Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 20. 18 maj 1946 - Svenska erfarenheter av elbilen, av Pär Gierow
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
490
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 5. Årskostnad för 3 t elbil som funktion au årlig
körsträcka.
Fig. 6. Exempel på arbetsdiagram för elbil i småstad.
4, exempelvis för ’’dubbel enkeltur", finner man
att totala körtiden ej uppgår till mer än 79,5 min
medan summan av- och pålastningstider är 262
min. Insättes en hjälpare, kan denna tid förutsättas
gå ned till 150 min — en tidsbesparing sålunda av
112 min. En dubblering av dagsprogrammet skulle
sålunda ta 459 min i anspråk mot 342 för en tur,
en ökning av ca 33 %. Detta innebär att — grovt
2
räknat — på samma tid kan distribueras -r-r^r —
1 ,oo
1,5 gånger större lastkvantitet. Kostnaden för
18 X 3001= 5 400 km/år är enligt fig. 5 med
förare^ 11 100 kr. För 1,5 X 5 400 — 8 120 km/år
med förare och hjälpare t= 15 900 kr. Reducerat
till kr/tkm får man sålunda den visserligen ej
imponerande minskningen av transportkostnaden
med 3,6 % utan någon kapitalinvestering — trots
att denna "dubbla enkeltur" av företagaren ansågs
oerhört hårt belastad redan innan. Den gjorda
beräkningen må naturligtvis endast betraktas som
ett exempel på ett bearbetningsförfarande för
arbetsstudien, fig. 6. Allt detta har man
naturligtvis i MC varit medveten om och i allt flera
traktkörningar insatt hjälpare.
I vilken utsträckning direktförsäljning från bilen
av flaskmjölk till billigare pris — exempelvis i
form av återbäring — i likhet med
bröddistributionen i Hälsingborg eller exakt motsvarande
försäljningen på flera orter i England1 eller New
York15 kan tillämpas, vore kanske värt en speciell
utredning.
Malmö Renhållningsverk har en intressant
lösning av sina organisatoriska problem. Här
insamlas soporna på eltraktordrivna släpvagnar, som
köras till särskilda uppsamlingsställen, varifrån
de hämtas av värmemotordrivna traktorer i
traktortåg till den avlägset belägna tippen. Denna
utväg är ju ingalunda otänkbar även på andra
områden varigenom en väsentligt ökad tillämpning
av elbilen kunde uppnås. Möjligheten härför är
naturligtvis att de tekniska förutsättningarna äro
förstklassiga. För att få en uppfattning om hur
dessa skola nås, är det skäl att närmare granska
de under krigsåren gjorda tekniska
erfarenheterna.
Tekniska erfarenheter
Mindre goda erfarenheter har man i Sverige haft
av den importerade elbilen. Speciellt vissa tyska
vagnar, som kommit in hit, synas ha varit av
mycket åderdomlig modell och ha i vissa fall redan
efter fyra år skrotats. Engelska vagnar ha kanske
varit väl klent dimensionerade för den tunga drift,
som är vanlig här i landet, vilket även gäller
danska vagnar. Erfarenheterna av såväl de
specialbyggda Asea-bilarna som ombyggda
bensinbilar ha varit desto mera glädjande.
Det elektriska system, som synes ha slagit ut
bäst, är Elektromekanos3’9’5, vilket innebär ett
bibehållande av bensinbilens samtliga
regleringsorgan: förbränningsmotorn utbytes helt enkelt
mot en elektrisk. De förluster i verkningsgrad,
omkring 4 %, som uppstå i växellådan, ha visat
sig fullt kompenserade av att motorn får arbeta
vid gynnsammare varvtal i olika situationer,
särskilt vid backtagning, med åtföljande skonande
av batteri.
Det s.k. duosystemet4 synes knappast ha
motsvarat de stora förväntningar, man på sina håll
ställt därpå — i den senaste modellen, fig. 7, har
man även frångått detta system. Strömförbruk-
Fig. 7. Aseas nya elbil.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
