Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 13. 30 mars 1946 - Deltidsarbete och indsutriellt hemarbete, av Matts Larsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
324
TEKNISK TIDSKRIFT
Deltidsarbete och industriellt hemarbete
Jur. och fil. kand. Malis Larsson, Stockholm
Svenska Arbetsgivareföreningen gjorde hösten
1945 en undersökning av arbetskraftsläget som
visade, att industrin under rådande
avsättningsförhållanden och med oförändrad tillgång på råvaror
och bränsle skulle med god tillgång på arbetskraft
ha kunnat bereda sysselsättning för ytterligare
närmare 70 000 arbetare, varav ca 20 000 kvinnor
och 50 000 män. Särskilt inom verkstadsindustrin
och textilindustrin var antalet "felande" arbetare
betydande. Mot bakgrunden av dessa siffror
framstår det som en verkligt angelägen uppgift för
företagen att på olika vägar försöka mobilisera
de reserver av arbetskraft, som kan finnas.
Härvid utgör deltidsarbete och industriellt hemarbete
två anställningsformer, som i sin mån kan bidra
till en gynnsammare arbetskraftsförsörjning.
Arbetskraftsreserverna
Den viktigaste arbetskraftsreserven finns utan
tvivel i hemmen. Den av dr G Ahlberg och docent
I Svennilson utförda arbetsmarknadsprognosen
visar, att en ändring av vanorna i fråga om
yrkesverksamhet, som skulle medföra en minskning
av de hemarbetande kvinnornas antal med 1 %
om året, skulle leda till en ökning av
stadsnäringarnas tillgång på kvinnlig arbetskraft med nära
200 000 på 20 år. Mot en ökning av
yrkesverksamheten bland kvinnorna verkar de växande
uppgifter inom hemmet och de ökade anspråk
på fritid för de gifta kvinnorna, som följer med
stigande bostads- och levnadsstandard.
Hemarbetets rationalisering verkar däremot i motsatt
riktning liksom också den förmånligare
lönesättningen av kvinnornas arbete, som kan bli en följd av
den starka efterfrågan på kvinnlig arbetskraft.
Den andra arbetskraftsreserven, som i viss
utsträckning kan mobiliseras genom deltidsarbete
och industriellt hemarbete, är de partiellt
arbetsföra. Frågan om deras inplacering i arbetslivet
utredes för närvarande av Kommittén för
Partiellt Arbetsföra. Av de kalkyler, som upprättats
inom denna kommitté, framgår, att antalet
personer lidande av sjukdom eller behäftade med lyte
eller defekter av sådant slag, att ett visst
arbets-hinder föreligger, snarare över- än understiger en
halv miljon. Åtskilliga av dessa är givetvis helt
arbetsoförmögna, andra är helt arbetsföra, men
Föredrag i Svenska Teknologföreningen den 21 februari 1946.
DK 331.794
338.71
stora grupper skulle utan tvekan kunna insättas
i produktivt arbete med tillhjälp av deltids- och
hemarbete. Deltidsarbete skulle då särskilt
lämpa sig för sådana partiellt arbetsföra, som på
grund av klenhet inte kan fullfölja ett normalt
arbetsmått, medan hemarbete särskilt lämpar sig
för tuberkulösa och nervklena samt reumatiker
och andra, som har svårt att klara transporterna
till och från arbetsplatsen.
En tredje arbetskraftsreserv utgör de överåriga,
som naturligtvis i stor utsträckning kan utföra
en normal arbetsprestation, men när detta icke
är fallet, väl lämpar sig både för deltidsarbete
och hemarbete. Med den förskjutning i
ålderspyramiden, som för närvarande äger rum, blir
det allt viktigare att denna grupp utnyttjas.
Deltidsarbete
Det är främst i samband med det större
problemet om de gifta kvinnornas förvärvsarbete
över huvud taget, som frågan om deltidsarbete
tidigare diskuterats. I det betänkande, som
Kvinnoarbetskommittén avgav 1938 om gift
kvinnas förvärvsarbete, framhölls, att så länge
problemet om de gifta kvinnornas förvärvsarbete
endast ses från kvinnornas egen synpunkt, måste
deltidsarbetet te sig som en fördelaktig lösning.
Inkomstbehovet är inte alltid bestämt fixerat till
en hel yrkesinkomst utan kan vara av alla
graderingar. Möjligheten att organisera hemarbetet
blir betydligt lättare med endast en kortare
frånvaro från hemmet, samvaron med barnen och
omsorgen om deras vård och fostran skulle
härigenom inte lida något mer betydande avbräck.
Förhållandet mellan mor och barn skulle kanske
tvärtom vinna på några timmars daglig frånvaro.
Yrkesskickligheten och arbetsvanorna skulle
upprätthållas och ett återinträde i full tjänstgöring
underlättas.
Av de överläggningar, som kommittén höll med
representanter för arbetsgivare och arbetstagare,
framgick det emellertid, att man hos
arbetsmarknadens parter hade mycket liten sympati för
deltidsarbetet. Det största motståndet kom från de
anställdas håll. Man var rädd för en allmän
nedvärdering av den kvinnliga arbetskraften, om de
gifta kvinnorna gjorde anspråk på särförmåner.
Man befarade en press nedåt på arbetslönerna, om
de gifta kvinnorna inte begärde "försörjarlöner"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
