Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 15. 13 april 1946 - Nya barkningsmaskiner för massaved, av B Ljunggren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
380
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 1. Åströms
barknings-maskin i öppet läge.
kättingar 1, fig. 1 och 2, att rotera runt stocken 2. Denna
matas alltså genom apparaten utan att rotera.
Inmatnings-valsarna 8 och utmatningsvalsarna 9 har till uppgift alt
dels mata stocken genom maskinen och dels förhindra,
att stocken vrides under avskalningen. De fyra kättingarna
bildar tillsammans en ring runt stocken, och det är alltid
samma del av kättingen eller samma länkar, som ligger
an mot stocken. Genom denna rings rotation runt stocken
under dess frammatning erhålles en avskjuvning eller
av-vridning av barken, utan att veden skadas på minsta sätt.
Allt efter vedens svårbarkningsgrad kan spänningen på
kättingarna eller anläggningstrycket varieras; likaså har
man mycket goda möjligheter att variera barkningsgraden
genom att öka eller minska omslutningsgraden. Härvid
kommer då, med den rotationsriktning maskinen har i
förhållande till fjäderns upphängning, en mycket
kraftigare dragning att uppstå med ökad omslutningsgrad i den
fast inspända ändan av kättingen. Dessutom beror den
avskalande förmågan hos maskinen givetvis på stockens
genommatningshastighet. För detta ändamål är maskinen
utrustad med en särskild växellåda för fyra hastigheter.
De egentliga avskalande organen är fästade i två stycken
koaxiala ringar, som roterar åt samma håll. Vid den inre
ringen 4 är kättingens ena ända fast infäst i punkt 3. över
en eftergivande tryckfjäder 5 är sedan kättingens andra
ända fäst vid den yttre ringen 7. Under det att båda
ringarna rotera tillsammans, kan den yttre ringen förskjutas
ett kvarts varv i förhållande till den inre. Härvid kommer
stocken att omslutas, som visas i fig. 2. Med denna
upphängning erhålles en smidighet hos de avskalande
organen, som gör det möjligt att genom maskinen utan besvär
mata krokiga, knöliga och kvistiga stockar. Upplagring av
de båda ringarna 4 och 7 har gjorts på trumman 10, fig. 2.
Denna är i sin tur upplagrad på ett särskilt stativ, som
icke visas på skissen. Tryckfjädrarna 5 är inskyddade i
hylsor 12, som ledar på kulleder 11.
Den för kättingarnas omslutning av stocken nödvändiga
förskjutningen av yttre ringen 7 under oavbruten rotation
av trumman fås genom en uppbromsning på elektrisk eller
mekanisk väg av yttre ringen. På elektrisk väg ordnas
denna uppbromsning genom att en särskild
bromsmotor 14, vilken av yttre ringen 7 bringas att rotera med ett
varvtal, som med cirka 15 % överstiger dess synkrona
varvtal, i slutningsögonblicket tillkopplas elektriskt. Då
denna motor efter inkopplingen strävar att återta sitt
synkrona varvtal, erhålles den avsedda bromseffekten. Efter
förskjutning av yttre ringen låsas ringarna inbördes med
en mekanisk spärr, och bromsmotorn frånkopplas,
öppningen av ringarna sker med en särskild hjälpmotor. De
olika momenten vid öppning och slutning av ringarna är
lif| största delen automatiserade.
Maskinens kapacitet är beroende av varvtalet på
trumman. Den nu färdiga maskintypen går med 275 r/m. Vid
detta varvtal räknas normalt med 300 st. 5 m långa stockar
per timme. Maskinen är normalt försedd med en omgång,
dvs. fyra, kättingar; högre kapacitet och intensivare
barkning erhålles givetvis, om flera omgångar kättingar,
exempelvis två eller tre omgångar (8 och 12 kättingar) sättes
efter varandra.
Den nuvarande maskinen, som är avsedd för klenare
virke upp till 15" i grovändan, väger ca 6 000 kg inklusive
fundamentram och elektriska motorer. Kraftförbrukningen
är mycket låg eller endast 25 hk vid ovannämnda
kapacitet. De rundlänkade kättingarna av i allmänhet 6 mm
rundjärn håller förvånansvärt bra, och man kan med
lämpligt härdad kätting räkna med 5 000 till 10 000 st. 5 m
långa stockar cellulosaved på en omgång kätting.
Fjädrarnas förslitning är ytterst ringa.
Även en något enklare maskin kommer att tillverkas för
användning bl.a. vid flottledernas avläggningsplatser.
Maskinen kommer också att utformas så, att den kan köras
utan elektriska motorer." Likaså kommer en apparat för
sågtimmer med upp till 25" i grovändan att byggas.
Apparaten lämpar sig bra för barkning icke blott av
sådan obarkad ved, som flottats, utan också för ved, som
legat upplagd på land en längre tid utan att flottas eller
eljest ligga i vatten. En stor fördel framför
trumbarkning erhålles då, därigenom att barken efter barkningen är
torr och har ett högt värmevärde. 1 samband med
försöken med den Äströmska barkningsmaskinen har
utexperimenterats en metod, som på ett enkelt, men, som
det synes, fullt effektivt sätt avlägsnar vattnet i sådan
grad, att man av barken får ett billigt och utmärkt bränsle
även vid barkning av ved, som direkt tagits ur vattnet.
I Amerika har man sökt lösa barkningsproblemet enligt
delvis andra linjer än hos oss. Man har där de senaste
åren lagt ned mycket arbete på experiment med
hydraulisk barkning av veden med högtrycksvatten och även löst
problemet tekniskt. Vid den praktiska tillämpningen har
man utformat metoden på något olika sätt.
Vid Weyerhaeuser Timber Co:s sulfitfabrik i Everett blev
en första anläggning för hydraulisk stockbarkning färdig
för igångkörning 1942. Stockarna utsätts för
högtrycksvatten av ca 100 kp/cm2 vinkelrätt mot stockens yta från
två 7" munstycken, som kan flyttas parallellt med
stocken utefter dennas hela längd. Man har dessutom
anordningar för att vrida stocken runt under barkningen
Maskinen är byggd för barkning av stockar med 9—72"
Fig. 2. Åström-maskinen under barkning; ringarna är
förskjutna ett kvarts varv och kättingarna spända kring stocken.
Fig. 3. Hydraulisk stockbarkningsmaskin i arbete.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
