Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 13. 30 mars 1946 - Lokala befolkningsprognoser som ett led i företagens planering, av Per Holm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
318
TEKNISK TIDSKRIFT
Lokala befolkningsprognoser
som ett led i företagens planering
Aktuarie Per Holm, Stockholm
DK 312 : 331.6
658 : 711.122
Problemställningarna växlar fort för den
till-lämpade ekonomiska och sociala forskning som
skall stå samhället och näringslivet till tjänst med
fakta rörande de framtida utvecklingstendenserna.
Det är typiskt för den komplicerade sociala
situation vi just nu befinner oss i att samtidigt
som vi diskuterar vilka åtgärder som bör vidtas
för att minska eller förhindra arbetslöshet under
en efterkrigsdepression, aktualiseras frågan om
hur vi skall kunna tillgodose industrins framtida
behov av arbetskraft. Motsättningen mellan de
båda problemställningarna är emellertid bara
skenbar; de representerar olika sidor av de
praktiska problem som följer med ett realiserande av
målsättningen full sysselsättning. Att söka
förhindra ekonomiska depressioner blir det första
ledet i en politik som syftar till full sysselsättning;
därest detta lyckas, träder det andra problemet
att fördela den knappa arbetskraften fram i
centrum för intresset.
Den undersökning som utförts inom Industrins
Utredningsinstitut har visat att de senaste årens
starka ökning av antalet personer i de arbetsföra
åldrarna kommer att förbytas i stagnation; för
enskilda industrigrenar och för enskilda orter
kanske i tillbakagång.
Vad som i detta sammanhang skall tas upp till
behandling är några konsekvenser av den
förändrade situationen i fråga om arbetskraftsutbudet;
dels lokalt för enskilda samhällen, dels
individuellt för ett visst industriföretag.
Befolkningsprognoser för enskilda samhällen
Det är givet, att om man kan göra prognoser
över befolkningsutvecklingen i hela riket, som
inom en inte alltför vid felmarginal blir relativt
säkra, måste felmarginalen bli väsentligt större
när man skall försöka förutsäga den framtida
utvecklingen av ett enskilt samhälle. Många är
säkerligen till och med benägna att anse uppgiften
olöslig. Svårigheten ligger här främst i att bedöma
in- och utflyttningens framtida storlek. Tillfälliga,
oförutsebara faktorer, som nedläggandet eller
tillkomsten av en enda industri, kan ju medföra så
stora förändringar i folkmängden att alla förut-
Föredrag i Svenska Teknologföreningen den 21 februari 1946.
sägelser, som bygger på "normal" utveckling,
kullkastas. Även om denna synpunkt givetvis är
riktig utgör den i och för sig icke något
argument mot utförande av beräkningar över den
framtida folkmängden på en ort. Man bör
nämligen ha klart för sig att det i första hand är fråga
om en f ramskrivning av befolkningen i syfte att
studera vilka strukturella förändringar, som under
givna förutsättningar är att vänta i fråga om
folkmängd, befolkningens åldersfördelning, antalet
hushåll osv. Det gäller helt enkelt att skaffa sig
ett schema, där man kan avläsa konsekvenserna
av olika utvecklingsalternativ.
Härmed är inte sagt, att man helt behöver släppa
tanken på att söka förutsäga utvecklingen, bara
man har klart för sig att denna bedömning är
en fråga om att avgöra, vad som under nu
rådande förhållanden framstår som mest sannolikt.
Givetvis kan inte analysen av en enskild ort ske
utan att orten sättes in i ett större sammanhang.
Jämförelser måste ske såväl med omgivande
landsbygd och tätorter som med andra orter av
liknande struktur. Först härigenom erhålles den
nödvändiga överblicken och skapas möjligheter
till mer välgrundade slutsatser.
Det är uppenbart, att om man utgår från en
allmän prognos över folkökningen i
stadsnäringarna, eller i detta sammanhang mer adekvat över
den totala inflyttningen till tätorterna, så kan
man härifrån i och för sig inte dra några
bestämda slutsatser 0111 den enskilda ortens
"flyttningsvinster"; att förutsätta samma relativa
expansion för olika orter som under t.ex. 1930-talet
vore naturligtvis meningslöst. Ett exempel kan
emellertid klargöra de förändrade
expansionsmöjligheterna för de enskilda orterna. Perioden
1936—1940 uppgick flyttningsvinsten till
tätorterna från landsbygden till i runt tal 225 000
personer, varav drygt hälften eller 115 000
flyttade till rikets tio största städer. Av dessa 115 000
personer flyttade i sin tur ca 50 000 eller nära
hälften till Stockholm. Om dessa storstäder skulle
fortsätta att dra till sig inflyttning i samma takt
i fortsättningen — säg fram till 1960 — skulle de
övriga städerna i landet få en mycket liten "kaka’"
att dela på. Om flyttningsförlusterna från
landsbygden i olika åldrar i fortsättningen skulle bli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
