Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 17. 27 april 1946 - Statiskt verkningssätt hos balkar av armerad betong, av Åke Holmberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
430
TEKNISK TIDSKRIFT
x
Fig. 2. 100 j- ur serie 2 i Brandtzægs serie.
Tendensen är mycket tydlig och 100 — växer med
h
kb
växande 100 —-, dvs. med växande moment,
*bmax
såsom förutsetts.
P
Pa motsvarande sätt har i fig. 3 10—6. - för
balkarna i serie 2 ritats upp som funktion av
100
Även här är tendensen mycket tydlig,
och funktionen har det allmänna utseende, som
förutsetts.
För balkarna i serie 2 gälla följande
medelvärden
an =207,5 kg/cm2
£6^0 = 199 000 kg/cm2
Ej ~ =2 079 000 kg/cm2
fi <=5,01%
Pmax = 1 349 kg
Mmax = 197 600 kgcm
H = 13,95 cm
h t= 13,15 cm
b = 15,22 cm
c «= 146,7 cm
{EJ)max= 1 254 • 106 kgcnr
Medelvärden ur fig. 2 och 3 ge för denna "medel-
EJ k
värdesbalk" 100 t^t,— som funktion av 100
WJ]max kbmax
Resultatet visas i fig. 4. Böjningsstyvheten avtar
som synes starkt med växande moment. I varje
avseende har denna undersökning alltså styrkt de
&-10C
"brnix
Fig. 4. EJ ur serie 2 i
Brandtzægs serie.
p
Fig. 3. — 10ur serie 2 i Brandtzægs serie.
ej
påståenden, som resonemangsvis framförts i
uppsatsens början.
Deutscher Ausschuss für Eisenbeton, Heft 66
1 denna undersökning ha undersökts balkar
enligt fig. 5—10 och tabell 2. De ha haft en
någorlunda ordinär utformning och lämpa sig att
belysa förhållandena sådana, som de uppträda i en
balk, beträffande vilken inte (såsom i föregående
fall) speciella åtgärder vidtagits för att bringa
teori och verklighet att överensstämma.
Av varje balktyp, utom 8 R, gjordes två exemplar.
Dessa belastades till brott. Härvid observerades
bl.a. följande: relativa töjningen på en sträcka av
50 cm symmetriskt kring balkens centrumlinje på
betongens överyta och underyta samt relativa
töjningen på en sträcka av 15 cm på det järn, som
låg närmast mitten. För detta ändamål hade vid
vederbörande järn två stycken 2 cm långa
öppningar gjorts i betongen. Vidare observerades den
last, vid vilken den första böjdragsprickan
uppträdde, och brottlasten.
I tabell 2 är angiven relationen mellan töjningen
på betongens undersida och töjningen på järnets
undersida, varvid dels de elastiska, dels de totala
deformationerna beaktats. Relationen är i
medeltal 1,17 resp. 1,19.
Om man antar att fre/ongtvärsnitten bibehållits
plana, kan man ur värdena på relativa töjningen
på betongens över- och undersida beräkna
neutrala lagrets läge och härur den relation mellan
relativ töjning, som skulle råda i betong och järn,
beroende på olika avstånd från neutrala lagret.
Även dessa värden finnas i tabell 2 och äro för
elastiska och totala deformationer 1,12 resp. 1,11,
dvs. ca 6 % mindre än de uppmätta värdena.
Observationerna hänföra sig till den last, vid
vilken första sprickan blev synlig, dvs. innan
någon långt gående förstörelse inträffat. Den har
i medeltal, såsom tabellen visar, varit 27,5 % av
brottlasten. Brott inträffade i samtliga fall så, att
sträckgränsen uppnåddes i järnen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
