Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 20. 18 maj 1946 - Svenska erfarenheter av elbilen, av Pär Gierow
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 maj 1946
491
ningen synes sålunda ha legat högt — enligt
statistik 1,15 kWh/km mot det av Körner angivna
0,7 kWh/km — ett värde, som redan detta får
betraktas som högt.
Ett i Tyskland mycket omskrivet helautomatiskt
kopplingssystem har ej heller slagit väl ut,
huvudsakligen på grund av dess svagheter vid
backtagning och tungt väglag — faktorer, man absolut ej
kan bortse från vid elbilsdrift i Sverige. Den
oljebroms, som reglerar urkopplingshastigheten på
det startströmsbegränsande motståndet, har även
visat sig starkt temperaturkänsligt, vilket kan
framtvinga flera justeringar dagligen vid
varierande yttertemperatur. Därtill kan anmärkas
att den automatiska hastighetsregleringen kan
vara vansklig i brydsamma trafiksituationer.
Likriktarna vållade under krigets första år stora
bekymmer, då plötsligt importen av
likriktarele-ment avstannade och den svenska tillverkningen
ej ännu kommit upp till en tillfredsställande
kvalitetsnivå. Tillverkarnas serviceorganisationer hade
ej heller hunnit byggas ut i erforderlig
utsträckning för injusteringar etc. På sina ställen höllo
elverken ej driftspänningen inom föreskrivna
gränser, vilket medförde överbelastningar. Det
trassel, som ej sällan då förekom med likriktarna,
är emellertid numera så sällsynt, att man kan
bortse därifrån. En bidragande orsak härtill är
naturligtvis även att batteriernas skötsel så
väsentligt förbättrats. Då samtliga likriktare äro — i
större eller mindre utsträckning —
spännings-reglerade, vållade kortslutningar i ackumulatorn
med ty åtföljande sänkning av batterispänningen
stora besvärligheter. Vid god skötsel undvikas
kortslutningar genom förebyggande åtgärder: byte
av träskiveseparatorer i ackumulatorn, innan
egentliga kortslutningar uppstått.
Renhållningsverket i Hälsingborg har ej funnit
några olägenheter förknippade med ksdlgarage. Å
andra sidan har man på andra håll speciellt med
hänsyn till svårigheterna att erhålla god
vinterolja, märkt en betydande kärvning i alla lager, om
elbilarna placerats kallt. Förarhytten har även
blivit betydligt utkyld, till obehag för förarna.
Emellertid finnas numera flera effektiva
uppvärmningsanordningar i handeln, dels elektriska
(kopplade på batteriet, vilket dock knappast är
att rekommendera), dels eldade med rödsprit eller
träkol. En elvärmekamin, kopplad till nätet,
placeras ej sällan i hytten under natten. Är
isoleringen i hytten god, håller värmen rätt väl hela dagen.
Även med tanke på den minskade
batterikapaciteten i kyla vintertid kunna måhända speciella
uppvärmningsanordningar för nattligt bruk
rekommenderas, åtminstone på nordligare breddgrader.
För i elbilsgarage placerade torrlikriktare gälla
särskilda föreskrifter7.
Tack vare att kontrakt om underhåll av
ackumulatorbatterierna numera i stor utsträckning
tecknas mellan ackumulatorfabrikanlerna och el-
Fig. 8. Antalet inregistrerade elfordon 1940—1945.
bilsägarna, har det största osäkerhetsmomentet i
kostnadskalkylen, som tidigare ej sällan vållade
irritationer, helt bortfallit. Det råder ingen tvekan
om att ackumulatorn länge utgjorde ett allvarligt
hot mot elbilens framgång. Orsakerna ha varit
både av teknisk, organisatorisk och — skulle jag
vilja säga — pedagogisk natur. Fram till 1941
kunde fullgoda separatorer av amerikansk ceder
levereras till batterierna. När även
förhoppningarna om Petsamoimport fingo överges, hänvisades
man helt till svenska råmateriel. Lärk, som anses
ge goda egenskaper åt separatorn, kunde ej
uppdrivas i tillnärmelsevis de kvantiteter och
dimensioner, som krävdes. Bok och al lämnade dåliga
resultat i fråga om lågt inre motstånd och
syrabeständighet; det kan verkligen anses turligt, att
det utgångsmaterial, som visade sig ypperst, var
furu. Snabbväxande furu visade sig överlägsen
mera nordlig på grund av den större porositeten.
Under dessa experiment, som tyvärr omedelbart
måste göras i fabriksmässig skala, uppstodo många
irrationer ute hos elbilsägarna. Sprickbildning i
träskivorna förorsakade kortslutningar, som höjde
temperaturen, som i sin tur medförde höggradigt
syraangrepp med nya kortslutningar till följd.
Även likriktarnas spänningsreglerade
manöverorgan påverkades, varför överladdningar,
överhettningar etc. följde.
Tidigare hade de "traktionära"’
ackumulatorkunderna nästan helt varit elektriskt sakkunniga, då
truckarna nästan undantagslöst voro placerade ute
på industrier. Plötsligt kom denna ansvällning av
leveranser — två nya batterier per dag under ett
års tid — till i stort sett ackumulatortekniskt
oskolade bilägare, vilka alla skulle undervisas i
ackumulatorns skötsel varför serviceorganisationerna
till en början ej räckte till. Efter hand utbildades
batteriinspektörer, och numera besökas väl så gott
som alla elbilsägare några gånger årligen av dessa
för diskussion om gjorda erfarenheter, rådgivning
beträffande förestående reparationer etc.
Den knappa gummiförsörjningen i Sverige har
vid olika tillfällen helt hotat stoppa elbilens
expansion, både genom tidvis starkt försämrad kvalitet
hos elementkärlen — tidvis genom nästan full-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
