Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 17. 27 april 1946 - Statiskt verkningssätt hos balkar av armerad betong, av Åke Holmberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27 april 1946
429
vida Eb ej är mindre än vilket är högst
osannolikt, då i varje fall i huvudsak samma inre
tryck-resultant skall mobiliseras.
Det har alltså visats, att om järnen kunna röra
sig relativt betongen så, att tvärsnitten därav mista
sin planhet, såväl x som EJ bli mindre, än om så
icke sker.
Resonemanget här ovan skall nu belysas med
några trovärdiga litteraturuppgifter rörande
gjorda försök.
Brandtzægs undersökning
År 1935 publicerade Anton Brandtzæg1 en
utomordentlig undersökning av balkar av armerad
betong, ur vilken två serier här skola tas upp till
granskning.
De båda seriernas [1 och 2) balkar visas i fig. 1.
På sträckan med konstant moment funnos
anordningar för töjningsmätning så, som figuren visar.
Det bör beaktas, att töjningsmätning skedde
direkt på järnen. När det alltså, som verkligen
skedde, visade sig, att töjningarna på de fyra
nivåerna vid grafisk framställning föllo på en
praktiskt taget rät linje, innebär detta, att
tvärsnitten under böjningen bibehöllos praktiskt taget
plana. Järnen följde betongens deformation.
Ovanstående utredning ger förklaringen till att
det kunde vara så. Brandtzæg hade vidtagit de
yttersta försiktighetsmått för att säkra
vidhäftningen på sträckorna med avskärningskraft och
hade tillika genom att göra dessa sträckor mycket
långa åstadkommit, att avskärningskraften
förblev liten.
Väsentliga data för de båda seriernas balkar
återges i tabell 1. Där ges dimensioner,
armerings-procent, kubhållfasthet o b, järnets
elasticitetsmodul, vilken bestämdes i varje särskilt fall,
betongens elasticitetsmodul vid små tryck, vilken
likaledes bestämdes i varje särskilt fall genom
mätning på prismor, som trycktes centriskt. Vidare
ges där ett beräknat fiktivt värde på 100 var-
x
med avses det värde på 100 —, som beräknats ur
ursprungsvärdena på respektive
elasticitetsmodu-ler under antagande, att dragen betong helt trätt
ur funktion
där ri0 är kvoten mellan ursprungsvärdena på
elasticitetsmodulerna för järn och betong och [i
är armeringsprocenten.
Slutligen ges värdena på ej och vid brott samt
x x
de därur beräknade värdena på 100 — samt vid
h Xo
brott. Denna kvot är i samtliga fall större än 1,
vilket var väntat.
x
För att närmare belysa, huru 100 — varierar, har
för serien 2 (balkarna Ab — Ea), som är
noggrannast redovisad, denna storhet ritats som
funk-kb
tion av 100 -— » där ki, är den enligt Navier
"bmax
beräknade kantpåkänningen. Detta återfinnes i
fig. 2. För 100 –’=0 har 100 ^ förts in.
A/)„, _ „ Il
max
Tabell 1
Balk b cm H cm h cm A* %
(armering: 5 $ 16) OB kg/cm2 (Ej kg/cm2) 10-6 kg/cm2] 10-3 M’ Ej (E b) o Fno = ,«• n0 n0 • L V TXofl -l]=^100 J h er- vid brott 100 — vid brott 100 £.100 h vid brott = 100-71+ 0’8. h Eb + £/ X Xo vid brott
1 a 15,15 15,80 14,80 4,71 291,0 2,075 390 25,1 50,1 2,114 3,322 64,5 1,29
1 b 14,90 15,00 13,90 5,09 308,0 2,127 308 35,2 55,9 2,286 5,180 73,4 1,31
2 a 15,00 15,10 14,22 4,72 265,0 2,015 303 31,4 53,5 2,032 4,198 71,2 1,33
2 b 15,00 14,00 13,00 5,23 278,0 2,060 328 32,8 54,6 1,996 6,562 81,5 1,49
3 a 15,20 15,60 14,58 4,58 204,0 2,120 285 34,1 55,3 1,294 3,267 76,3 1,38
3b 14,90 15,00 13,90 4,90 217,0 2,027 350 38,4 57,3 1,743 6,114 76,8 1,34
4 a 15,20 15,50 14,65 4,54 162,0 2,146 284 34,3 55,4 1,518 4,998 80,9 1,46
4b 15,00 14,70 13,53 5,01 171,0 2,086 262 39,9 58,0 1,329 7,889 90,7 1,56
5 a 15,50 15,15 14,19 4,74 132,0 2,100 223 44,6 59,9 1,141 5,860 88,5 1,48
5b 14,95 15,30 14,30 4,79 164,0 2,073 272 36,5 56,5 1,333 5,811 86,1 1,52
6a 15,00 15,30 14,42 4,69 102,0 2,057 268 35,9 56,2 0,845 2,833 81,4 1,45
6b 15,00 15,30 14,10 4,79 98,0 2,065 183 54,0 63,1 1,116 5,697 88,5 1,40
Ab 15,30 13,89 13,08 4,99 279,6 2,060 222 46,3 60,4 2,085 3,910 69,2 1,15
Bb 15,28 14,03 13,20 4,99 249,3 2,072 194 53,3 62,9 1,600 4,650 79,0 1,26
Bc 15,29 14,00 13,20 5,01 230,8 2,076 189 55,0 63,5 1,400 4,210 79,6 1,25
Ca 15,09 13,98 13,14 5,02 240,9 2,084 214 48,9 61,4 1,525 4,890 80,9 1,32
Cb 15,30 13,94 13,14 4,95 189,6 2,110 155 67,4 66,9 1,270 3,730 79,2 1,18
Da 15,09 13,87 13,06 5,07 173,2 2,088 217 48,8 61,3 1,455 6,220 86,1 1,41
D b 15,35 14,05 13,22 4,94 133,9 2,080 172 59,7 64,9 1,115 4,610 85,5 1,32
Ea 15,03 13,85 13,02 5,12 162,5 2,061 227 46,5 60,5 1,250 5,540 86,7 1,43
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
