Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 28. 13 juli 1946 - Statisk och dynamisk spänningsmätning med resistiva trådtöjningsgivare, av Torbjörn Karlén och Torsten Ljungström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
688
TEKNISK TIDSKRIFT
250 V och ett mindre slutrör har kunnat
användas. Då motkopplingen över sista gruppen
utsträckts att gälla även transformatorn, kommer
den senare icke att inverka menligt på
frekvens-kurva och distorsion.
För demodulering helvågslikriktas bärvågen, och
den härvid uppstående 50 000 p/s spänningen
bortfiltreras i ett lågpassfilter av deriverad typ.
Vid demoduleringen är det viktigt att de båda
halvvågorna verkligen äro lika stora, vilket vid
osymmetri i förstärkarens utgång icke är fallet.
Om halvvågorna icke äro lika blir det
frekvensband apparaten distorsionsfritt kan överföra
väsentligt mindre, och dessutom föreligger risk
för att en 25 000 p/s störning inkommer i
slutresultatet, emedan filtrets dämpning icke är lika
hög för denna frekvens som för 50 000 p/s
spänningen.
Slutsteget måste vara direktkopplat till
demo-dulatorn, enär det ju här gäller rent
likströmsmässig överföring. För detta steg har valts
katod-koppling, vilket medför flera stora fördelar. Man
erhåller nämligen en utomordentlig stabilitet,
ingen särskild nollkompensation erfordras och
anslutningen till slingoscillograf kan hållas på
jordpotential. Dessutom kan man genom
katod-kopplingen uppnå en linearitet, som knappast
överträffas av någon annan metod. För att
bibehålla den goda lineariteten ända ned till de
lägsta värdena på utgångsspänningen har trots
katodkopplingen verklig pentodkoppling
anordnats, vilket medfört att slutstegets branthet
kunnat hållas så hög som ca 30 mA/V (två rör
parallellkopplade). Dessa slutstegets goda egenskaper
erhållas dock icke alldeles gratis, utan man måste
i gengäld driva slutsteget med högre
ingångsspänning (ett katodkopplat steg lämnar nämligen
ingen spänningsförstärkning), och dessutom
tillkommer ett särskilt spänningsaggregat för
skärm-gallerströmförsörjningen, vilken icke kan
erhållas från anodströmkällan vid verklig
pentodkoppling.
Slutsteget är försett med en viss negativ
gallerförspänning, uttagen över en krets innehållande
stabilisatorrör. Denna gallerförspänning tjänar
till att undertrycka den likriktade grundbärvåg,
som erhålles på grund av den förut omtalade
re-sistiva snedavstämningen av bryggan, och kan
bortkopplas genom intryckning av en
återfjädrande tryckknapp; den verkliga bärvågen kan då
avläsas på en milliamperemeter.
I fig. 6 visas den kompletta mätapparaturen.
Användningsområden tor trådtöjningsgivare
Inledningsvis nämndes, att trådtöjningsgivarens
första stora användningsområde var
hållfasthetsundersökningar inom flygplansbyggnaden. Den
resistiva trådtensometern visar sin överlägsenhet
i många fall, t.ex. vid spänningsmätningar i de
tunna plåtar, som utgöra bärande element i flyg-
Fig. 6. Komplett apparatur för dynamisk
spänningsmätning enligt bärfrekvensmetoden; t.h.
bärfrekvensgeneratorn; framför denna bryggan, som för att skyddas för
värme inrymts i en särskild låda, försedd med skjutlock
över balanseringsrattarna; t.v. förstärkare, demodulator
och slutsteg, hopbyggda till en enhet; kabeln t.h. förbinder
bryggan med givaren.
planen. Då plåtarna ha mycket ringa styvhet,
händer det lätt att de bucklas: en mekanisk
tensometer överbryggar bucklorna och visar fel,
under det att den klistrade trådtensometern intimt
följer ytan och änger det verkliga
spänningstillståndet. Den kan dessutom monteras praktiskt
taget var som helst, den kan fjärravläsas, den
glider inte under inverkan av skakningar och den
återger statiska och dynamiska
spänningstillstånd med samma tillförlitlighet. Den kan
dessutom kompenseras för temperaturändringar,
oavsett vilket grundmaterial som användes; en
mekanisk tensometer kan endast kompenseras för
ett material i taget. Vid mätningar på
komplicerade konstruktioner, där det icke är möjligt att
kalibrera givaren på mätstället, är det av största
vikt att givarna numera kunna utföras med så
små toleranser som ± 0,5 % på
töjningskänslig-heten.
Temperaturkompensation utföres som nämnt
med hjälp av en blindgivare, som tillsammans
med den aktiva givaren inkopplas i en brygga. 1
vissa fall är det möjligt att ordna så att även den
temperaturkompenserande givaren blir aktiv.
Förutsättningen är tydligen att det rådande
belastningstillståndet ger upphov till såväl positiva
som negativa töjningar i det undersökta
elementet. Så är vanligen fallet vid böjning, skjuvning
och torsion. En balk, som utsättes för böjning,
blir dragen på ena sidan och tryckt på den andra,
och placeras de båda givarna på var sin sida blir
resultatet ej blott att temperaturkompensering
erhålles, utan även att anordningens känslighet
fördubblas.
Man kan vid sådana belastningsfall gå ännu ett
steg längre och utföra alla fyra bryggrationerna
såsom aktiva givare, i det att två diagonalt
motsatta (i bryggan) placeras på trycksidan och de
två andra på dragsidan. Därigenom får man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
