Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 13. 30 mars 1946 - Befolkningsutvecklingen och industrins framtida tillgång på arbetskraft, av Gösta Ahlberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
316
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 6. Folkmängd inom jordbruk och stadsnäringar 1910
—1960 i åldrarna 15—65 år.
Kvinnorna på arbetsmarknaden
De hittills anförda resultaten avser ju den
produktiva befolkningen som helhet, alltså
yrkesutövare såväl som icke yrkesutövare. Den tredje
etappen i undersökningen har bestått i att göra
en gränsdragning mellan dessa båda grupper.
Som redan antytts i samband med schemat på
fig. 1 är det egentligen bara för kvinnornas
vidkommande som detta erbjuder något problem av
större kvantitativ betydelse.
Den mycket betydelsefulla frågan om
kvinnornas framtida roll inom förvärvsarbetet belyses
av följande. Om procentuella antalet yrkesutövare
i den kvinnliga befolkningen förblir lika stort
som hittills bland de gifta respektive ogifta i varje
särskild ålder, kommer det totala antalet
yrkeskvinnor inom stadsnäringarna att i framtiden
minska eller på sin höjd förbli konstant. Det är
ett ganska anmärkningsvärt faktum, eftersom
man — som fig. 6 visar — kan räkna med att
totala antalet kvinnor inom stadsnäringarna ökar,
låt vara avsevärt långsammare än förr. Men
förklaringen ligger i åldersförskjutningarna.
Yrkesverksamheten är nämligen främst knuten till de
yngre åldrarna, och inom dessa kommer det att
ske en betydande folkminskning.
Skall man kunna påräkna en ökning av antalet
yrkeskvinnor, så förutsätter detta en ökad
benägenhet hos kvinnorna att ta förvärvsarbete.
Det förefaller långtifrån osannolikt att
utvecklingen går i denna riktning. Dels kommer
nämligen efterfrågan på arbetskraft av allt att döma
att bli större, dels kan man räkna med, att
arbetet i hemmen undan för undan rationaliseras,
så att arbetskraften på detta verksamhetsområde
kan frigöras till förmån för den egentliga
arbetsmarknaden. Någon säker prognos på den
punkten är det naturligtvis omöjligt att uppställa.
Men man kan göra en räkneoperation. Antar man
exempelvis, att 1 % av de i hemmen sysselsatta
kvinnorna årligen övergår till förvärvsarbete, så
kommer situationen avsevärt att ändras. Då
kommer nämligen antalet kvinnor på
arbetsmarknaden att öka t.o.m. starkare än männen. Detta
exempel visar alltså, att det trots den i och för
sig ogynnsamma befolkningsstrukturen inte kan
betraktas som alldeles uteslutet, att kvinnorna får
en i förhållande till männen ökad betydelse inom
näringslivet.
Den industriella utvecklingen
Den fjärde etappen i undersökningen gäller
gränsdragningen mellan industri och hantverk å
ena sidan och de övriga stadsnäringarna å den
andra. Som redan nämnts har dessa båda grupper
hittills behållit ungefär samma proportion vad
männen beträffar. För kvinnornas vidkommande
har det däremot skett en markerad tillbakagång
för industrigruppen. Beräkningarna grundar sig
på antagandet, att förhållandena blir likartade i
framtiden.
Till sist — som femte etapp — har det gällt att
beräkna speciellt storleken av industrins
arbetarstam. Den utgör ju huvudparten av
industribefolkningen. Dess relativa andel av denna
befolkning har emellertid under de senaste
årtiondena oavbrutet sjunkit, medan i stället
förvaltningspersonalen ökat. Är 1930 gick det på 1 000
manliga arbetare 113 manliga
förvaltningstjänstemän, år 1940 var siffran 130. För kvinnornas
vidkommande är ökningen ännu mera markerad:
från 105 till 159. Den främsta orsaken till dessa
förskjutningar är utan tvivel rationaliseringen,
som framför allt minskat behovet av manuell
arbetskraft per producerad enhet. Man kan därför
räkna med att tendensen kommer att bli
bestående. Arbetarstammen kommer i enlighet härmed
att öka i något långsammare takt än
industrigruppen som helhet.
Fig. 7 visar prognosresultaten i absoluta tal. Vid
första påseendet kanske inte framtidsbilden ter
sig så allvarlig. Men i jämförelse med den
tidigare utvecklingen blir det t.o.m. enligt det
gynnsammaste alternativet bara hälften så stark årlig
ökning av den manliga arbetarstammen som
under 1930-talet, och enligt de sannolikaste
alternativen blir det bara tredjedelen så stark ökning.
De kvinnliga arbetarna har inte tecknats in i
diagrammet, därför att prognosen för dem är
mycket osäkrare. Utvecklingen beror ju bland
annat på i vilken utsträckning yrkesverksamheten
bland kvinnorna över huvud taget ökas i
framtiden. Sker ingen sådan ökning, kommer absoluta
antalet kvinnliga arbetare sannolikt att minska.
Under alla omständigheter måste man räkna med
att antalet kvinnliga arbetare ökar i
långsammare takt än antalet manliga. Det betyder alltså,
att det procentuella antalet kvinnor bland indu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
