Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 16. 20 april 1946 - Den slutna gasturbinen, av Per Alsén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 april 1946
403
Jämförelsen mellan de uppräknade
anläggningarna bör grunda sig på de årliga kostnader, resp.
anläggning drar, varvid de årliga kostnaderna i
huvudsak utgörs av bränslekostnader och fasta
driftkostnader, såsom amortering och underhåll
m.m. Bränslekostnaderna beror av anläggningens
totalverkningsgrad och bränslepriset, de fasta
driftkostnaderna är framför allt beroende av
anläggningskostnaderna. För de nämnda
kraftanläggningarna skall därför anläggningskostnader
och förhållandet mellan bränslepris och
totalverkningsgrad eller med andra ord
bränslekostnaden per alstrad kilowattimme vägas mot
varandra.
Ordningsföljden, då det gäller
anskaffningskostnaden, torde normalt bli: öppen gasturbin,
dieselmotor, ångturbin, sluten gasturbin, varvid den
sistnämnda är dyrast. Detta gäller för
anläggningar i storleksordningen 2—5 000 kW. För små
effektbelopp är det möjligt att dieselmotorn kan
göras billigare än den öppna gasturbinen, under
det att för större anläggningar dieselmotorn torde
bli dyrare än ångmotorn.
Exakta och jämförbara kostnadsuppgifter kan
av förut nämnda skäl icke uppställas för den
slutna gasturbinen, varför man tills vidare vid
jämförelse mellan de olika anläggningarnas fasta
driftkostnader är hänvisad till att uppskatta de
olika delarnas tillverkningskostnader med hjälp
av kända priser på likartade maskiner och
anläggningar.
För anläggningar av samma storleksordning
kan följande ungefärliga värden på
totalverkningsgraden tjäna som vägledning:
%
dieselmotor ........................................ 37
sluten gasturbin.................................... 34
ångturbinanläggning ................................ 25
öppen gasturbin.................................... 23
Dessa värden är att anse som garantivärden och
blir under normala driftförhållanden mer eller
mindre nedsatta, beroende på hur långt från full
belastning medeleffekten ligger samt på eventuell
förslitning. Minst beroende av dessa
omständigheter är dieselmotorn, och därnäst kommer
ång-turbinanläggningen. För de båda
gasturbinanläggningarna kan generellt sägas, att
totalverkningsgraden är i mycket hög grad beroende av
turbinens och kompressorns verkningsgrader. I
gasturbinerna erhålls den nyttiga effekten såsom
skillnaden mellan turbin- och kompressoreffekt.
1 den beskrivna försöksanläggningen alstrar
sålunda turbinen 5 000 kW, varav kompressorn
sväljer 3 000 kW, och som nyttig effekt erhålls
2 000 kW. Belysande för hur turbinens och
kompressorns verkningsgrader påverkar
totalverkningsgraden, kan nämnas, att vid en försämring
av turbinen och kompressorn med vardera 5
verkningsgradsprocent blir effekterna följande: från
turbinen ca 4 700 kW, till kompressorn ca 3 200
kW och nyttig effekt ca 1 500 kW. Detta
motsvarar en minskning av totalverkningsgraden med
ca 8 enheter, dvs. från 31,5 % till ca 23,5 %. Om
däremot i en ånganläggning turbinen försämras
lika mycket som i exemplet ovan, dvs. med 5 %,
blir minskningen i anläggningens
totalverknings-grad mindre än 2 enheter. Av detta ser man alltså,
i huru hög grad gasturbinernas ekonomi är
beroende av att i anläggningen ingående turbiner och
kompressorer bibehåller sin ursprungliga höga
verkningsgrad.
På denna punkt har man anledning anta, att den
slutna gasturbinen är bättre lottad än den öppna
gasturbinen, vilken senare utsättes för de icke
alltid rena förbränningsgaserna, vilka kan
åstadkomma frätningar och beläggningar på
skovlarna. Den slutna gasturbinen arbetar i stället med
luft, som på enkelt sätt kan renas från alla
skadliga ämnen, varför några beläggningar på dessa
skövlar knappast behöver förekomma.
Det är vanskligt att i nuvarande stund uppskatta
efterkrigspriserna på de bränslen, som kommer i
fråga vid denna jämförelse, nämligen kol,
kol-pulver, brännolja och dieselmotorolja, varvid
förutsättes, att ånganläggningen drivs med kol, den
slutna gasturbinanläggningen med kolpulver och
den öppna gasturbinanläggningen med brännolja.
Eftersom det i detta sammanhang är tillräckligt
att känna förhållandet mellan bränslepriserna,
göres här det antagandet, att detta förhållande
framdeles förblir detsamma som före kriget,
varvid följande samhöriga värden kan användas:
öre/Mcal
kol ............................................................................0,31
kolpulver ................................................................0,33
brännolja ................................................................0,60
dieselmotorolja ......................................................0,90
Bränslekostnaden per alstrad kilowattimme blir
med de gjorda antagandena för olika
anläggningar:
öre/kWh
öppen gasturbin................................................2,2
dieselmotor ......................................................2,1
ångturbin ..........................................................1,1
sluten gasturbin................................................0,8
Av det ovanstående framgår, att den öppna
gasturbinen och dieselmotorn vid stationära
anläggningar endast kan konkurrera vid kort årlig
drifttid eller vid relativt litet effektbehov. Fördelen
med liten anläggningskostnad kommer då att
uppväga nackdelen av hög bränslekostnad. Dessa
maskiners konkurrensmöjligheter ökas, om
hänsyn tas även till vikts- och utrymmesbehov.
Framför allt gäller detta för traktionära anläggningar,
t.ex. fartygs- och lokomotivmaskinerier.
När det blir fråga om stora anläggningar med
lång drifttid per år, har det hittills endast varit
möjligt med ångturbinanläggningar, och det är
framför allt här, som den slutna gasturbinen med
framgång kan ta upp konkurrensen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
