Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 26. 29 juni 1946 - Förutsättningar för industriell tillverkning av mätinstrument i Sverige. Behovet av en svensk mätindustri, av Edy Velander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6.34
TEKNISK TIDSKRIFT
möjliga slag. Det är väl ingenting som i så hög
grad bidragit till att överföra kriget från en den
råa styrkans kamp till en kraftmätning på basis
av intelligens och kunskap som just mättekniken.
Instrumenten har därför fått en tidigare oanad
betydelse för försvarsberedskapen. Det blir väl
den nya riksnämndens sak att vidta de åtgärder
som till äventyrs blir nödvändiga för att även i
fred vidmakthålla en ur beredskapssynpunkl
önskvärd inhemsk tillverkning av vissa typer av
mätinstrument som ej kan bli föremål för
ekonomiskt lönande produktion i vårt land.
Mättekniken tar alltså de mest skiftande former
och härav följer också att begreppet
mätinstrument är svårt att definiera. Som riktlinje för
dagens diskussion skulle jag vilja till mätinstrument
räkna inte bara indikerande och registrerande
instrument i trängre bemärkelse utan även
mät-bryggor och andra nollinstrument. Dit skulle jag
också vilja räkna kombinationer av instrument och
andra apparater för kemiska bestämningar men
även hjälpmedel av alla de slag såsom
förstärkare, fotoelektriska anordningar och mättekniska
källor och regulatorer för elektrisk ström, ljus,
värme m.m. Till mätinstrumenten anser jag
också man bör räkna givarna och kännarna inom
automatiken men däremot inte de servomotorer
och liknande anordningar som överför
instrumentimpulser till regleringsimpulser. Man bör
heller inte till instrumenten räkna
radioapparater och annat som hör till
telekommunikationstekniken, hur nära släkt de än kan vara med
egentliga mätinstrument. Att operationssaxar och
tandläkartänger kallas instrument är en
språklig tillfällighet, som inte bör få förvilla. Om vi här
kort och gott talar om instrument, menar vi dock
mätinstrument. Dit hör också termometrarna,
även för medicinskt bruk, däremot inte glasögon
och kikare, ehuru sextanter och teodoliter
tydligen måste räknas till mätinstrumenten liksom
även mikroskop och fotografiska apparater med
mättekniskt syfte.
Även med dessa begränsningar ter sig
mätinstrumenten som ett oerhört vidsträckt område för
industriell företagsamhet. Det är alldeles klart att
vi här i Sverige inte kan tänka på att täcka hela
detta område med inhemsk tillverkning. Tvärtom
måste vi se till att icke verklighetsfrämmande
ambitioner i den riktningen hindrar svenska forskare
och svenska industrier att i fullt mått utnyttja
allt det bästa som utlandets
instrumentfabrikanter kan bjuda oss såsom hjälpmedel för vårt
arbete.
Å andra sidan finns det mycket som talar för att
vi här i Sverige skulle kunna åstadkomma en
instrumenttillverkning, som går långt utanför det
egna behovet och leder till högklassiga
exportprodukter på samma sätt som tillverkningen av
telefoner, separatorer, kullager, stålverktyg och
mycket annat. Förutsättningen är dock att man
klart inser ett litet lands begränsningar och efter
grundligt övervägande väljer ut några få
områden, där en svensk instrumentindustri har
förutsättningar att lyckas.
Jag hörde en gång ett ofta citerat uttalande
av-professor Röhn, som är president vid
Polytech-iiicum i Zürich: ’ La Suisse est condamnée à la
supériorité — Schweiz är dömt till överlägsenhet."
Jag skulle också vilja citera en av den svenska
industrins märkesmän, nämligen dr Sven
Wing-quist, som vid många tillfällen framhållit, att
svensk industri måste segra på kvalitet. Vi är i
det fallet i samma båt som Schweiz, och jag tror
att vi i många avseenden har lika goda
förutsättningar som schweizarna att driva fram
industriprodukter av så hög kvalitet, att de får
internationellt erkännande. Detta gäller alldeles särskill
om mätinstrument, där precision och konstans är
avgörande faktorer. Vi får ej vara rädda att
angripa svåra problem eller att tillverka
specialinstrument, där man från början måste sikta på
export för att få tillräckligt stora serier. Däremot
tror jag att man skall vara en smula försiktig
med tillverkning av alltför billig massvara, även
om det finns rätt stora avsättningsmöjligheter
inom landet. Där är det svårare för svensk
industri att slå igenom.
Glädjande nog har det på senare år kommit
fram några mycket värdefulla initiativ i form av
industriell svensk tillverkning av mätinstrument.
Utställningen ju 46 i Tekniska Museet gav en
fängslande bild av vad svensk teknik har kunnat
åstadkomma i den vägen under avspärrningsåren
i trots av alla de svårigheter som då rådde:
bristen på folk, svårigheten att få material och den
hetsande brådskan då det har gällt att på
orimligt kort tid skaka fram konstruktioner, som vi
förut alls ej sysslat med inom landet. Dessa
insatser har med säkerhet varit av mycket stor
betydelse för vår beredskap, både den militära
och den industriella.
Om avspärrningen medfört bekymmer, har den
också givit en god start genom att skära bort en
utländsk konkurrens, som tidigare i vissa fall ej
generat sig för direkta dumpingmetoder när det
gällt att hålla borta svensk företagsamhet från
instrumentområdet. Åtskilligt av vad som vuxit
fram under kriget borde kunna få ökad bärkraft
när världshandeln kommer i gång.
Jag tänker till exempel på LKB-Produkters
tillverkningar av några svenska
naturvetenskapsmäns specialiteter i form av mätinstrument, som
i och för sig länge varit världsberömda men
hittills endast tillverkats under rent
hantverksmässiga förhållanden i institutionernas egna
verkstäder. Det är roligt att svensk industri om än
tillsvidare i ringa skala, på detta sätt tagit vara
på idéer från forskare sådana som The Svedberg.
Manne Siegbahn, Arne Tiselius m.fl. Detta
initiativ, som säkert fordrat en bel del kurage i eko-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
