Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 12. 23 mars 1946 - Råd och anvisningar för upprättande av teknisk beskrivning till enfamiljshus, av Erik Larsson - Rationellt bostadsbygge, av Magnus Smedberg - Die Reibungskennziffer als Kriterium zur Beurteilung von Strassenbelägen, av Kurt Pålsson - Kriget i tidskrifterna, av R S - Rättelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 mars 1946
3.311
gift. Vore det icke lämpligare att försöka få allmänheten
att inse, att husbyggandet är en verklig ingenjörsuppgift,
så att anlitandet av fackman blir regel? Detta torde vara
till båtnad såväl för allmänheten, vilken härigenom
säkerligen får bättre hus, som för Byggnadslånebyrån, som får
bättre och fullständigare tekniska beskrivningar.
Erik Larsson
Rationellt bostadsbygge. Föredrag och diskussionsinlägg
vid HSB:s Riksförbunds kongress för bostadsproduktionens
rationalisering 22—23 mars 1945, Stockholm 1945. 119 s.
10 fig. 1 kr.
I ett längre inledningsanförande tecknar Sven Wallander
bakgrunden till nuvarande situation på bostadsmarknaden
och analyserar den framtida utvecklingen, som kommer
att kännetecknas av ökade statliga ingripanden, men där
byggnadsindustrin även har stora möjligheter att föra
utvecklingen framåt, speciellt genom rationaliserade
produktionsmetoder.
Evert Strokirk behandlar ämnet
"Byggnadskonstruktioner" med sedvanlig sakkunskap och trycker inledningsvis
på att man framför allt skall försöka få ned
årskostnaderna, även om detta skulle innebära en ökad
anläggningskostnad. Det monteringsfärdiga trähusets för- och
nackdelar utredes och utmynnar i ett förslag till större
och lättare enheter vid fabrikationen. I artikelns
fortsättning genomgås noga flertalet byggnadsdetaljer och
materialier beträffande såväl enfamiljs- som flerfamiljshuset.
Lennart Bergvall gör sig till tolk för rationalisering genom
standardisering av byggnadsmaterialindustrins produkter
i samband med övergång till ett allmänt vedertaget
modulsystem.
Titeln på Arvid Bjerkes föredrag är "Myndigheters och
byggnadsförordningars inverkan på byggnadskostnaderna".
Efter att först ha lämnat en del drastiska exempel på hur
de olika byggnadsnämndernas beslut hittills verkat i
praktiken, övergår förf. till att diskutera den nya
byggnadsstadgan för riket. Då det enligt K. M:ts beslut åligger
Byggnadsstyrelsen att utforma de tillhörande detaljerade
anvisningarna, diskuteras lämpligheten av att
Byggnadsstyrelsens sakkunskap förstärkes med ett råd, bestående
av dels byggnadsindustrifackmän, dels representanter för
de största städernas byggnadsnämnder.
Sture Haag lämnar ett litteraturreferat betitlat "Vad
göres utomlands för att höja produktionstekniken?"
(publicerat i Tekn. T. 1945 s. 597). Problemen syns vara
tämligen analoga i alla jämförbara länder. I USA och
England inriktar man sig emellertid i mycket högre grad än
i Sverige på att planera byggnadsföretagen i detalj, innan
de sätts i gång, innefattande kompletta ritningar,
leveransdata för material osv. i syfte att undvika
kostnadsfördyrande ändringar, omtransporter av material m.m.
Titeln "Arbetsstudier inom byggnadsindustrier och deras
samband med produktionskostnaderna" anger det
väsentliga om innehållet i Mejse Jacobssons artikel, och här
skall endast refereras den siffran, att vid fem
stockholmsbyggen om sammanlagt 460 000 arbetstimmar utgjorde
dagtiden i medeltal 105 % av ackordstiden.
K H Fraenkel talar om "Arbetsplanering och
arbetsstudier" och framhåller sammanfattningsvis, att man nu
vidtar spontana, dvs. improviserade åtgärder vid
uppträdande driftstörningar i stället för att genom
detaljplanering förebygga dylika störningar resp. länka över
arbetet i redan bestämda alternativa banor.
Slutligen lämnar D V österberg i ämnet "Arbetsstudier
vid husbyggnader" ytterligare en hel del beaktansvärda
synpunkter på hithörande problem.
En del av ovanstående föredrag har helt eller referatvis
återgivits i fackpressen. Genom att samtliga
diskussionsinlägg efter föredragen medtagits i boken har man
emellertid en bättre samlad översikt över de dagsaktuella frågorna
inom svensk byggnadskonst. Magnus Smedberg
Die Reibungskennziffer als Kriterium zur Beurteilung
von Strassenbelägen, av Ernst Zipkes. Gebr. Leemann,
Zürich 1944. 123 s., 106 fig.
Beurteilung der Konstruktion, Rauhigkeit und
Ver-kehrssicherheit von Strassenbelägen unter
Verwen-dung der Reibungskennziffer, av Erwin Thomann och
Ernst Zipkes. Gebr. Leemann, Zürich 1945. 111 s., 81 fig.,
28 tab. 14 schw. frcs.
I dessa båda skrifter, vilka utgöra nr 2 resp. 3 av Mitt.
Inst. Strassenbau Eidg. Techn. Hochsch., Zürich, redogöres
för de omfattande undersökningar av vägbeläggningars
friktionsegenskaper, som under åren 1940—1944 utfördes
vid institutet. Avsikten med försöken var att nå fram till
en allmän lösning av problemet att på ett enhetligt sätt
kunna värdera olika vägbeläggningars friktionsegenskaper.
Det visade sig under försökens gång ej möjligt att ernå
resultat med användande endast av
rullfriktionskoefficien-ten. Denna anger endast det gynnsammaste
friktions-förhållandet mellan hjul och beläggning, medan de
betydligt sämre förhållanden, som råda vid glidning, ej på
något sätt redovisas. För att erhålla en bättre bas för
bedömning av dessa förhållanden uppställdes teorin om
friktionskarakteristikan ("Beibungskennziffer", RKZ),
vilken utgör kvoten mellan glidfriktionskoefficient och
rull-friktionskoefficient. För glidfriktionskoefficienten
redovisas dess lägsta värde, dvs. det som erhålles efter så
lång glidning, att friktionsvärmet förmår förändra
materialet i någon anliggningsyta, varvid friktionen avsevärt
försämras. Friktionskarakteristikan utgör alltså ett mått
på beläggningens stabilitet i friktionshänseende. Denna
och rullfriktionskoefficienten i förening utgöra en relativt
god grund för den enhetliga bedömning av olika
beläggningar, som var undersökningarnas mål.
Med ledning av de utförda försöken uppställa förf. även
vissa minimikrav på friktionskarakteristikans och
rull-friktionskoefficientens numeriska värden hos olika
beläggningar.
Den förra skriften behandlar företrädesvis
försöksapparaturen, temperaturens inverkan på glidfriktionen genom
termiska förändringar av materialet i beröringsytorna samt
teorin för friktionskarakteristikan.
I den senare skriften redogöres för de nära 5 000 försök,
som utförts på 109 olika provsträckor. Här lämnas också
en allmän kritik av olika beläggningstyper.
Skrifterna vända sig främst till vägbeläggningsteknikern,
men även den, som sysslar med gatutrafikfrågor eller
trafiksäkerhetsfrågor, finner här uppgifter av intresse.
Kurt Pålsson
Kriget i tidskrifterna
Danmark
De kuppelformede Tilflugtsrum af Beton (Ingeniören
1945 h. 30).
Universitetsuddannede Ingeniørtropper (Ingeniören 1945
h. 33).
Norge
Oslo brannvesens tjeneste under krigen (Tekn. Ukebl.
1945 h. 28).
England
Bomb-damage repairs ön the Southern railway
(Engi-neering 1945 h. 4157).
The Ledo—Burma Road (Engineering 1945 h. 4158).
Air-raid damage to the Sheffield gas system (Egineering
1945 h. 4160).
Repairs to railway viaduct över London road, Brighton,
after damage by enemy action in may 1943 (J. Inst. Civ.
Eng. 1944/45 h. 8). R S
Rättelse: I uppsatsen Fotogrammetri och teknisk
kartläggning, Tekn. T. 1946 h. 4 har i medelfelsuttrycket s. 84
en term k under rotmärket bortfallit, innehållande bl.a.
uttryck för inställningsosäkerheten; termens storlek
uppgår i normala fall till ca 0,1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
