Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 20. 18 maj 1946 - Anvisningar angående märkning av gasbehållare m.m., av s - Regler och råd rörande maskinritningars utförande, av Bn - Nogle praktiske og teoretiske undersögelser om modelpropellere, av C Bm - TNC: 10. Sakkunskapen inom TNC, av J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
494
TEKNISK TIDSKRIFT
av gasbehållare träda i kraft den 1 januari 1946, varvid
samtidigt K. Socialstyrelsens tidigare anvisning för
märkning av behållare för syrgas, vätgas och komprimerad
luft med vissa färger upphör att gälla, har
Riksförsäkringsanstalten utfärdat anvisningar för behållare för gaser,
avsedda för tekniska, medicinska och vetenskapliga
ändamål. Förutom instruktioner om sättet för behållarens
märkning och anslutning till ventiler etc. innehåller häftet
bilagor med prov på etiketter vilka, jämte varaktig
märkning av behållaren eller ventilen, skall användas. s
Regler och råd rörande maskinritningars utförande,
av Nils Smith. 13:e uppl., Norstedt, Stockholm 1945. 134 s.,
106 fig., 41 pl. 5 kr.
Redan två år efter den tolfte upplagan är ingenjör Smith
färdig med den trettonde. Till följd av dessa täta utgåvor
har det genom ändringar blivit möjligt att få med de nya
synpunkter, som undan för undan framkommer på
maskinritningarnas utförande. De utökningar och
förändringar, som nu gjorts, rör framför allt kapitlen textning,
skrivfält, formgivning och svetsning. Brt
Nogle praktiske og teoretiske undersögelser om
mo-delpropellere, av Jørgen Marstrand. Medd. 5 Statens
Skeppsprovningsanstalt, Göteborg 1945. 3 kr.
För att påvisa vilken grad av överenstämmelse man kan
påräkna mellan beräkningsresultatet och praktiska
propellerförsök i modellskala har prov utförts med frifarande
propellrar. Speciellt har undersökts vilket inflytande
strål-undertrycket och kontraktionen har på resultatet. Av
denna anledning måste proven göras med propelleraxeln
för om propellern, i motsats till vad som vanligen är fallet
vid modellförsök. Detta nödvändiggjorde mätning av
medströmmen i propellerplanet med hjälp av flygel och
pitot-rör. Pitotrörsmätningarna är att anse som de mest
korrekta. Den använda modellpropellern beräknades enligt
Glauerts bärplanteori och hade alltså en stigning, som
varierade radiellt på för verkningsgraden lämpligaste sätt.
Som bladsektioner användes strömlinjeprofiler, undersökta
av F Gutsche. Två modeller framställdes, den ena med
200 mm, den andra med 350 mm diameter.
Propellerkarakteristikorna uppvisar någon variation med
varvtalet, vilket tillskrives inflytande av Reynolds tal. Vid
normalt varvtal arbetar samtliga bladsnitt vid överkritiskt
Reynolds tal, vilket ej är fallet vid lägre varvtal.
Moment-och tryckkraftkoefficienterna är något lägre för den
större än för den mindre modellen, sannolikt beroende på
den olika tillverkningsnoggrannheten.
För att visa kontraktionens inverkan gjordes försök med
ett mycket långt nav, varigenom kontraktionen genom
na-vets avslutning bakom propellern förhindrades. Försöken
gjordes dels med den mindre av de tillverkade modellerna,
dels med en propeller ur Schaffrans serie med cirkulära
bladsektioner. Tryck- och momentvärdena ökades med
2—4 %, medan verkningsgraden ökades obetydligt. Den
uppfattning, som stundom framföres, att större
verkningsgradsvinster skulle uppstå, om kontraktionen kan minskas,
har alltså icke bekräftats genom proven.
Med hjälp av pitotrör mättes undertrycket i mitten av
propellerstrålen på olika avstånd från propellern.
Påfallande kraftiga undertryck kunde därvid konstateras.
I en överskådlig tabell har sammanställts dels de
experimentellt funna värdena på moment- och
tryckkrafts-koefficienterna samt verkningsgraden, dels motsvarande
värden beräknade med och utan hänsynstagande till
medström och strålundertryck. Det framgår härav att man
genom att ta hänsyn till medströmmen kan få god
överensstämmelse mellan beräkning och modellförsök
beträffande verkningsgraden. Både tryck- och
momentkoefficienterna uppvisar dock lägre värden vid prov än vid
beräkning, vilket torde få tillskrivas kontraktionen.
Jämförelsen mellan de båda modellpropellrarna anger att större
tillverkningsnoggrannhet måste tillämpas. C Bm
TNC
10. Sakkunskapen inom TNC
När TNC för fem år sedan började sin verksamhet fanns
det på vissa tekniska områden redan en god grund att
bygga på. Särskilt inom elektrotekniken hade mycket
arbete nedlagts på nomenklaturfrågor. Svenska Elektriska
Kommissionen, SEK, var — och är fortfarande —
centralorganisationen för normering av alla slag på detta
område och flera av dess nu ca 30 gällande normhäften
innehåller huvudsakligen nomenklaturnormer. Även på
andra tekniska områden hade ett högst förtjänstfullt
arbete utförts i fråga om termer och definitioner, oftast som
ett nödvändigt komplement till standardisering,
utarbetande av föreskrifter osv. Som exempel kan nämnas
Svenska Verkstadsindustrins Standardcentral, SMS, som
genom sina standardtabeller intagit en föregångsställning
i fråga om nomenklaturen för en mångfald
konstruktionselement m.m. Vidare har Svenska Teknologföreningen,
STF, genom publikationer, kurser och föredrag alltid
spelat en mycket viktig roll på det teknisk-språkliga området.
Den fasta grund som dessa och flera andra liknande
organisationers nomenklaturarbete inneburit kan inte
överskattas. Samarbetet med TNC är intimt och fruktbärande.
I hög grad glädjande och befordrande för TNC:s
verksamhet är också att nomenklaturnämnder bildats inom
flera verk och sammanslutningar som sitter inne med
auktoritativ teknisk och terminologisk sakkunskap. Några
enstaka sådana, som tillkommit med fast anslutning till
TNC, skall särskilt nämnas.
Kungl. Patent- och Registreringsverket tillsatte år 1944
en nomenklaturnämnd under ordförandeskap av
byråchefen Rudolf Gertz. Dess uppgift är att till tjänst för den
patentsökande allmänheten föreslå nomenklatur i de fall
då en vedertagen nomenklatur saknas. Byråchefen Gertz
tillhör även TNC:s arbetsutskott, varigenom ett intimt
samarbete är säkrat.
Kemistsamfundet, som stiftades 1883 med ändamål att
mellan fackmän förmedla meningsutbyte i ämnen
tillhörande kemin och dess tillämpningar, utsåg i oktober
1945 ett nomenklaturutskott, KSNU, i vilket professor
Arne Öländer är verkställande ledamot. Utskottet består
i övrigt av fil. lic. Harry Arnfelt, professor Gunnar Hägg,
överingenjör Halvard Liander, professor Karl Myrbäck
och professor Otto Stelling. KSNU har hittills behandlat
ett tjugotal remisser från TNC och därvid, när så befunnits
önskvärt, rådfrågat även andra personer innan utlåtande
avgivits. Utskottet har visat sig på ett lyckligt sätt fylla
TNC:s behov av sakkunskap på just detta område.
Samarbetskommittén för Byggnadsfrågor, SfB, bildades
i september 1945 av representanter för myndigheter,
organisationer och sammanslutningar med verksamhet inom
byggnadsområdet. Dess uppgift är bl.a. att utarbeta
allmänna arbetsbeskrivningar, och den skall i samråd med
TNC söka få till stånd en lämplig nomenklatur för
husbyggnadsfacken i anknytning till gällande avtal,
bestämmelser och entreprenadhandlingar. I egenskap av
kommitténs tekniska sekreterare förmedlar arkitekten L M
Giertz kontakten med TNC. Samarbetet är redan i gång
och ter sig löftesrikt.
Av utomordentlig betydelse för TNC:s verksamhet är
det arbete som utföres av dess till över halva tusentalet
uppgående ständiga eller tillfälliga personliga rådgivare,
vilka huvudsakligen genom rundfrågor anlitas i
nomenklaturärenden av alla slag. Deras insats är — med ett ord
sagt — omistlig.
Som av det sagda torde framgå får sista delen av TNC:s
namn, "centralen", anses häntyda på dess uppgift att
knyta samman trådarna såväl från äldre
nomenklaturarbete som från dagens strävanden i större och mindre
nomenklaturhärdar överallt i landet. J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
