Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 25. 22 juni 1946 - Dammbyggnader i Frankrike, av Jean Pierre Lehman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6.34
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 5. Den färdiga dammanläggningen vid Marèges.
ken. Bilden visar utskovssystemet och skyddsarbetena
framför hålldammen. Speciellt synes ett skydds.valv samt
ett oavslutat utskov, för den händelse hålldammen skulle
genombrytas vid en stigning av floden.
På fig. 4 synes byggnadsarbetet. På grund av betongens
stelnande måste man konstruera dammen i åtskilda block
Öppningarna, som lämnas mellan blocken, är bredare i
mitten av dalen. Man fyller senare i mellanrummen. Man
ser skidbacksutskovet under byggnad, hålldammen
nedanför med en järnväg och framför allt de tre tornen med
löpande band. Dessa torn gör det möjligt att gjuta
betongen i varje block utan att låta den rinna, vilket
förändrar dess egenskaper. Varje torn har en hiss för att
transportera betongen, som sedan fördelas med dessa löpande
band. Fig. 5 visar dammbyggnaden avslutad med
utskovs-systemen delvis utmynnande i underjordiska ledningar.
Marèges är även ett distributionscentrum för elektrisk
energi i Massif Central. En stor del av den elektriska
kraften, som fordras för järnvägarna, kommer från
Marèges. Frankrike räknar 3 400 km elektrifierade
järnvägslinjer och en av de längsta genomgående
elektrifierade linjerna i Europa: Paris—Bordeaux—Irun, 825 km.
De hydrologiska betingelserna är mycket olika här mot
dem som råder i Alperna och Pyrenéerna. Här har man
inte med forsar att göra utan med ganska breda och
betydligt lugnare floder med en maximal vattenföring på
vintern, ej på sommaren. Under vintern är kraftöver-
Fig. 9. Dammen i Vezines, sammanbyggd av lätta valv.
skottet från Massif Central absorberat av Paris, liksom
Paris under sommaren absorberar energiöverskottet från
Alperna. I Massif Central, ett gammalt bergmassiv av
ringa höjd och mycket eroderat, är fallhöjden ringa.
Betydande reservoarer, som möjliggör en betydande
vattenföring, krävs alltså för att nå den erforderliga kraften.
Exempel på blandade dammbyggnader — en typ, som är
mindre massiv än de tunga dammarna men tyngre än
valvdammarna — är les Laquets, en dammbyggnad med
800 m fallhöjd, belägen i Pyrenéerna på 2 100 m ö.h. (fig. 6).
Det regnar litet i Pyrenéerna och man måste därför
använda stora fallhöjder, ofta över 1 000 m, för att
kompensera den ringa vattenmängden.
Ett annat exempel är la Truyère, belägen halvvägs mellan
Clerinont Ferrand och Toulouse vid Truyère-floden,
biflod till Lot. Höjden är 105 m (fig. 7) och
vattenreservoaren rymmer 300 milj. m3. Dammanläggningarna vid
la Truyère med bl.a. den underjordiska centralen vid
Brommat överträffades före kriget i Europa endast av
Dnieprostroj med dess 760 000 hk. La Truyère-anlägg
ningarnas effekt uppgår till 400 000 hk. Beservoaren
tömdes 1945 för rengöringsarbeten och i fig. 8 ser man
ruinerna av en by samt spåren, som markerar reservoarens
normala vattennivå.
Bland dammanläggningar med stödjemurar märkes
dammen vid Vezins (fig. 9), med en serie mycket lätta valv.
Ar 1945, efter befrielsen, invigdes dammbyggnaden vid
Fig. 6. Dammen vid les Laquets i Pyrenéerna
Fig. 7. Dammen i la Truyère.
Fig. 8. Den sjunkna byn i la Truyère.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
