Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 13. 30 mars 1946 - De partiellt arbetsföras utnyttjande i industrin, av Hans Thorelli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 mars 1946
3.33
Fig. 5. Lam i ena armen och triförgiftad — men dock
arbetsför.
oss svenskar om vi, soin ej har krigsskadade att
ta hand om, inte skulle klara detta mindre
problem utan lagstiftning. Personligen tror jag också
mer på frivilligheten, och om en lagstiftning
infördes skulle detta troligen leda till en mycket
staik stegring av antalet partiellt arbetsföra genom
att alla de mer eller mindre skavanka, som nu
sysselsätts utan alt det egentligen märkt, skulle dras
fram i ljuset. Förslag har också varit uppe att
reservera vissa sysselsättningar inom samhället
helt för partiellt arbetsföra t.ex.
vaktmästarsyss-lor, hisskonduktörer osv.
I vissa fall utgör fordran på medlemskap i
sjukkassa ott hinder för anställning av partiellt
arbetsföra. Det förekommer att bolagens läkare
godkänner den partiellt arbetsföra, medan sjukkassans
läkare avstyrker medlemskap. Införes den
obligatoriska sjukförsäkringen bortfaller denna
svårighet, men till dess så sker får man väl bita i det
sura äpplet och anställa partiellt arbetsföra
utanför de eventuella bestämmelserna om
medlemskap i sjukkassa.
Det kanske mest omdebatterade problemet är de
Fig. 6. Blind knyter korvskinn.
partiellt arbetsföras avlöning. Hos L M Ericsson
och en del andra verkstäder tillämpar man
metoden att ge de partiellt arbetsföra normala ackord;
om de efter en viss uppträningstid inte
kommer upp till vad en sämre, medelgod arbetare
förtjänar, får de sluta. Det låter ju krasst men vi
försöker såvitt möjligt behandla de partiellt
arbetsföra som normala medborgare.
Ofta framhåller emellertid en del arbetsgivare,
att det är trångt om utrymmet och platsen är
dyrbar, så att det blir för stor förlust att ställa
mindre effektiv arbetskraft vid en kanske dyrbar
maskin, som således blir dåligt utnyttjad. Om
man skulle se krasst ekonomiskt på saken, får
man följande bild: Om effektiviteten hos
arbetaren endast är en del av den normala, kommer
de fasta kostnaderna att fördelas på en mindre
produktionsvolym än vid fullt utnyttjande,
varigenom omkostnaderna per produktionsenhet blir
större. Vid ackordsarbete skulle detta således
förutsätta en minskning av de normala ackorden för
att kompensera arbetsgivaren för det sämre
utnyttjandet av maskinerna och anläggningarna
Om denna princip skulle tillämpas, skulle det
mycket väl kunna hända att en partiellt
arbetsför med 20—25 % nedsättning av arbetsförmågan
inte skulle komma upp till mer än 60—70 %
av den normala timförtjänsten. Så krasst räknar
säkert inte arbetsgivarna, och detta anföres endast
som exempel på de ekonomiska konsekvenserna.
Nuvarande praxis är ofta varierande. Arbetare,
som arbetar på ackord, slipper som regel
avdrag. Kan han endast få städarbete e.d. får han
nog tyvärr nöja sig med timlön. Ofta finns ju
bidrag från Riksförsäkringsanstalten. Mycket få
företag brukar ta hänsyn till dem och gör en
reduktion motsvarande en del av pensionen.
Andra företag resonerar så, att har den partiellt
arbetsföre ett arbetshinder, må han gärna förtjäna
litet extra som uppväger lians lyte.
Bland arbetskamraterna väcker det nog mera ont
blod om ett ackord sätts ned, vilket kan tydas
Fig. 7. Enarmad, fullgod snickare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
