Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 26. 29 juni 1946 - Förutsättningar för industriell tillverkning av mätinstrument i Sverige. Tekniska förutsättningar, av Seth Holmqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6.34
TEKNISK TIDSKRIFT
väl slöseri att låta överkvalificerad arbetskraft
vid universiteten syssla med tillverkningsproblem,
som en bättre rustad specialtillverkare kan
utföra. Mot detta talar det förbållandet att
åtminstone firmor, organiserade för masstillverkning,
har svårt att utföra enstaka specialsaker ur
planeringssynpunkt. Här syns kostnaden direkt,
medan den kanske är svårare att märka vid
universitetet. En tänkbar lösning är att vissa firmor
specialiserar sig på dessa instrument, ett förhållande
som redan kan spåras. Varför kan å andra sidan
icke en normalt massproducerande industri ha en
särskild avdelning, eventuellt ett dotterbolag, som
är inriktat på dessa specialinstrument i enstaka
eller mindre serier? Det är ju icke ovanligt att
utvecklingen går därhän, att ett ursprungligen
vetenskapligt specialinstrument småningom får
stor användning även inom industrin och därmed
kan tillverkas i större serier.
Den första impulsen till tillverkningen kommer
ofta från konsumentsidan eller kunden. Detta
förhållande är fullt normalt och förklarligt. Det
är ju behovet av instrumentet, som tillverkaren
har att tillgodose.
Jag måste dock konstatera att kundernas
önskemål och pretentioner många gånger ligger utom
det möjligas gräns. Ur tillverkarens synpunkt är
det bäst att från kunden få så många och så
detaljerade uppgifter som möjligt, om
instrumentets användning och eventuellt även om
önskvärda dimensioner och noggrannhet. Hur sedan
instrumentet skall utformas, vilka principer, som
skall användas, och val av exempelvis material,
bör nog i de flesta fall överlämnas till
tillverkaren. En specialfirma bör ha större möjligheter att
bedöma detta, i annat fall är tillverkaren ej
lämpligt väld. Det förekommer tyvärr alltför ofta att
kunden i detalj vill bestämma, hur allt skall göras.
Det är inte säkert att detta är bästa lösningen,
även om andra tillverkare valt den vägen.
Utvecklingen kan ha gått framåt och nya metoder
såväl principiellt som tillverkningstekniskt
kanske finns. Det finns tyvärr alltför många
exempel på olämpliga konstruktioner som gjorts, just
därför att kunden önskat instrumentet exakt lika
dem han förut kunnat köpa utifrån.
Det säger sig självt att en tillverkare inte alltid
kan åta sig tillverkningen av alla de instrument,
som kunderna önskar. Först och främst måste
givetvis instrumenttypen vara lämpad för den
tillverkning som fabrikanten har. En annan fråga
är, om det ekonomiskt lönar sig. Den kan kanske
avgöras genom en marknadsundersökning.
Ett annat sätt för impulsen till tillverkning
av-ett instrument är orsakad av en uppfinning.
Denna kan göras inom företaget eller erbjudas av
utomstående. Uppfinnare finns det gott om och
det händer också att en uppfinning är genial. I
ett sådant fall bör den förutseende ledningen ta
vara på möjligheterna och göra något. Det kan
bli en fin sak, även om världsfirmorna inte förut
gjort sådant.
Vid en konstruktions utförande måste man
självfallet ta hänsyn till många faktorer. Det är
inte tillräckligt, att instrumentet fungerar
tillfredsställande, det måste också kunna tillverkas
på ekonomiskt sätt. Här kommer i första hand
verkstadens krav på detaljernas lämpliga
utformning in samt i minst lika hög grad materialvalet.
Vad detaljutformningen beträffar, blir det en
erfarenhetsfråga och omdömesförmåga.
Materialvalet däremot är mera vanskligt. Det har ju under
senare år framkommit en mängd olika material,
som i hög grad kan förenkla konstruktionerna.
I stort sett är vi nog ganska väl försedda i
Sverige, men en del viktiga konstruktionsmaterial är
svårt att få, åtminstone av hög kvalitet. Som
exempel kan jag nämna elektriskt
motståndsmaterial. Konstantan har mig veterligt ej tillverkats
i Sverige. Manganintråd har tillverkats men
detta har nu upphört, trots att det är mycket
svårt att få utifrån.
Här återkommer jag till frågan 0111 lämpligheten
av att samarbeta med fackmannen. Det kan ju
hända att speciella krav ställes på vissa detaljer
av instrument, varigenom materialvalet blir
kritiskt. Goda tips kan då fås genom en
konsultation eller kanske en vetenskaplig undersökning av
en fackman vid ett universitet eller en högskola.
Ett annat alternativ är givetvis att företaget självt
skaffar sig forskningsresurser för att utföra
erforderliga vetenskapliga undersökningar. Detta
är ju endast tänkbart för stora företag och även
då är det kanske av vikt att inte slå på alltför
stort. Våra universitet och högskolor är väl till
för att gagna landet på olika sätt och därmed
även industrin. Jag är övertygad om att många
problem med fördel skulle kunna lösas vid
universiteten med deras stora resurser i stället för
att genom långvariga praktiska prov se hur det
går. Självfallet måste tillverkaren ha möjlighet
att utföra undersökningar av olika slag, men om
en avancerad forskning i egentlig bemärkelse är
nödvändig och lämplig är en annan fråga.
En instrumentfirma kan knappast vara
självförsörjande i fråga om alla byggelement. Den blir
därför beroende av tillgången på
kvalitetsproduk-ter av exempelvis kondensatorer, motstånd,
förstärkarrör, fotoceller och termoelementtråd. En
hel del av dessa göres dels i Sverige, dels kan de
fås utifrån. Här blir problemet att kontrollera
kvaliteten, så att det egna instrumentet blir
fullgott. En omfattande varukännedom och goda
förbindelser med tillverkare av dessa detaljer är
därför en förutsättning. Egna provanordningar
och laboratorier ger möjlighet att kontrollera
produkten.
En synpunkt, som ej får bortglömmas är
patentfrågan. Vid tillverkning av ett instrument måste
en noggrann undersökning göras, så att man ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
