Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 23. 8 juni 1946 - Järnhanteringen i Sverige under kriget, av Gunnar Sidenvall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 juni 19A6
557
Järnhanteringen i Sverige under kriget
Fil. lic. Gunnar Sidenvall, Stockholm
Under krigsåren offentliggjordes endast ett fåtal
uppgifter om bergverksproduktionen i Sverige.
1939 års berättelse var den senast utkomna
berättelsen om Sveriges bergshantering, som ej var
hemligstämplad, och först den 1 oktober 1945
frigåvos de berättelser, som hade tryckts under
kriget, 1940—1943 års berättelser. Då nu även
1944 års berättelse har utkommit kan det vara av
intresse att belysa vissa viktigare drag i
produktionens utveckling under krigsåren i förhållande
till den närmast föregående tiden.
De allmänna förutsättningarna för produktionen
försämrades för flertalet grenar inom
bergshanteringen genom krigsutbrottet högst väsentligt.
Trots svårigheterna att täcka behovet av råvaror,
bränsle och arbetskraft kunde dock produktionen
i stort sett bibehållas vid sin förutvarande storlek
och i vissa fall t.o.m. utökas.
Järnmalmsproduktionen hade under
depressionen 1919—1920 en lägsta produktion av 4,5 Mt
men fördubblades under 1920-talet och utgjorde
1929 11,5 Mt. Därefter följde, som synes av
fig. 1, en stark nedgång under lågkonjunkturen
i början av 1930-talet (2,7 Mt 1933) men
återhämtningen gick mycket hastigt och redan 1937
uppnåddes rekordsiffran 15 Mt. Lagren av
styckemalm och slig (se fig. 2) minskade samtidigt
1932—1937 med ca 5 Mt, vilket möjliggjorde den
starka ökningen av exporten. 1937 uppgick
således denna till ca 14 Mt. Efter denna tidpunkt
ha såväl produktion som malmlager minskats till
1942 samtidigt med en minskning av exporten.
DK 338 : 622.341.1(485)
Denna ökade dock tillfälligt 1943*, vilket
föranledde en ökning av produktionen samt relativt
stark minskning av malmlagren. År 1944
försämrades avsättningen åter och trots den starkt
nedskurna produktionen undergingo malmlagren en
betydande ökning. Dessa torde under 1945 ha
ökat ytterligare, emedan produktionen varit större
än konsumtionen och trots att avsättningen nu
har förbättrats kommer lagerökningen troligen
att fortsätta även 1946. Vid de större malmfälten
i Norrbotten har den minskade avsättningen
medfört försämrade möjligheter till sysselsättning av
arbetskraften men genom den vid 1946 års
riksdag framlagda propositionen om statslån för
möjliggörande av gråbergsbrytning torde, om den
antas, en väsentlig lättnad i den befarade
arbetslösheten åstadkommas.
Även för den mellansvenska
järnmalmsbrytningen torde nedgången i exporten medföra att
arbetskraft lösgöres, vilken dock lättare än i
Norrbotten kan övergå till andra arbetsfält. För
järnmalmsbrytningen i mellersta Sverige torde man
också kunna förutspå, att den under 1930-talets
senare del och början av 1940-talet relativt all-
* Exporten av järnmalm utgjorde
Är 1940 1941 1942 1943 1944 1945
Mt 10,1 9,5 8,6 10,3 4,6 1,2
Fig. 2. Malmlager vid årets
slut 1931—19M; A
styckemalm, B slig.
Fig. 1. Järnmalmsproduktionen åren 1915—7944.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
