Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 21. 25 maj 1946 - Vad väger mest inom byggnadsvärlden: ekonomisk vinning eller yrkesstolthet? av Ragnar Lindqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
514
TEKNISK TIDSKRIFT
ha vi naturligtvis verkmästaren. Men dessa ha
mycket annat att göra och äro alldeles för
dyrbara för att användas till ett enkelt
kontrollarbete. Därför kommer handhavandet av detta
fordrande arbete att i verkligheten påläggas de
med arbetet sysselsatta arbetarna. Dessa skola ha
ansvaret för att sand, makadam, cement och
vatten tillsättas i exakt riktiga proportioner, att
betongen efter transport och störtning blir väl
omblandad, att armeringsjärnen ligga rätt och att
vibrering och stampning sker på ett vetenskapligt
sätt. Men några fordringar på dessa arbetare
finnas icke angivna i några betongbestämmelser.
Därför kan man också vid inspektion på platsen
få se tråkiga för att inte säga dråpliga exempel
på rengöringen före arbetets påbörjande,
arme-ringsjärnens läge, när betongen väl kommit på
sin plats, vibratorernas användning,
tillvägagångssättet vid mätning och vägning samt
om-blandningens effektivitet vid störtning av
betongen i ränna.
Varför finner man så ofta råtthål i betong och
ett sådant uppenbart slarv vid betongens
utförande? Jo, därför att man inte kan uppamma en
yrkesstolthet hos betongarbetaren, som i
verkligheten bara är en grovarbetare, om han icke får
lära sig något om betong, således vad som fordras
för att få en god hållfasthet, och vilka risker
man tar, om betongarbetet förfuskas. När man
vid samtal med gamla verkmästare får till livs,
att de i många Herrans år gjort betong och
utmärkt väl veta, hur detta skall ske, samt dessutom
undervisas om, att de här nymodigheterna bara
är påhitt av professorer och andra höga herrar,
som inte varit med i levande livet, vad skall man
då kunna vänta sig av en grovarbetare, som
placeras på en nyckelpost, vars betydelse han inte
fattar och som han kanske aldrig förut innehaft.
Förhållandena inom murar facket ha ingående
diskuterats av stadsarkitekt Brandzell, som i ett
flertal tidningsartiklar särskilt under hösten 1944
anmärkt på Göteborgsmurarnas mindre goda
arbete (Tekn. T. 1945 s. 352). Någon anledning
att här närmare beröra denna fråga synes därför
icke föreligga.
Av större intresse är i detta sammanhang en
annan yrkesgren, nämligen träarbetet. Där äro
förhållandena just nu synnerligen vanskliga med
illa torkat för att inte säga vått virke, och detta
borde ge anledning till större omsorg vid
utförandet än under normala förhållanden. Det är
inte tal om heller, att inte stommen av
träarbetarna i huvudsak är gedigen och ansvarsfull; det
finns massor av rejäla och yrkesskickliga
träarbetare, men den nuvarande rekryteringen och
omsättningen inom kåren kan inte anses
hälsosam. Mentaliteten, yrkesstoltheten synes mig vara
betänkligt på glid, och samtidigt ha
träkonstruktionerna till sin natur blivit mera komplicerade,
vilket självfallet liksom virkets beskaffenhet
borde medföra ökade fordringar med avseende
på yrkesskicklighet och ambition.
Här liksom på andra håll måste en stor del av
skulden läggas på ackordsystemet, vilket lockar
till vinstbegär, även med eftersättande av
noggrannheten. Men ackordsystemet har här i
Sverige visat sig ha så stora fördelar, att någon
ändring i det avseendet icke kan vara att tänka på.
Ändringen måste därför sökas på annat håll, och
jag tänker därvid närmast på ambitionen,
yrkeskunskapen och rekryteringen. Dessa tre grupper
hänga till stor del samman och äro delvis en
kristidsföreteelse av farlig art. Den nuvarande stora
byggnadsverksamheten tvingar nämligen till att
i yrket ta in arbetare, som i många fall komma
direkt från skogen och vilkas verktyg endast
utgöras av hammare och hovtång, yxa och såg.
Här ha arbetsledarna ett stort ansvar, eftersom
de enligt gällande avtal ha avgörandet i fråga
om arbetarnas anställning och användning på
bygget. Men ansvaret vilar också på
fackföreningarna, som ha möjlighet att restriktivt
bedöma vederbörandes kompetens. Alltnog, av en
sådan man från skogen kan man inte begära
kunskaper, som kunna ge honom förståelse för
noggrannhet i yrket. Inte heller kan man räkna med
den ambition hos honom, som av yrkesarbetaren
vanligen nås genom en rätt utnyttjad
lärlingstid och en i mångårigt arbete successivt ökad
skicklighet i yrket. Ej heller kan man begära,
att en arbetare, efter att i tre år ha varit
sysselsatt med utförandet av betongformar,
automatiskt skall vara fullärd i yrket och sålunda vara
fullt yrkeskunnig i uppsättandet av takstolar med
brickor, bultar, spikförband m.m. Det går väl an
i Stockholm, där en uppdelning göres mellan
timmermän och snickare. Värre är det i landsorten,
där alla över en kam äro träarbetare. Särskilt
föreligga risker vid användande av bultförband.
På en plats, där Bulldog-mellanläggstaggbrickor
använts i takstolarnas bultförband visade det sig
vid företagen efterkontroll, att brickornas taggar
i 261 av 400 undersökta förband hade blivit
till-stukade, så att deras kraftöverförande verkan
hade helt försvunnit. På en annan plats hade i en
liknande takstol taggbrickorna inlagts vid sidan
av bultarna, naturligtvis av bekvämlighetsskäl för
att slippa besväret med att bryta upp förbanden
och ta ut bultarna för inläggning på plats av
brickorna. På en tredje plats, där förbandet
utgjorde upplag för ett mellanbjälklag i ett förråd
med mycket tung belastning, hade taggbrickorna
delvis helt enkelt icke blivit insatta utan
förbanden hade hopdragits utan brickor. En varning må
i detta sammanhang ges mot användandet på
samma arbetsplats av olika slag av brickor, enär
man i så fall aldrig kan vara säker på, var dessa
olika slag av brickor verkligen komma till
användning. En efterkontroll är synnerligen svår att
genomföra och dessutom kostsam.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
