Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 15. 13 april 1946 - Tropikförpackningar, av G L - Emballagets dynamik, av C S - Nya barkningsmaskiner för massaved, av B Ljunggren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 april 1946
379
impregnerat papper och lades i en stadig kartong, som
slogs in i oljesäkert papper, varefter det hela doppades i
smält vax. Även detta förfarande var otillräckligt;
vax-hinnan kunde skadas om kartongen utsattes för
påkänningar med formförändring som följd. Slutliga lösningen
blev: geväret anoljas, lindas med vaxpapper, doppas i
fin-kristallinskt vax och inlägges därefter i en triangelformad
kartong. Fyra sådana kartonger läggs i en trälåda, fig. 4.
Stora flygmotorer insvepes efter omsorgsfull rengöring
i en förseglad genomskinlig fuktsäker hinna. Tillsammans
Fig. 3. Efter doppning i etylcellulosa får kamaxeln i mitten
det utseende som synes överst; det absolut täta fodralet
kan flås av som skalet nedtill.
Fig. 4. Modern förpackning av gevär; närmast ett vapen,
inslaget i vaxpapper, därefter doppat i vax och jämte
sikt-anordningen nedlagt i en triangulär kartong; fyra
kartonger får plats i trälådan.
Fig. 5. Stjärnmotor insvept i en fuktsäker hinna samt
tillhörande specialbyggd låda med fönster, varigenom en
fuktighetsindikator belägen innanför skyddshinnan kan iakttas
med motorn inneslutes vattenborttagande medel samt en
indikator, som visar när fuktprocenten överstiger farligt
värde. Föremålet nedlägges därefter i en specialbyggd låda
försedd med fönster, varigenom man kan observera
fuktighetsindikatorn, fig. 5 (Prod. Engng Bull. dec. 1944). G L
Emballagets dynamik. Som bekant utsätts maskiner,
instrument och apparater ofta för ovarsam behandling vid
transporter. Även i praktisk drift måste många instrument
och apparater kunna uthärda kraftiga stötar och
slag-påkänningar utan att därigenom driftsäkerheten får
äventyras. I USA har dessa problem aktualiserats under
kriget, då stora mängder av komplicerade elektriska och
mekaniska apparater under transporter och på slagfältet var
ständigt utsatta för en mycket omild behandling.
För att kunna motstå dessa påfrestningar är det
nödvändigt, att apparaten dels i och för sig är av stötsäker
konstruktion, dels att den vid transporter är
ändamålsenligt emballerad.
Såväl apparatens stötsäkerhet som emballagets
lämplighet kan experimentellt utrönas genom fallprov. Man låter
därvid föremålet, som skall provas, falla fritt från en viss
höjd mot ett stelt eller fjädrande underlag. Är apparaten
för klen eller emballaget olämpligt, inträder efter provet
brott eller driftstörning hos det undersökta föremålet.
Som synes är metoden av förstörande art. För att kunna
beräkna de vid fallprovet, vid transporten eller i praktisk
drift i apparaten samt i emballaget uppträdande
stötkrafterna, accelerationerna och hastigheterna, måste man
med utgångspunkt från vissa empiriska data rörande
elas-ticitetsförhållandena m.m. tillämpa den teoretiska
dynamikens metoder. Vid dylika beräkningar kan man även ta
hänsyn till dämpningen samt olika fjädringskarakteristiker
hos emballagemedlen. I första approximation kan
apparaten, emballagemedlet samt emballagehöljet ersättas med
koncentrerade och med varandra elastiskt kopplade
massor. Vid en noggrannare behandling kan man, om så
önskas, även ta hänsyn till massornas kontinuerliga
utbredning.
Ovanstående beräkningar, som kan förefalla väl
teoretiska, underlättar emellertid konstruktion av en
ändamålsenlig förpackning för modern teknisk apparatur (Bell Syst.
Techn. J. 1945 h. 3/4). C S
Nya barkningsmaskiner för massaved. Allt sedan
cellulosaindustrins uppkomst har man strävat efter att nå fram
till en rationell metod för barkning av massaved. Många
utvägar har under tidernas lopp prövats. I äldsta tider
handbarkades all ved. Handbarkningen ersattes senare
speciellt i Europa av maskinbarkning, och en mängd olika
typer av knivbarkningsmaskiner konstruerades. I Förenta
Staterna arbetade man i stället huvudsakligen med
trumbarkning eller andra friktionsmetoder. De äldsta
amerikanska barktrummorna var avsedda för intermittent drift.
Den kontinuerliga barktrumman uppfanns i Norge av
Alf-sen år 1907. Trumbarkning infördes vid många svenska
fabriker på 1930-talet och trängde i många fall ut
kniv-barkningen, framför allt på grund av sin överlägsna
vedekonomi. Barktrummorna är emellertid knappast att
betrakta som någon idealisk lösning av barkningsproblemet.
De har flera nackdelar: de är relativt dyra i anläggning,
och de utgör fasta aggregat; barken erhålles vanligen i så
vått tillstånd, att dess värmevärde är mycket lågt. På
grund härav har man på olika håll arbetat vidare i syfte
att nå fram till bättre barkningsmetoder.
En uppfinning, som synes innebära goda möjligheter till
mera rationell barkning än vad som hittills kunnat
åstadkommas, är den barkmaskin, som konstruerats av ingenjör
J Åström, Nyhamn. Den nya maskinen arbetar med
rundlänkad kätting som avskalande organ. Kättingen
bringas att rotera kring stocken, och maskinen kan
närmast betraktas som en skjuvbarkningsmaskin. Med en
omslutning av cirka ett kvarts varv vardera bringas fyra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
