Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 23. 8 juni 1946 - Föreningar - Svenska Teknologföreningen. Svenska Elektroingenjörsföreningen, av Mm - Örebro Ingenjörsklubb, av Sigvald Ström - Teknisk undervisning av E Im - Ingeniörsklubben i Falun, av Å v M - Svenska Ingeniörssällskapet i Storbritannien, av Å Nycander - Sammanträden - Rättelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
580
TEKNISK TIDSKRIFT
Föreningar
Svenska Teknologföreningen
Svenska
Elektroingenjörsföreningen sammanträdde den 10 april 1946 under
ordförandeskap av direktör H V
Alexandersson. Föreningens gäst för dagen,
dr-ingenjör C E A Maitland, som är chef för
allmänna avdelningen vid den holländska
Post-, Telegraf- och Telefonförvaltningen,
höll ett föredrag på tyska över
"Central-stjjrda trafiksignalanläggningar" med
exempel från ett av honom utvecklat system i
Amsterdam, senare även tillämpat i Berlin,
Hamburg och Köln.
Det viktigaste kravet på ett
trafiksignalsystem, framhöll tal., är att det skall
möjliggöra en smidig avveckling av trafiken utan
onödiga väntetider. Det är då inte tillräckligt
att varje korsväg regleras för sig, utan en
hel gata eller ett helt distrikt måste vid
behov kunna behandlas som en enhet.
Dessutom skall periodernas längd kunna
avpassas efter trafikintensiteten och trafikens
växlande huvudriktning, vilket allt varierar
med dygnets timmar, veckodagarna och
slumpvis uppträdande faktorer. Med ett stort
uppbåd av trafikpoliser kan endast en del
av dessa fordringar uppfyllas, med ett
automatiskt, fjärrkontrollerat signalsystem,
baserat på inom automattelefontekniken välkända
kopplingselement kan man däremot
tillfredsställa alla rimliga önskemål. I det holländska
systemet sker signalväxlingarna med hjälp
av reläer, som över telefonnätet är
anslutna över närmaste telefoncentral till
kontrollapparater på trafikpolisens
huvudcentral. Den av trafiken beroende
funktionsvariabeln erhålles från fordonsreglerade
kontakter i gatuplanet, som pneumatlskt
påverkar ett signalrelä. All övervakning,
kontroll och omställning sker centralt men vid
behov kan en polisman överta kontrollen vid
en korsning sedan han per telefon meddelat
centralen anledningen.
Med denna utrustning kan trafiken regleras
enligt ett flertal olika program. Man kan ha
ett stelt system med konstanta intervaller för
de olika riktningarna, ett halvstelt system
med möjlighet för fordonen i den ena
riktningen att förlänga körperioden, ett helt
fordonstyrt system med olika varianter för
minimi- och maximibegränsning av tiden för
de olika körriktningarna. Slutligen kan ett
flertal korsningar, ofta en hel
huvudtrafik-gata, regleras samtidigt för att få största
möjliga trafikkapacitet, antingen synkront
med samtidig körriktningsväxling, så
avpassad att ett fordon med normal hastighet
obehindrat hinner passera hela sträckan eller
också med en viss fasförskjutning, så att
man får en "grön våg" från den ena
ändpunkten till den andra med samma
hastighet som den normala körhastigheten. Med
hjälp av fordonskontakterna kan man variera
systemet till större smidighet och även
bekvämt få en exakt trafikräkning.
Amsterdamsystemet bör även med fördel
kunna användas för reglering av trafiken i
en stjärnformig korsning. Om fordonens
kontakter i själva skärningspunkten indikerar
onormal trafiktäthet kan signalerna
automatiskt påverkas, så att de minskar infarten
och ökar utfarten.
Tal. beskrev slutligen med hjälp av
blockdiagram och fotografier det automatiska
signalsystemet är uppbyggt elektriskt och hur
det fungerar.
Eftersitsen, som hade lockat ett 20-tal del-
tagare, förlöpte i angenäm form. Många
åhörare hade då förmånen att personligen
få diskutera olika problem med
föredragshållaren. Mm
Örebro Ingenjörsklubb sammanträdde
den 19 mars 1946 under ordförandeskap av
överingenjör K Schinkler. Ett 40-tal
deltagare hade samlats. Referentföredrag hölls av
civilingenjör A Attebo och bergsingenjör T
Zachrisson. Den förstnämnde redogjorde för
"Ekoradio" och den senare för "Användning
av hårdmetallskär vid bergborrning".
Ett lä-tal medlemmar samlades till den
efterföljande supén. Vid eftersitsen
redogjorde sekreteraren för "Nyare och större
dammbyggnader i Frankrike" i anslutning
till ljusbilder. Vice klabbmästaren Wallner
demonstrerade därefter per balloptikon
samtliga de närvarandes mer eller mindre
förskönade drag, fångade av en skicklig
karikatyrpenna.
Sammanträdet den 23 april hade samlat ett
80-tal medlemmar och intresserade.
I ett glatt och otvunget kåseri om "Amerika,
flyget och framtiden" redogjorde hr Hans
Ostelius medryckande och humoristiskt för
sin nyligen företagna flygresa till Amerika.
Åhörarna fick följa tal:s upplevelser bland
isländska swimming-pools, Washingtons
departementskorridorer och kanadensiska
indianer. Såsom en röd tråd följde uppgifter
om flygets utveckling, flygplanstyper och
framtidsutsikter för en trafikverksamhet
under fredliga förhållanden. Man bygger
jättelika flygfält, 40 000 människor beräknas fà
sin utkomst vid Idlewild och 30 000 resande
beräknas dagligen kunna betjänas där. Tal.
besökte ett flertal platser på västkusten, som
blivit den amerikanska flygindustrins
eldorado, sedan allt flera företag flyttat över
från ostkusten. Flygplanstyperna växlar från
tunga transportplan till reaktionsdrivna
fartvidunder med hastigheter, som närma sig
ljudets. Tal. jämförde till sist flyget med andra
trafikmedel. Samtidigt som sjöresornas
vedervärdigheter utmålades i de bjärtaste färger,
höjdes bokstavligt talat flyget till skyarna.
Till den efterföljande supén och eftersitsen
samlades ett 40-tal deltagare. Hr Ostelius
visade härvid ljudfilmen "This is our
Canada", som gav en intressant inblick i olika
områden av det kanadensiska näringslivet.
Sigvald Ström
Teknisk undervisning sammanträdde
den 2 april 1946 under professor Georg
Wästlunds ordförandeskap. I avdelningen
invaldes fyra nya ledamöter. I dess
valnämnd inträdde efter professor G Ängel,
som numera tillhör styrelsen, professor O
Stelling; sammankallande ledamot är
fortfarande professor E Löfgren.
Sammanträdets överläggningsämne var
"Vad kan göras för att intensifiera våra
utlandsförbindelser i fråga om forskningen
inom teknik och dess grundvetenskaper?".
Representanter för myndigheter,
korporationer och institutioner med intresse för
denna fråga hade inbjudits och tillika med
föreningsledamöter infunnit sig så talrikt,
att deltagarantalet var omkring 100.
Professorerna Edy Velander och Arne
Tiselius höll var sitt inledningsföredrag, båda
rika på uppslag och synpunkter i frågan.
Intresset avspeglade sig också i en livlig
diskussion. I diskussionen yttrade sig, utom
de båda inledarna, hrr W Fellenius, W
Borgquist, E Wigelius (Finland), E C Jahn
(USA), G Wästlund, S Mörtsell, C Palm, O
Berg, G Hössjer, E Forslind, T Tallroth
och R Mölgaardhansen (Danmark).
Anförandena och diskussionen kommer att inflyta
i Teknisk Tidskrift.
Vid samkvämet efter supén kåserade
professor G Wästlund över reseintryck från
USA. Aftonens internationella karaktär
underströks även av att
grannlandsrepresentanter, deltagare i Tekniska Litteratursällskapets
samtidiga sammanträde här, deltog i
överläggningar och samkväm. E Im
Ingeniörsklubben i Falun
sammanträdde den 27 april under bruksdisponenten
William Nissers ordförandeskap.
Överingenjör K Cederqvist höll under "dagens eko"
ett föredrag om penicillin, om
forskningsarbete och undersökningar på detta område.
Vidare förekom två föredrag om
"Röntgenstrålarna", det ena av fil. dr K A Wingårdh,
vari dessa behandlades från fysikalisk och
teknisk synpunkt och vari bl.a. påvisades
röntgenstrålarnas mångsidiga användning
inom den moderna tekniken, och det andra
av lasarettsläkare E Saul, som behandlade
ämnet ur medicinsk synpunkt. Dr Saul
visade den långt drivna möjligheten att
bestämma sjukliga förändringar hos såväl
benstommen som hos många inre organ, ävensom
strålarnas användning vid läkande av
svulster. Till samtliga föredrag visades
instruktiva ljusbilder, till det sistnämnda
huvudsakligen från dr Sauls verksamhet vid Falu
lasarett.
Efter de livligt uppskattade föredragen
intogs gemensam supé på Bergslagsmässens
lokaler. Å v M
Svenska Ingeniörssällskapet i
Storbritannien höll sitt allmänna
årssammanträde den 29 april 1946. Förhandlingarna
leddes av vice ordföranden, bergsingenjör
Torsten Berg.
Till styrelse för arbetsåret 1946—1947
valdes hrr K G Lönnegren (ordf.), Ä Lamm
(v. ordf.), T Lundell (v. ordf.), N Plahn
(skattm.), A Nycander (sekr), T Mosesson
(klubbm.), T Berg, B Strömberg, O Thott,
Y övergaard och R von Bahr.
Efter det formella sammanträdet höll dr
K M Tigerschiöld, Jernkontoret, ett mycket
uppskattat föredrag om bränsleproblem i
den svenska industrin, varpå de församlade
medlemmarna och deras gäster, i allo ca
40, intog gemensam middag med åtföljande
diskussion i synnerligen animerad och
angenäm stämning. Å Nycander
Sammanträden
Träbyggnadsdagar anordnas av Statens
Hantverksinstitut och STF:s Tråtekniska
Kommitté på Hantverksinstitutet den 11—13
juni 1946. Kursen omfattar föreläsningar om
"Virkesbesparande åtgärder", av M
Jacobsson; "Träkonstruktioner i allmänhet", av
I Häggbom; "Spikade träkonstruktioner",
av H Brosenius; "Limmade
träkonstruktioner", av B Thunell; "Bultade
träkonstruktioner", av H Wale; "Moderna
byggnads-snickerier och standardisering", av ä
Ekelund. Vidare förekommer diskussioner,
demonstrationer och studiebesök. Kursavgiften
är 15 kr.
Rättelse. Genom ett beklagligt skrivfel
har disponent Gösta Grenstadius, Mariestad,
i förra häftet av Teknisk Tidskrift angivits
fylla 50 år den 11 juni; rätt datum är den
11 oktober.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
