Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 21. 25 maj 1946 - Vad väger mest inom byggnadsvärlden: ekonomisk vinning eller yrkesstolthet? av Ragnar Lindqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 maj 1946
513
ler att spara för att inte firmans vinst skall bli
för liten. Som förut påpekats, kommer resultatet
av denna strid att bli beroende av två faktorer,
nämligen av entreprenadfirmans allmänt
ekonomiska inställning och verkmästarens karaktär.
Det är olyckligt, när rädslan för att vinsten inte
skall bli tillräckligt stor föranleder
kvalitetsförsämring genom fusk och dåligt material och det
är olyckligt, att detta förekommer i stor
utsträckning. Detta hänger också ihop med
anställningsförhållandena för verkmästarna. Om man
bortser från de verkmästare, som bilda en slags kärna
inom en del myndigheters och entreprenadfirmors
byggnadsorganisationer, är verkmästareklientelet
liksom byggnadsarbetarna ett lösligt släkte, vad
beträffar såväl arbetsplatsen som arbetsgivaren.
De kontrakteras mycket ofta för ett visst bestämt
arbetsobjekt och ha efter dettas avslutande att
skaffa sig nytt arbete i marknaden. Betygen säga
vanligen mycket litet; framför allt saknar man
helt uppgifterna om nykterhetsgraden och den
allmänmänskliga inställningen, och därför blir det
för arbetsgivaren många gånger ett lotteri, när
verkmästaren anställes, ett lotteri, på vilket även
många gånger det ekonomiska resultatet och
arbetets kvalitet i hög grad bli beroende. Olika
inställning till ekonomiska och fackliga hänsyn hos
arbetsgivaren och verkmästaren föranleder lätt
slitningar till nackdel för arbetet och med
ombyten av verkmästare som följd. Tyvärr kan man
få se allt för många ombyten på detta sätt, och
det av mig antecknade rekordet innehas för ett
bygge på cirka 100 000 kr. med tre ombyten och
sålunda fyra verkmästare efter varandra under
loppet av sju månader. Säkert är, att denna den
ambulerande delen av verkmästarekåren är
ytterst heterogen till sin sammansättning till
allvarligt men för byggnadsverksamheten och även
till skada för kåren själv och dess i stor
utsträckning skickliga och ansvarsmedvetna medlemmar.
En idealisk kontrollant är oerhört värdefull men
samtidigt en ganska ovanlig person. Han skall
vara god teoretiker, så att han förstår de olika
konstruktionernas verkningssätt, särskilt inom
betong- och träområdena, och han skall ha en
stor erfarenhet inom byggnadsfacket, som ger
honom övertaget över verkmästaren och därmed
utgör ett hinder för fusk och slarv från dennes
sida. Det är nämligen den svage kontrollanten,
som ofta blir anledningen till profitdjävulens
starka inflytande på verkmästaren. Han skall
dessutom ha god blick för ekonomi och kunna
framföra sina anmärkningar på ett sympatiskt
men ändå bestämt sätt. Han må gärna vara god
vän med verkmästaren, men längre får det
absolut inte gå. Fraternisering och samsupning, vilket
för svaga karaktärer lätt blir fallet på en avlägsen
arbetsplats, inger misstroende hos beställaren och
utnyttjas lätt av en mindre nogräknad
verkmästare. Det kryper så lätt fram det lilla handlånet,
kanske ytterligare ett något större och sedan kan
man lätt räkna ut, hur kontrollen i fortsättningen
blir. En ordnad ekonomi är en grundpelare för
en byggnadskontrollant.
Kontrollanten för lika väl som verkmästaren i
många fall en ambulerande tillvaro. Han får ett
bygge här och ett bygge där. Hans betyg säga inte
så mycket om hans verkliga kunskaper och
särskilt är så fallet, när han varit sakkunnigt biträde
åt en eller flera tillfälliga byggnadskommittéer.
Det blir därför lätt ett lotteri för den, som får
honom i sin tjänst, och många fel och
galenskaper kan han hinna med, innan man kommer
underfund med hans svaga sidor. Men i avskedets
stund: "Karlen är ju snäll och hygglig, och jag vill
inte stjälpa honom, så det är lika gott, att han får
ett bra betyg." Och därmed får nästa beställare
hand om honom och tror honom till att börja med
om allt gott. Detta olyckliga förhållande gör, att
man till skada för kåren i dess helhet vid
antagandet av en ny kontrollant står mer eller mindre
misstänksam och avvaktande på vad hända skall.
Det heterogena inom byggnadsbranschen gör det
ytterst svårt att skilja agnarna från vetet. Det
fordras ett stort mått av människokännedom och
erfarenhet för att komma underfund med
individernas olika kynne, yrkeskunskap och lämplighet
för sitt fordrande yrke. En kritisk gallring är
nödvändig och kan också något så när ske, när
byggnadsvolymen och därmed antalet entreprenader
är stort. För den enskilde däremot kan lätt
uppstå en känsla av osäkerhet, gällande exempelvis
om entreprenören har tillräcklig ekonomisk
ryggrad, om hans verkmästare icke fuskar, om
extra-räkningarna någorlunda motsvara förhållandena
och om kontrollanten verkligen förstår sin sak
och har kraft och intresse nog att stå sin herre bi
i såväl ekonomiska som tekniska hänseenden.
Vad beträffar arbetareparten må till att börja
med något undersökas förhållandena vid
betonggjutning. Härvidlag ha vi begåvats med
nödvändiga men mycket omständliga statliga
bestämmelser om betongens sammansättning, dess
vattentillsats, blandning, transport till byggnadsplatsen,
stampning, vibrering m.m. Vi ha fått tre, ja, på
sätt och vis fyra olika typer av betong med
vägning resp. mätning av varje sats, med
provtagning av kuber efter 7 och 28 dygn, allt
vetenskapligt och mycket noga genomtänkt. Men
utförandet, hur är det med det? Jo, när det gäller
de stora vattenkrafts-, hamn- och
brobyggnaderna, då är det nog i allmänhet väl beställt med
utförandet. Likaså har en del firmor lagt upp en
god organisation för sina betongarbeten och
Stockholms Stads Byggnadsnämnd har mig
veterligt ställt upp tillräckliga fordringar, när det
gäller betong av klass I och II. Men hur är det i alla
andra fall, där betong gjutes? Jo, kontrollen sker
genom beställarens kontrollant kompletterad vid
klass I och II med en betongkontrollant, och så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
