Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 26. 29 juni 1946 - Förutsättningar för industriell tillverkning av mätinstrument i Sverige. Behovet av en svensk mätindustri, av Edy Velander - Förutsättningar för industriell tillverkning av mätinstrument i Sverige. Tekniska förutsättningar, av Seth Holmqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 juni 1946
<307
nomiskt avseende, bör på allt sätt stödjas, ty
det vore i sanning bittert om våra ledande
vetenskapsmän skulle behöva gå till utlandet för
att få sina mättekniska nykonstruktioner
tillverkade.
En helt annan typ av företagsamhet
representeras av L M Ericssons tillverkning av elmätare
och mer eller mindre standardiserade
tavelinstru-ment som brutits ut ur moderföretaget och
förlagts till en särskild fabrik, Ermi, i Ulvsunda.
Redan byggnadens dimensioner visar att det här
inte är fråga om småsaker, och ännu starkare
blir intrycket, då man får veta att Ermi ännu så
länge i huvudsak arbetar med detaljer, som
tillverkas hos moderföretaget i Midsommarkransen
och att den nya fabriken till bristningsgränsen
är tagen i anspråk för enbart konstruktions-,
hopsättnings- och kontrollarbetet. Elmätarnas
utveckling i vårt land har fått gott stöd genom den
svenska kraftteknikens höga ställning och de
svenska kraft- och elverkens benägenhet till
samarbete, och Ermi borde kunna få tillräckligt stark
rygg för att täcka åtskilligt av det inhemska
behov, som tidigare tillgodosetts genom import, men
också till att driva fram en omfattande export
av kvalitativt högtstående elektriska
mätinstrument.
Jag skall avstå från att här nämna några fler
exempel från den spirande svenska
instrumentindustrin. Under avspärrningen har svensk
industri som sagt gjort en imponerande insats i fråga
om snabba improvisationer på den militära
instrumentförsörjningens område. Det är ännu
svårt att avgöra vilka av dessa nya skott på
företagsamhetens träd som kommer att överleva då
kristidsklimatet försvinner och konkurrensens
vindar åter börjar spela över nationsgränserna.
Jag vill med dessa ord blott visa att en god
början redan har gjorts.
Tekniska förutsättningar
Civilingeniör Seth Holmqvist, Stockholm
Ett närmare studium av de tekniska
förutsättningarna för en inhemsk tillverkning av
instrument ger snart vid handen att antalet faktorer,
som här inverkar, är mycket stort. Många gånger
är det svårt att dra en skarp gräns mellan det
rent tekniska och exempelvis det ekonomiska och
sociala.
Förutom initiativ och företagaranda hos
ledningen är frågan om den svenska
arbetarstammens lämplighet av avgörande betydelse. Härvid
kan väl utan vidare konstateras, att den svenske
arbetaren har stora möjligheter att utföra ett gott
arbete, även inom instrumentindustrin. Nog-
grannhet och renlighet samt gott intellekt är
utmärkande egenskaper. För vissa finmekaniska
arbetstempon förutsättes en lätt och känslig hand
utan darr och svett. För detta är många gånger
den kvinnliga arbetaren väl lämpad. En
instrumentfabrikation ger därmed möjlighet för såväl
manlig som kvinnlig arbetskraft att få sin
utkomst, vilket ur social synpunkt kan vara av
stor betydelse, särskilt på mindre orter. En annan
faktor, som kan påpekas, är att även partiellt
arbetsföra ofta med fördel kan användas
inom instrumentindustrin. Vårt relativt kyliga
klimat i Sverige är av viss fördel, i det att
hand-svettsproblemet blir mindre aktuellt än i varmare
och fuktigare länder.
För att få en skicklig arbetarstam fordras att
den är väl skolad. Vid många företag har gjorts
lovvärda ansträngningar för att höja
arbetsskickligheten genom att anordna lärlingsskolor samt
genom upplysningsverksamhet. Detta är nog
nödvändigt för att få en hög yrkesskicklighet. Ett
stort problem är dock alltid det, hur skall man
behålla sina upplärda arbetare. De avtalsmässiga
arbetarlönerna är olika för olika fackförbund,
trots att arbetet kan vara mycket likartat.
Härigenom får det företag, som kan betala högre
löner, möjlighet att få det bästa
arbetarmateria-let. För närvarande är detta problem synnerligen
brännande genom den goda arbetstillgången som
finnes. Genom den låga nativiteten omkring
1930-talet kommer inom de närmaste årtiondena
arbetarstammen att avsevärt minskas, vilket
ytterligare tillspetsar problemet.
Vad den intellektuella arbetarstammen, alltså
ingenjörer och konstruktörer, beträffar är vi i
Sverige väl tillgodosedda. För närvarande är det
visserligen svårt att få tag på drivna
konstruktörer. Av en konstruktör fordras inte blott
praktiskt och teoretiskt kunnande, det fordras också
i lika hög grad idérikedom, initiativ och intuition.
Detta gäller inte bara chefskonstruktören utan
också hans medhjälpare. Säkert finns det många
konstruktörsämnen, som skulle kunna utvecklas
till utmärkta konstruktörer, om de bara i tid
upptäcktes och gjordes uppmärksamma på detta
intressanta arbete, där skaparglädjen verkligen
kommer till sin rätt. Skulle man inte redan på
skolstadiet kunna propagera mera för detta?
Låt inte eleverna endast utföra sina
standardritningar på en skruvväxel och ett nitförband!
Intresset för konstruktionsarbete slås ofta ihjäl
från början i skolorna genom att huvudvikten
lägges vid korrekt måttsättning och rätta
linjetjocklekar.
I detta sammanhang skulle jag vilja dra upp
frågan om var de vetenskapliga instrumenten,
som användes av universitet och högskolor, bör
tillverkas. Skall de utföras av universiteten själva
eller skall tillverkningen överlämnas till en
instrumentfirma? Nationalekonomiskt sett är det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
