Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 23. 8 juni 1946 - Järnhanteringen i Sverige under kriget, av Gunnar Sidenvall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
558
TEKNISK TIDSKRIFT
mänt bedrivna brytningen för export (åtminstone
tills vidare) kommer att upphöra. Med hänsyn till
järnmalmstillgångarnas storlek, särskilt
tillgångarna av fosforfattiga samt manganhaltiga
järnmalmer (i mellersta Sverige) torde en mera
förutseende, långsiktig planering av brytningen av
dessa malmer vara nödvändig.
I detta samband kan det vara av intresse att
erfara att järnhalten i den brutna styckemalmen,
liksom i den i anrikningsverken erhållna sligen,
under de senaste åren varit avgjort lägre än under
slutet av 1930-talet, vilket framgår av följande
tabell över järnhalten:
1935 1936 1937 1938 1939
styckemalm ......... 61,0 60,6 60,9 60,0 60,3 %
slig ................. 63,4 63,6 63,9 63,8 63,7 %
1940 1941 1942 1943 1944
styckemalm ......... 58,8 58,0 57,5 58,6 58,9 ,%
slig................. 63,3 62,7 62,5 62,7 62,6 %
För mellersta Sverige är nedgången i
styckemalmens järnhalt ännu mer markant.
Ett utmärkande drag i järnmalmens produktion
under 1920-talet och början av 1930-talet var den
relativt ringa sligproduktionen (se fig. 3). Efter
mitten av 1930-talet undergår sligproduktionen en
relativt stark ökning, som fortsätter till 1944, då
produktionen utgjorde nära 1,6 Mt. ökningen i
produktionen av slig sammanhänger med den
sedan början av 1930-talet hastigt växande
sinter-tillverkningen och den ökade användningen av
sinter vid tackjärnstillverkningen. Genom
användning av briketter och sinter i
masugnsbeskickningen ernås bl.a. minskad förbrukning av
bränsle. Tillverkningen av briketter och sinter i Sverige
begynte under början av 1900-talet resp. mitten
av 1910-talet. Efter det första världskriget har
tillverkningen av sinter stigit mycket starkt,
samtidigt som tillverkningen av briketter minskat och
Fig. 3. Produktionen av slig samt briketter och sinter åren
1915—1944; A slig, B briketter och sinter.
Fig. 4. Produktionen av ferrolegeringar ären 1931—1944.
1944 endast uppgick till 15 000 ton. Ännu 1929
utgjorde dock andelen briketter och sinter i
procent av totala malmbeskickningen (inkl.
briketter och sinter) vid träkolsmasugnar endast ca
40 % och vid elektromasugnar ca 7 %, under
det att nämnvärd sinterbeskickning ej alls
torde ha förekommit vid koksmasugnarna. Under
början av 1930-talet ökade sinterbeskickningen
starkt och utgjorde 1935 vid de ovannämnda
masugnarna resp. 61 %, 35 % och vid
koksmasugnarna 84 %. Denna utveckling har sedan fortgått
och 1944 voro procenttalen vid träkolsmasugnar
ca 83 %, elektromasugnar ca 57 % och
koksmasugnar ca 93 %.
Från att under åren närmast före krigsutbrottet
1939 endast ha utgjort några par tusen ton
ökades framställningen av apatitslig till år 1944 till
160 847 t. Apatitsligens fortsatta användning för
framställning av fosfathaltiga gödningsmedel
synes dock mycket oviss, emedan dess ersättning
med råfosfat vid det företag, som varit
huvudavnämaren av apatitsligen, av tidningsuttalanden att
döma endast är en tidsfråga.
Tillverkningen av järnsvamp, som för
närvarande sker enligt två metoder och delvis med
importerat bränsle, har efter 1911, då denna
tillverkning för första gången redovisas i statistiken,
till 1935 endast undantagsvis överskridit 10 000 t
och vissa år legat helt nere. Först under senare
hälften av 1930-talet undergår tillverkningen en
mera nämnvärd ökning och uppnår 1940 ca
25 000 t, vid vilken storlek den har legat även
under krigsåren.
Framställningen av ferrolegeringar i Sverige
synes ha börjat år 1904. Efter några år med
relativt liten tillverkning uppnåddes 1917 en
produktion av ca 28 000 t. Krisen under början av
1920-talet övervanns snabbt (se fig. 4) och detsamma
gäller även för lågkonjunkturen under början av
1930-talet, efter vilken tid tillverkningen steg till
som högst 47 400 t år 1939. Tillverkningen vid
denna tid grundade sig dels på inhemska malmer,
dels på importerade europeiska och
utomeuropeiska malmer, och större delen av tillverkningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
