Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 24. 15 juni 1946 - Propellers with adjustable blades, av C Bm - Ryktbara flygplan, av sah - Maskin AB Karlebo - Adolf Kihlströms Manometerfabrik Eftr. - AB Sigand - TNC: 12. Kokkärl, forts., av J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
586
TEKNISK TIDSKRIFT
Propellers with adjustable blades, av H F Nordström.
Medd. 4 Statens Skeppsprovn.-anst., Göteborg 1945. 34 s.
3 kr.
På initiativ av generalkonsul Axel Ax:son Johnsson ha
1943—1944 försök med omställbara fartygspropellrar
utförts vid Statens Skeppsprovningsanstalt. Som
försöksobjekt tjänade en modell till hamnisbrytare om ca 535 t
deplacement och 1 200 hk motoreffekt. På denna modell
provades sex olika propellerbladsatser anbringade på
samma nav. De så erhållna propellrarna hade varierande
initialstigning från noll (plana blad) upp till en för full
fart avpassad stigning. En propeller hade mot navet
minskad stigning, och slutligen var en propeller konstruerad
för högre varvtal, 231 r/m, än de övriga, vilka voro
avpassade för 154 r/m. För de flesta propellrarna upptogos
propellerkarakteristikor genom prov med frifarande
propeller. Huvuddelen av undersökningarna utfördes
emellertid som självdriftsförsök med isbrytaremodellen. Härvid
bestämdes i första hand toppfarten vid framåt- och
backgång samt bogserkraften vid varierande fart.
Resultaten äro i viss mån anmärkningsvärda. Sålunda har
t.ex. initialstigningen visat sig ha förhållandevis ringa
inflytande på fart och bogserkraft vid framåtgång, medan
däremot variationen vid backgång är väsentligt större.
Plana blad ställa sig sålunda påfallande gynnsamma, och
förhållandet änger en möjlighet till standardisering av
bladen för ställbara propellrar. Det bör dock framhållas,
att det provade fallet innebär ett förhållandevis litet
stigningsförhållande. Vid mera normala fall med större
stigningsförhållande bör initialstigningens inverkan vid
framåtgång bli större.
Minskning av stigningen mot navet har visat sig medföra
någon överlägsenhet vid gång i fritt vatten. Vid bogsering
däremot var förhållandet omvänt.
Resultaten med den högvarviga propellern äro vid gång
i fritt vatten väsentligt bättre än vad en beräkning
av-verkningsgraden ger vid handen. Detta anmärkes även och
som förklaring anges att den fylliga skrovformen gör, att
toppfarten ligger högre än den kritiska hastigheten. En
verkningsgradsförändring får därför oproportionerligt liten
inverkan på toppfarten.
Propellrarna ha för jämförelses skull även körts under
antagande av fasta propellerblad med stigningar avpassade
för frifart samt för lätt och tung bogsering. I form av
åskådliga diagram visas på grundval härav den ställbara
propellerns förmåga att anpassa sig efter
bogserförhållan-dena och även vid lägre farter utnyttja motorns fulla
effekt. Vid backgång bli däremot resultaten för den
ställbara propellern försämrade genom den ofördelaktiga
stigningsfördelning, som uppstår vid bladens vridning till
backläge. Denna nackdel motväges dock av möjligheten
att utnyttja full effekt. De goda resultaten med plana blad
vid backgång äro i detta sammanhang av intresse. C Bm
Ryktbara flygplan, av Hans Ostelius. Natur och Kultur,
Stockholm 1946. 166 s„ 59 fig. 3,75 kr.
Denna tredje del av serien "Rymdens fåglar" behandlar
i första hand nu eller inom den närmaste framtiden
aktuella trafikflygplan. Av krigsflygplan har endast
medtagits några av de senaste typerna, bl.a. en del ryska, och
några reaktionsdrivna plan, om vilka fullständiga
uppgifter icke har varit tillgängliga förut. Slutligen ges ett
litet urval privatflygplan. Beskrivningarna tar sikte på varje
flygplans väsentliga kännetecken, upplivade av förf:s
karakteristiska "high-lights".
Med denna delen börjar serien nu ta formen av en
värdefull katalog över flygplansutvecklingen, och samlingen är
därför av stort värde även för fackmannen. sah
Maskin AB Karlebo, Stockholm. Prospekt KV 119 över
"profil-mätmikroskop P 219" av det schweiziska märket
Hauser för kontroll av verktyg, tolkar, gängor osv. efter
förstorade profil- och toleransritningar i skalan.
Adolf Kihlströms Manometerfabrik Eftr., Stockholm.
Katalog över av firman tillverkade instrument, såsom
tryckmätare, temperaturmätare, termostater och
instrumenttavlor m.m.
AB Sigand, Malmö. "Lagerlista nr 36 december 1945’’
över nya och begagnade verktygsmaskiner.
TNC
12. Kokkärl, forts.
De överläggningar för vilka föregående TNC-spalt
redogjorde lämnade följande resultat i fråga om
kokkärlsnamnen och deras definition.
kastrull, förhållandevis djupt kokkärl med skaft
gryta, (föreslagen definition:) förhållandevis djupt
kokkärl med öron eller (minst) två sidgrepar
Anm. Namnet gryta, till skillnad från kittel, användes
ofta när godset är tjockt, eller — vilket oftast
sammanhänger därmed — om materialet är gjutjärn eller annan
gjuten metall, keramiskt material, täljsten e.d. Mera
rationellt synes dock vara att låta handtagstypen bestämma
namnet. Det gamla ordspråket "Små grytor har också
öron" ger ju på sitt sätt ett stöd för definitionen.
kittel, (föreslagen definition:) förhållandevis djupt
kokkärl med tvärgrepe eller en enda lodgrepe, t.ex. pipkittel
Anm. Namnet kittel, till skillnad från gryta, användes ofta
när godset är tunt, eller — vilket oftast sammanhänger
därmed — om materialet är koppar-, aluminium-, stålplåt
e.d. Mera rationellt synes dock vara att låta handtagstypen
bestämma namnet.
pipkittel, kittel med pip, t.ex. vanlig kaffekittel
kaffekittel, pipkittel för kaffe
kokare, kokningskärl av speciell konstruktion, t.ex.
gröt-kokare, ångkokare, potatiskokare
beredare, kokningskärl av specialkonstruktion och med
stor volym, t.ex. varmvattensberedare
panna, 1 (föreslagen definition:) förhållandevis grunt
kokkärl med skaft, t.ex. stekpanna, pannkakspanna,
plättpanna, 2 förhållandevis grunt, rektangulärt kokkärl utan
skaft men ev. med sidgrepar, avsett för insättning i ugn
och utfyllande ugnsrummet, i regel kallat ugnspanna eller
långpanna
Anm. Den första betydelsen är den viktigaste och
omfattar även vad som ofta kallas lagg. Den andra betydelsen
är mera speciell och kunde motivera ett annat namn. —
Ordet panna bör helst ej användas för kittel (se d.o.), t.ex.
kaffekittel.
lagg; ibland använd term för panna avsedd för
gräddning, vanligen av gjutjärn och av rund och flat form, t.ex.
pannkakslagg i= pannkakspanna, plättlagg <=. plättpanna;
anrättningen får form efter kärlet, och namnet "lagg"
användes även för den mängd av anrättningen som gräddas
på en gång, t.ex. en lagg plättar
form, gräddningskärl huvudsakligen för insättning i ugn,
icke särskilt stort och ofta fasonerat, t.ex. puddingform,
ringform; anrättningen får form efter kärlet — serveras
den i kärlet kallas den tillsammans med detta ibland
"låda", t.ex. skinklåda, sillåda
bakplåt, gräddningskärl för insättning i ugn, rektangulärt
och utfyllande ugnsrummet; de uppvikta kanterna är
mycket låga eller saknas helt; anrättningen får inte form efter
kärlet
järn, gräddningskärl för användning ovanpå spisen, av
gjutjärn och av speciell konstruktion; anrättningen får
form efter kärlet; t.ex. rånjärn, våffeljärn, struvjärn,
kru-stadjärn
Anm. TNC avråder principiellt från användning av
ma-terialnamn som namn på föremål, men ordet järn i
ovannämnda användning får ännu tolereras. J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
