma cementhalt och
vatten-cementtal kunna ej direkt jämföras, om
konsistensvärdena äro olika. Betongkonsistensen ändras
ju med lertillsatsen, även om cementhalt och
vattenhalt hållas konstanta, kanske är detta en
förklaring till oklarheten med hållfasthetsresultaten.
I fackuppsatser, vilka behandla detta problem,
anges lerhalten alltid i procent av sandens vikt
eller volym. Då emellertid mängden sand i de
i betongen ingående barlastmaterialen varierar,
bl.a. med maximistorleken på stenmaterialet,
torde det vara riktigare att ånge lerhalten i
procent av barlastmaterialet. En för sandrik betong
med avseende på lerhalten olämplig sand kan
exempelvis mycket väl vara användbar för betong
med mindre mängd sand i barlastmaterialet. Detta
förhållande bidrar möjligen också till att
uppfattningarna om tillåten mängd lera i betongsand
variera.
Undersökningar
I syfte att ytterligare behandla ifrågavarande
problem och i viss mån därigenom bidra i
diskussionen ha företagits några orienterande
undersökningar, vilka gingo ut på att jämförande
belysa leras i förhållande till fillers inverkan på
betonghållfasthet och konsistens. Därvid
användes en lera uttagen från ett typiskt lerskikt vid
schaktning av ett grustag. Ett fillermaterial
användes, som erhållits genom nedmalning av
ren kvartsrik betongsand i laboratoriekulkvarn
till fillerfinhet. Samma sandmaterial användes till
ifrågavarande försök. För att undersökningarna
icke skulle bli alltför omfattande, valdes endast
en betongsammansättning, nämligen betong 300
kp/m3, standardcement. Vid denna
betongsammansättning tillverkades ett antal serier
betongkuber med varierande tillsats av dels lera och dels
fillermaterial såväl vid konstant vattenhalt i
betongen (vattencementtal <= 0,64) som vid
konstant konsistens, 3 vebegrader. Kubernas
kantsida var därvid 20 cm. Av varje serie tillverkades
tre kuber, varför nedan angivna
hållfasthetsresultat utgöra medeltal. För varje serie bestämdes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
