Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 13. 30 mars 1946 - Lokala befolkningsprognoser som ett led i företagens planering, av Per Holm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 mars 1946
3.319
av samma relativa omfattning som nnder
perioden 1936—1940 skulle "övriga städer" i stället
för en flyttningsvinst på 110 000 personer åren
1936—1940 få 46 000 åren 1946—1950 och endast
10 000 åren 1956—1960. Skulle landsbygdens
flyttningsförluster i olika åldrar sjunka till
samma relativa andel som perioden 1931—1935 —
vilket inte alls är omöjligt — skulle de tio största
städerna kunna upprätthålla sina flyttningsvinster
från 1930-talet endast genom att, dels ta hand om
liela flyttningsöverskottet från landsbygden, dels
därutöver dra åt sig ca 30- à 40 000 personer
årligen från de mindre tätorterna.
Det är sannolikt att välbelägna samhällen
med konkurrenskraftiga, expanderande industrier
kommer att dra åt sig arbetskraft icke bara från
landsbygden utan även från mindre
konkurrenskraftiga tätorter; ett växande antal tätorter
kommer att stå stilla i utvecklingen eller gå tillbaka.
Vi kan med andra ord vänta en "tätortsdöd" av
helt annan omfattning än den vi här i landet
hittills upplevt i form av utdöende sten- och
träindustriorter.
En annan ocli för arbetskraftsutbudet väsentlig
faktor må beröras. Hittills har förskjutningar i
de relativa anspråken på arbetskraft inom olika
näringsgrenar, yrken och geografiska områden
kunnat tillgodoses genom att den yngre rörliga
arbetskraft, som inträdde på arbetsmarknaden
eller ännu inte fått fast fot i något särskilt yrke
eller någon särskild miljö, fördelade sig över
arbetsmarknaden till de platser, där efterfrågan var
störst.
1 fortsättningen måste en sysselsättningsökning
inom ett område eller en industri i ökad
utsträckning ske genom att äldre arbetskraft, som redan
trätt ut i förvärvslivet, flyttar mellan olika
arbetsområden.
Det är uppenbart, att en arbetskraftsanpassning
av det senare slaget blir väsentligt svårare att få
till stånd än den förra; skall en anpassning efter
de förändrade tillgångarna kunna ske, måste den
medelålders arbetskraften bli mer rörlig än
hittills.
Det kan vara lämpligt att i anslutning till det
anförda ge exempel på några problemställningar
som kan belysas av en lokal
befolkningsundersökning.
"Rekryteringsbasen" på orten skall givetvis
klarläggas i detalj. Hur antalet personer i de
arbetsföra åldrarna kommer att förändras under de
närmaste 15 à 20 åren. Hur stort antal personer
som årligen kommer att träda ut i förvärvslivet
etc. De flesta städer och samhällen med undantag
av de allra största städerna har hittills
huvudsakligen hämtat sin arbetskraft från den närmast
omgivande landsbygden; en
befolkningsundersökning bör även siffermässigt redovisa den där
befintliga arbetskraftsreservens sannolika storlek
och sammansättning.
För det andra bör undersökningen klarlägga
vilka förskjutningar i arbetskraftens
åldersstruktur, som är att vänta. Olika orter befinner sig i
väsentligt olika läge i detta avseende. Sålunda
visade en undersökning för ett mellansvenskt
industrisamhälle att om man kunde upprätthålla
samma exceptionellt höga inflyttning som under
högkonjunkturåren 1936—1940 skulle det ske en
viss ehuru måttlig ökning av antalet arbetare i
åldern 15—65 år, medan antalet arbetare i åldern
20—30 år skulle minska till ca 70 % av antalet
år 1940, och antalet 50—65-åringar skulle mer
än fördubblas. En annan undersökning visade att
antalet i pensionsåldern inträdande personer, som
för närvarande var ca 70 årligen, om 15 à 20 år
skulle uppgå till ca 200 årligen.
I detta sammanhang kan det vara skäl att ställa
frågan: bör en undersökning, sådan som den
skisserade, endast gälla samhället eller bör den
också utföras för enskilda företag? I princip kan
man nog hävda, att befolkningsutredningen
primärt bör gälla hela samhället; för större
industriföretag kan dock en undersökning av de anställda
i företaget och "företagsbefolkningen" vara
värdefull. en sådan undersökning bör dock alltid
kompletteras med en undersökning av det
samhälle, där företaget är beläget.
För att minska nackdelarna av den ökade
knappheten på arbetskraft måste åtgärder vidtas
som underlättar rekryteringen av ny arbetskraft
och förhindrar en icke önskvärd utflyttning av
redan anställda. I den skärpta konkurrensen om
arbetskraften gäller det icke bara att kunna
erbjuda förmånliga löner utan även en trevlig
arbets- och bostadsmiljö. För ett samhälle eller en
storindustri som vill expandera blir det därför
nödvändigt att föra en aktiv bostadspolitik.
Statistiska undersökningar över
befolkningsutvecklingen ger ett direkt underlag för beräkningar av
det framtida bostadsbehovet.
Bostadsundersökningar
och bostadsbehovsberäkningar
En plan för bostadsförsörjningen bör innefatta
uppgifter om, dels hur många lägenheter som bör
byggas för att tillgodose en ökning av antalet
hushåll, dels hur många lägenheter som måste
byggas för att ersätta äldre, undermåliga
bostäder.
Beräkningar över det framtida antalet hushåll
— och därmed det framtida bostadsbehovet —
kan utföras med en ganska stor grad av säkerhet.
Metoden bygger i stort sett på följande faktorer.
I de allmänna bostadsräkningarna finns
uppgifter över hur stor del av folkmängden i olika
ålders- och civilståndsgrupper som bildar hushåll
är "hushållsföreståndare". Att praktiskt taget
samtliga gifta män hyr egen lägenhet är
självklart, men som exempel på antalet
lägenhetsinnehavare i övriga grupper kan nämnas att av an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
