Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 14. 6 april 1946 - Electric Power Stations, av Carl E Söderbaum - Asea - Elektriska AB Lindström & Andell - TNC: 7. Några enskildheter i fråga om mätdon, av J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
354
TEKNISK TIDSKRIFT
sering och tekniska förbättringar vid produktionen för att
kunna hålla förbrukningsavgiften nere vid detta värde.
Kapitlen om eldsläckning och luftskydd innehåller mycket
av intresse. Förutom kolsyresläckning användes även en
annan gassläckning, nämligen med metylbromid. Vidare är
ju England vattensprinklernas hemland. Om
kolsyresläckningen anges, att 17 % C02 i atmosfären erfordras för
effektiv eldsläckning men man anser, att man bör ta till
utrustningen för 50 %. I samband med vattensläckningen
kommer man även in på frågan om rengöring av isolatorer
med vatten. Där har man för 130 kV ställverk följande
föreskrifter: vattenstrålens längd skall vara 7 m; strålen
måste vara sönderdelad i droppar innan den kommer i
kontakt med spänningsförande delar; vattnets specifika
resistens får icke vara mindre än 2 000 ohm cm;
sprut-munstycket skall vara effektivt jordat med tillhjälp av
två jordanslutningar.
Ur luftskyddssynpunkt bannlyser man först och främst
alla takfönster. Väggar och tak skall göras
motståndskraftiga för splitter och mindre bomber. Fönstren skall
vara igenmurade. Man är anmärkningsvärt litet rädd för
direktträffar av större bomber. I varje fall konstaterar man,
att det icke är mycket att göra åt den saken, annat än
möjligtvis att sprida byggnaderna så mycket som möjligt.
Vid kraftledningar konstaterar man, att luftledningarna är
lättare att reparera efter bombskador än kablar. Denna
skillnad blir allt mera framträdande ju högre
systemspänningen är. Mörkläggning och maskering
rekommenderas. För släckning av brand i inomhus förlagda cisterner
rekommenderas utdragning av 6—8" vattenrör för
eldsläckning utifrån.
Av de fem krigsfarorna sabotage, bomber, eld,
spärrballongskablar och flygplan anses de två sista vara de
värsta. Detta är ett ganska intressant uttalande. Man
konstaterar emellertid, att spärrballongsfaran blivit betydligt
mindre sedan man försett ballongerna med en automatisk
utlösningsanordning för wiren. Denna anordning fungerar
när ballongen sliter sig. Att både felfria och skadade
flygplan innebär en avsevärd risk för luftledningarna kan
man förstå, när flygintensiteten blir så våjdsam som den
var i England under krigets slutskede. Carl E Söderbaum
Asea, Västerås. Broschyr 7001 "Telfern", 7012
"Från-skiljarbrytare typ HSBA", 7015 "Automatisk fasning". Det
sistnämnda slaget av utrustningar är avsett för
obemannade, självstyrda eller fjärrkontrollerade
kraftanläggningar. Metoden användes nu även ofta i bemannade
stationer, varigenom hopfasningen går både snabbare och blir
säkrare. Broschyr 7019 "Precisionstidreläer", vilka särskilt
lämpa sig för selektivskydd eller liknande anordningar.
Broschyr 7020 "Spänningsregulator av transduktortyp för
mindre växelströmsgeneratorer". Samtliga dessa trycksaker
äro rikt illustrerade och innehålla en mängd tekniska data.
Elektriska AB Lindström & Andeli, Göteborg. Katalog
över oljeströmbrytare, frånskiljare, pådragsskåp,
regleringsmotstånd och motorskydd m.m.
TNC
7. Några enskildheter i fråga om mätdon
Som fortsättning på föregående TNC-spalt om nomenklatur
för mätdon följer här allmän nomenklatur i fråga om
mätdonens konstruktionselement och andra enskildheter,
dock med undantag för mätfelsnomenklatur som sparas till
nästa spalt.
skala, 1) med streck e.d. markerad indelning av längd
eller vinkel i element numrerade enligt någon talserie;
strecken kallas skalstreck, och området mellan på
varandra följande skalstreck kallas skaldel, 2) detalj försedd
med skala 1, t.ex. en graderad plåt
Anm. Ordet skala användes dessutom i betydelsen för-
hållande mellan längder på en bild och motsvarande
längder hos det avbildade föremålet, t.ex. skala 1 : 100
(förminskad bild), 2:1 (förstorad bild).
gradera mätdon, förse mätdon med skala 1; jfr kalibrera
visare i mätdon, till mätdonet hörande detalj som är
rörlig i förhållande till en skala och som medelst spets,
rits, sträng e.d. visar på det mot den mätta storheten
svarande värdet på skalan; som visare kan också räknas
t.ex. vätskeyta i kvicksilvertermometer, skugga i solur,
eller toppen av en kurva dragen genom de svängande
tungornas ändlägen i en tungfrekvensmeter, fastän
benämningen visare i sådana fall ej användes
siffertablå i mätdon, detalj där siffror medelst räkneverk
e.d. bringas i sådant läge, t.ex. i öppningar i en plåt, att
ett mot den mätta storheten svarande siffertal framvisas
[själv]visande (icke: indikerande) mätdon, mätdon med
visare och skala eller med siffertablå, till skillnad å ena
sidan från sådana mätdon som mätstock och målkärl,
som ej är självvisande, å andra sidan från registrerande
mätdon, som nedskriver mätresultatet
Anm. Ett mätdon kan samtidigt vara visande och
registrerande.
äterföringskraft = riktkraft, kraft som vill återföra visare
till ett bestämt läge
återföringsmoment = riktmoment, kraftmoment som vill
återföra visare till ett bestämt läge
nollpunkt på skala, med 0 betecknad punkt, i tillämpliga
fall även kallad nollstreck
nolläge, visarläge i mätdon med återföringskraft när
mät-storheten = 0, under förutsättning att inget stopp är
anbragt för visarrörelsen
utgångsläge, visarläge när mätstorheten—0; jfr nolläge
utslag, 1) längd eller vinkel med vilken visare avviker
från utgångsläget, 2) tal som visas av visare på skala
(jfr visning); vilketdera fallet som avses får framgå av
sammanhanget eller av den angivna enheten
visning, tal som av visare eller av kant e.d. på
mätföre-målet visas på skala (t.ex. utslag 2) eller som visas av
siffertablå; vill man betona att personligt avläsningsfel
kan föreligga är termen avläst värde användbar
visningsändring, ändring av visning sedan visst föregående
avläsningstillfälle
visningsenhet, enhet för mätdons visning; kan i mätdon
med skala även kallas skalenhet
Anm. Visningsenheten kan, men behöver ej, svara mot
en skaldel eller vara lika med mätstorhetens enhet.
visningsområde, området mellan lägsta och högsta visning
som kan avläsas
mätstorhet, storhet vars storlek man avser att mäta
mätområde, området mellan det lägsta och det högsta
värde av mätstorheten som kan mätas med tillräcklig
noggrannhet
kalibrera mätdon, bestämma samband mellan mätstorhet
och skala, t.ex. a) så att bestämda värden av
mätstorheten åstadkommes och skala uppgöres efter den, eller
b) så att tabell eller kurva uppgöres för sambandet mellan
mätstorheten och en redan befintlig skala
Anm. De med ett kalibrerat mätdon erhållna värdena
behöver i regel åtminstone i fallet a) en korrektion för att
rätt storhetsvärden skall ernås.
omräkningskonstant för mätdon, för hela mätområdet
gällande konstant varmed visning(sändring) skall
multipliceras för erhållande av mätstorheten i viss enhet;
begreppet kommer i fråga när kvoten av mätstorhet och
visning (sändring) är konstant eller nära konstant; kallas
i tillämpliga fall även instrumentkonstant; jfr
mätar-konstant
Anm. Produkten av visning (sändring) och
omräkningskonstant behöver i regel en korrektion för att rätt
storhetsvärde skall erhållas.
mätarkonstant för elmätare, konstant varmed antalet
rotorvarv skall multipliceras för erhållande av
mätstorheten i viss enhet J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
