Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 13. 30 mars 1946 - Deltidsarbete och indsutriellt hemarbete, av Matts Larsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 mars 1946
3.325
utan underbjöd sina kamrater, och man
befarade, att deltidsarbetet framför allt på
kontors-banan med dess relativt oreglerade
arbetstidsförhållanden skulle utveckla sig till ett heltidsarbete
med deltidslön. Även arbetsgivarna ställde sig av
olika skäl rätt kyliga till tanken på ökad
användning av deltidsarbete. I sin sammanfattning av
arbetsmarknadsparternas synpunkter på frågan
förklarade Kvinnoarbetskommittén, att den inte
kunde värja sig för det intrycket, att reaktionen
mot deltidsarbetet i allmänhet varit
känslobetonad eller att den åtminstone varit "mera
principiellt än praktiskt bestämd". Med hänsyn till
det rådande opinionsläget inskränkte sig
kommittén till att uttrycka önskemål om att
deltidstjänstgöring borde ordnas i allmän tjänst, i den
mån tjänstens art medgav detta och
tjänstemännen så önskade.
Vid 1942 års riksdag väcktes motioner, vari
anhölls om utredning för införande av deltidstjänst
i allmän och enskild tjänst för gifta kvinnor.
Frågan ledde emellertid icke till något
riksdagsbeslut. Motionärerna återkom 1943 och
begränsade då utredningen till anställning i allmän
tjänst. Riksdagen biföll nu motionerna, och år
1944 tillsatte K.M:t 1944 års
deltidstjänstutredning, som beräknas avsluta sitt arbete våren 1946.
Enligt direktiven skall utredningen inriktas på
deltidsarbete i allmän tjänst inte bara för gifta
kvinnor utan även för andra, exempelvis
personer med nedsatt arbetsförmåga, studerande och
ogifta mödrar. Vid prövningen av frågan bör
utredningen eftersträva sådana lösningar, som kan
vinna tillämpning även i det enskilda
näringslivet. Då det med anledning härav visade sig
vara av intresse för utredningen att erhålla
kännedom om deltidsarbetets förekomst inom det
privata näringslivet och de aktuella
synpunkterna på denna anställningsform från
företagens sida, utförde jag i höstas en undersökning
härom, för vilken jag nu skall något närmare
redogöra.
Omfattning
Utredningen bygger på en
stickprovsundersökning omfattande 195 företag inom industri,
handel, försäkrings- och bankverksamhet, och
uppgifterna har insamlats genom medverkan från
arbetsgivarorganisationerna på dessa områden
Till en början kan konstateras, att utredningen
bekräftar, vad man tidigare kunnat anta,
nämligen att deltidsarbete förekommer i mycket
begränsad utsträckning. Av de i utredningen
deltagande 195 företagen hade endast 60
deltidsanställd personal. Inom industrin hade frågan
utgått till 90 företag och av dessa var det endast
ca 20, som hade deltidsanställda. Inom
grosshandeln och vid bankerna var frekvensen av
deltidsanställda ännu mindre, medan däremot 60 %
av detaljhandelsföretagen och en tredjedel av för-
säkringsbolagen redovisade deltidsanställda.
Sammanlagt redovisades ca 700 deltidsanställda, av
vilka endast 14 var män. Av kvinnorna var 90 %
gifta.
Av de deltidsanställda, som voro anställda vid
industriföretagen, sammanlagt 260, sysselsattes
endast 10 med kontorsarbete och övriga med
manuellt arbete av olika slag. De företag, som
sysselsatte ett större antal deltidsanställda, var
textil- och konfektionsföretag samt
porslinsfabriker, medan endast ett av de tillfrågade
verkstadsföretagen hade givit sig in på denna
anställningsform. Vid textilföretagen sysselsattes de
deltidsanställda med sådana arbetsuppgifter som
rullning, spolning, lagning, granskning och
paketering, inom konfektionsfabrikerna med
tillskärning, lagerarbete och mönstertillverkning, inom
porslinsfabrikerna med sortering, pressning av
porslin, handmålning o.d. De deltidsanställda,
som sysselsattes på kontoren, hade i allmänhet
relativt rutinbetonade arbetsuppgifter såsom
arbete vid hålkortsmaskiner, kontrollräkning,
fakturering o.d.
Organisation
Deltidsarbetet vid de enskilda företagen är
organiserat på ett mycket växlande sätt. Det
vanligaste torde vara, att deltidsarbete försiggår visst
antal timmar varje dag i veckan, men i stor
utsträckning förekommer, att arbetet pågår hela
dagarna vissa dagar i veckan eller i någon
kombination av dessa båda system, alltså visst antal
timmar vissa dagar i veckan eller full tid vissa
dagar och halv tid övriga dagar i veckan. Ofta
försiggår arbetet på förmiddagarna ena veckan
och på eftermiddagarna den andra. Vid en del
företag är deltidsarbetet förlagt enbart till
kvällarna, exempelvis mellan kl. 17 och 22, varvid den
deltidsanställda personalen direkt avlöser den
heltidsanställda vid det ordinarie arbetets slut på
eftermiddagen.
Vid åtskilliga företag pågår deltidsarbetet i korta
skift på så sätt, att två deltidsanställda regelbundet
växlar med varandra, så att de tillsammans
utför en heltidsanställds arbete. Vanligen utföres
första skiftet på förmiddagen och andra skiftet
på eftermiddagen. Vid skiftarbete av detta slag
avgör verkstadsledningen, vilka personer som
lämpar sig att skifta med varandra. Ibland kan
det emellertid vara praktiskt att de
deltidsanställda får inbördes två och två komma överens om
vilka tider, som de skall hålla. I händelse av
sjukdom för den ena i skiftarbetet bör den andra
förbinda sig att arbeta full tid, om detta är möjligt.
Arbetstidens längd för de deltidsanställda
utgjorde vid industriföretagen i genomsnitt ca 29
timmar per vecka. Vid handelsföretagen,
försäkringsbolagen och bankerna var den genomsnittliga
arbetstiden något kortare. Den växlade där mellan
20 och 22 timmar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
