Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 25. 22 juni 1946 - NIM 3, av Harry Kolare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 juni 1946
<307
genom sin närvaro fullföljt traditioner från
ingenjörsmötena i Köpenhamn och Oslo 1929 och 1938.
"Mot deltagarna från broderländerna vänder vi
oss med öppen famn och beklagar bara" — sade
talaren vidare — ’ att vi ej kunnat ta emot så
många vi önskat. Sedan vi råkades i Oslo har
kamrater i de nordiska länderna kämpat för sin
frihet: många som i Oslo skickligt och nitiskt
deltog i mötets arbete har stupat för fosterlandet. Låt
oss i tyst tacksamhet stanna inför minnet av dessa
våra vänner." Slutligen uttalade Ekelund sin
förhoppning att under samvaron gamla
vänskapsband skulle återknytas och nya knytas, till gagn
lör nordiskt samarbete, och förklarade det 3:e
Nordiska Ingenjörsmötet öppnat.
Danmark bygger skepp
Sedan musiken spelat den danska folkvisan
"Det var lördag aften" talade Paul
Kerrn-Jesper-sen om teknikens nuvarande ståndpunkt i
Danmark. -— "På våra skeppsvarv råder stor brådska,
och man söker utveckla metoderna för svetsning
av fartyg", sade talaren. "Lantbruket saknar
arbetskraft och behöver därför mera teknik. Den
kemiska industrin planerar en rad nya
tillverkningar, bl.a. penicillin för export.
Maskinindustrin har fått nya möjligheter efter
sammanbrottet i Tyskland, varifrån Danmark förut fick
mycket maskinvaror. I allmän tjänst är det liksom
under kriget stort behov av ingenjörer. För att
hindra fortsatt arbetslöshet bland kroppsarbetare
har en rad offentliga arbeten planerats, men de
har delvis fördröjts av brist på bl.a. trä, järn och
cement. Man håller på med förbättring av
flygplatser för in- och utländsk trafik och för att
råda bol på bostadsnöden planeras en väldig
byggverksamhet så snart material kan skaffas.
Samtidigt flyttas många industrier från tätt
bebyggda stadsdelar ut till mera öppna områden
och nya fabriker bygges. Som bekant utförde
danskarna före kriget många stora
ingenjörsarbeten utomlands, och vi hoppas nu att våra
ingenjörer får vara med i återuppbyggandet av de
härjade delarna av världen och i utvecklandet av
tekniken där."
Finland spänner krafterna
Den finska delen av programmet började med
att "Fjärran han dröjer" spelades, och sedan
gavs en orientering om landets tekniska problem
av Martti Levön. Talaren framhöll hur industrin
spänner sig för att klara krigsskadeståndet, som
främst faller på den tunga maskinindustrin samt
träindustrin. Före kriget var träförädlingen
Finlands största industri och stod tekniskt högt,
medan metallindustrin var rätt blygsam. Nu måste
industrins inre struktur kraftigt förändras. En
helt ny mekanisk träindustri är tillverkningen av
trähus och verkstadsindustrin kommer efter ut-
vidgningar i år att producera mer än dubbelt så
mycket som 1939. Hittills har vi mest använt
utländska konstruktioner och patent men strävar
nu efter större självständighet. För att skaffa
behövliga bostäder fordras 15 års byggande i
samma takt som före kriget, och byggandet av
kraftverk är brådskande, enär en tredjedel av landets
elenergi blev på andra sidan den nya gränsen.
Finska staten och näringslivets ledning är
medvetna om att de tekniska problemens lösning
förutsätter grundlig forskning och skolning. Man
har därför starkt effektiviserat den tekniska
forskningen, bl.a. genom att grunda en ny statlig
forskningsanstalt och ordna snabbkurser för
arbetare.
Island skapar en ny livsmedelsindustri
Det isländska avsnittets preludium hette
"Folkdans". Jon Vestdal framhöll att den isländska
tekniken är ung och måste bygga på råvaror,
som den omgivande naturen skänker. Det enda
mineral som kan utnyttjas är ett "flytande
mineral’’ — det heta källvattnet, som värmer bostäder
och växthus. Nu borrar man efter vattenånga till
framställning av elektricitet. Av vattenfall finns
mer än nog och ett kraftverk, som nu planeras,
blir Islands största. Nästan hela industrin står i
fiskets tjänst: på senare år har en stor modern
industri för djupfrysning av fisk vuxit fram,
produkterna säljes till England och Europas
fastland och t.o.m. till USA, och man hoppas mycket
på framtiden. De flesta fabrikerna tar emot sillen
ocli gör sillolja, sillmjöl till foder m.m. En fabrik
planeras för desodorisering och härdning av
oljan, som nu utföres oraffinerad.
Norge bygger ny handelsflotta
Sedan "Säterjæntens sondag" förklingat tog Den
Norske Ingeniørforenings president Aage W Owe
till orda och berättade om hur tyskarnas försök
att utnyttja norska industrin mötte motstånd.
Produktionen sjönk på alla områden som ej
tjänade befolkningens nödvändigaste behov och
många företag stoppades genom sabotage. Men i
all stillhet gjordes teknisk planläggning för tiden
efter kriget, vilket lett till att man nu efter ett
fredsår dock har några framsteg att redovisa.
Tyskarnas byggen av kraftverk till produktion av
lättmetall saboterades inte, enär man förutsåg,
att byggena skulle bli färdiga först sedan
tyskarna jagats bort. Vidare lämnade tyskarna efter sig
dåliga vägar och järnvägar men flera goda
flygfält — även om de misslyckades att skapa ett
flygfält på den 1 900 m höga Hardanger jökelns
is för att därifrån bomba Amerika. Främsta
resultatet av det försöket blev en rad nöjsamma
historier till norrmännens glädje. För den starkt
minskade handelsflottans återväxt planerar man
sexdubbling av de norska varvens kapacitet, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
