Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 25. 22 juni 1946 - NIM 3, av Harry Kolare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6.34
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. i. Finansminister Thorkil Kristensen håller föredrag
i sektion 19.
det finns skäl att tro, att programmet genomföres
med all kraft, förklarade talaren. Vidare har våra
redare beställt en miljon bruttoregisterton
utifrån, det mesta från Sverige. På teleteknikens
nyaste område, radar och asdic, har norska
tekniker gjort betydlig insats på allierades sida
under experimenten.
Sveriges ståndpunkt
Föregången av den svenska delen ined
"Värmlandsvisan" följde till sist föredrag om den
svenska teknikens ståndpunkt av Bo Ekelund.
Han beskrev hur vår konsumtion av elkraft ökar,
hur automatiseringen inom telefonin fortgår och
hur flygtekniken utvecklas nära nog explosivt —
med reaktionsdriften torde en färd Sverige—USA
på fem-sex timmar bli möjlig. Vad lantbruket
angår har fodermedlet betfor ur sockerbrukens
avloppsvatten visat sig värdefullt, och mot
insekter har framställts det kända medlet DDT, som
nog får en god komplettering i det nya medlet
Gammexan. Lantbrukstekniken — ett område
som har premiär på de nordiska ingenjörsmöte
nas program — registrerar goda maskinella
framsteg, betonade talaren. Den konstgjorda
bevattningen blir flitigt använd i framtiden.
Egentligen skulle prins Gustaf Adolf inte haft
möjlighet delta i Operamötet, då han hade anmält
sig till fäkttävlingar i Danmark samma dag. Men
den svårigheten ordnades lekande lätt av NIM 3.
Genom försorg av ordföranden i sektionen för
flygteknik. SAAB:s chef Ragnar Wahrgren,
hämtades en Saab-Safir upp från Linköping. När
mötet var slut tog prinsen planet till Köpenhamn,
fäktade och återvände nästa dag med samma
plan.
Arbetet börjar på 20 händer
Omedelbart efter lunch började NIM3:s 20
sektioner sitt arbete. På lika många lokaler staden
runt hölls ett 40-tal föredrag i de mest skiftande
ämnen. Intresset var mycket stort på alla håll,
och det var från första stund påtagligt, att
konferensen för både värdfolk och gäster skulle bli
till rikt utbyte av erfarenheter och rön på
teknikens alla områden. Bland första dagens
föredrag må i korthet nämnas följande:
På sektionen för teleteknik höll Ragnar
Stålmark föredrag om "Nyare svenska
bärfrekvenssystem". Inför elkraftteknikerna talade S
Tennander om "Utvecklingslinjer för
installationsmaterialen". Jarl Berg talade på sektion 9 om
"Markfrågor vid stadsplanering" och nämnde, att
i Stockholm framkommit allt starkare önskemål
att göra saneringen mera djupgående än hittills,
då den huvudsakligen endast gått ut på en
omplacering av bebyggelsen. Tryggve Thesen, Norge,
ställde frågan "Bör vi utvidga våra städer eller
bygga bättre inom de gamla gränserna?". Han
besvarade den med att det är bättre att resa en
sund och ekonomiskt stark stad inom de gamla
gränserna än att hänge sig åt drömmen om ett
Stor-Oslo eller Stor-Trondheim. I sektionen för
lantbruksteknik talade Thorsten Ericsson om
"Skörde- och tröskteknik". Han tror, att den nu
mer och mer lanserade skördetröskan i
kombination med spannmålstorkar verksamt bidrar till
både kvantitativt och kvalitativt större utbyte av
den svenska skörden. I en utförlig redogörelse för
"Intagningsbestämmelserna vid de tekniska
högskolorna" upplyste Ragnar Woxén, att som en
följd av de lovande resultaten vid testningar skall
vid antagning av studerande till högskolan
höstterminen 1946 psykotekniska prov i viss
omfattning begagnas. Sjöar har i Sverige under kriget
reglerats i en omfattning som aldrig tillförne,
berättade Nils Jakobson i ett föredrag inför
sektionen för vattenregleringar, kraftanläggningar och
hamnar.
Danske finansministern Thorkil Kristensen, som
kom till Stockholm på måndagsmorgonen och
reste igen på kvällen, och som under sin korta
Stockholmsvistelse sammanträffade med
stadsråden Wigforss och Myrdal, talade inför sektionen
för industriell ekonomi och organisation om "En
gemensam nordisk marknad". Jag hoppas, sade
talaren, att vi i Norden skall vara goda grannar
och sträva efter närmare samarbete. Men jag tror
inte, att det för närvarande finns förutsättningar
för ett så vittgående ekonomiskt samarbete, som
gemensam valuta- och handelspolitik skulle
innebära. Däremot finns det möjligheter för ett ökat
varuutbyte till följd av stegrad industrialisering
samt för närmare samarbete mellan de privata
näringarna och branschorganisationerna samt i
fråga om teknisk forskning, vidare mellan de
enskilda verksamheterna, genom specialisering
på vissa områden, utbyte av marknadsanalyser,
tullättnader och tullfrihet, gemensam arbets-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
