Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 30. 27 juli 1946 - Intensifiering av våra utlandsförbindelser inom teknisk och vetenskaplig forskning. Vetenskaplig forskning, av Arne Tiselius - Intensifiering av våra utlandsförbindelser inom teknisk och vetenskaplig forskning. Diskussion, av W Fellenius, W Borgquist, E Wigelius, E C Jahn, G Wästlund, S Mörtsell, Arne Tiselius, C Palm, G Hössjer, Edy Velander, E Forslind, T Tallroth, R Mölgaardhansen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
726
TEKNISK TIDSKRIFT
abnorma förhållanden som rått under
krigsåren.
Allt vad jag här har sagt har baserat sig på
att det har legat i båda parters intresse — alltså
både i vårt eget och utlandets — att utbytet av
informationer på det vetenskapliga området kan
få ske fullt fritt. Som vi vet är det emellertid i
dag på vissa områden tyvärr ej så. Risk finnes
att denna mörkläggning kommer att sträcka sig
till större och större områden, och att
forskare och tekniker kommer att finna sig som
brickor i ett politiskt spel och som sådana
underkastade den skarpaste kontroll. Om så skulle ske
är ju det mesta som sagts här överflödigt. Låt
oss hoppas att förhållandena i världen snarast
gestaltar sig så att ett fritt utbyte av
informationer blir möjligt inom alla forskningsgrenar.
Diskussion
Professor W Felueinius: Vid sekelskiftet och ända fram
till första världskriget fanns betydligt rikare anslag för
studieresor än för närvarande. Kommerskollegium hade
ott anslag av ca 30 000 kr/år för resestipendier för ingen
jörer. Efter detta krigs slut återkom emellertid inte dessa
anslag i samma omfattning som tidigare. Eftersom
30 000 kr. i början av 1900-talet nu skulle motsvara ca
100 000 kr., och med hänsyn till att ett större antal
forskare nu behöver komma ut och alt det finns mycket
mera av värde att se utomlands skulle denna summa
behöva tre- eller fyrfaldigas. Förr utdelades också extra
anslag vid stora utställningar o.d. men något sådant
förekommer tyvärr ej för närvarande. Det är viktigt att vi
kommer ur den slapphet, som numera råder på delta
område. Framför allt måste det förhållandet rättas till, att en
forskare får vidkännas B-avdrag på sin lön vid studiebesök.
Resor utomlands bör inte understödjas på ett alltför
tidigt stadium och unga forskare bör först ta del av vad
som finns att se inom vårt land innan de kommer ut.
så att de mera kritiskt kan bedöma sina intryck.
Liksom professor Velander är jag en "kongresshäst" och
har mycket goda erfarenheter från deltagande i kongresser
och medlemskap i internationella samfund. Vissa
svårigheter finns, som jag har haft viss erfarenhet av, för
samarbete, bl.a. i kongressform, på grund av
förvecklingarna under ofredsåren. Vårt land är lämpligt, såsom
neutral mark, där motståndarmakternas representanter
bättre kan mötas än på inånga andra platser.
Generaldirektör W Borgquist: Tekniska Forskningsrådet
är det första i sitt slag och fick från början inte så stora
friheter. Jag tvivlar på att Forskningsrådet skulle få fria
händer att lämna bidrag till studieresor eller till
tryckning av värdefulla uppsatser utan att i varje särskilt fall
begära tillstånd.
Liksom professor Tiselius anser jag att
doktorsavhandlingar bör göras knappare i omfattning och att staten
borde ta på sig den större kostnad, som är förenad med
tryckning av publikationer på utländska språk. För
Forskningsrådet uppstår dock svårigheter att bedöma om
en doktorsavhandling är värd ett sådant stöd.
Det är också svårt för Forskningsrådet att bedöma om
studieresor har förberetts tillräckligt noggrant, men så
måste dock ske. Det är också ett oskick att resa på
konferens utan att göra något inlägg och utan att studera
handlingarna på förhand.
Man borde försöka skapa en svensk tidskrift för
värdefulla inlägg, lämplig som bytesobjekt med utländska
skrifter. Svårigheten ligger inte så mycket i den
ekonomiska frågan utan fastmer att få fram tillräckligt antal
värdefulla uppsatser, som gör sig på den internationella
marknaden.
Professor E Wigelius: Del är en stor förmån att få
vistas utomlands men det är viktigt att man behärskar
språket. I motsats till föregående talare anser jag att även
unga studerande bör skickas ut. Kostnaden för att skicka
ut tre eller fyra studenter till tekniska högskolor
utomlands blir inte så stor. Det är dock viktigt, att dessa ej
vistas vid utländska läroanstalter endast som åhörare
utan som ordinarie elever, så att de verkligen kommer in i
undervisningsväsendet i ifrågavarande land.
Det är bra att man sänder representativa herrar till
konferenser och möten i utlandet men man får därför inte
glömma bort att även sända unga forskare. Att finna
sådana med intresse och förmåga att dra nytta av besök i
utlandet torde ej vara svårt. De unga har också förmåga
att sätta sig in helt och hållet i sina specialiteter, men det
är viktigt att leda dem i fråga om vad de skall studera
innan de far ut. Om de utländska värdarna märker, att
gästerna känner till vad de är ute för att studera, får de
större intresse av vederbörande och många vänner kan
vinnas på detta sätt, till stor nytta för framtiden.
Professor E C Jahn: Såsom USA:s tekniske
legationsrepresentant i Sverige under ett par år — jag kommer
sedan att ersättas av en annan landsman med samma
uppgift — vill jag framhålla att man inte endast bör ta emot
upplysningar och lärdomar utomlands, utan det har också
betydelse att man har någonting att ge i utbyte och att
man lämnar upplysningar av värde om forskningen i sitt
eget land. Det är värdefullt om de tekniska attachéerna
i utbyte kan lämna teknisk litteratur från sitt eget land.
Förslaget om någon tids utbyte av professorer mellan
olika länder tillämpas i Amerika mellan de olika
universiteten.
Utbyte av litteratur är värdefullt, och svensk teknisk
litteratur är enligt min åsikt betydelsefull. Särskilt har
Svensk Papperstidning varit av stort värde för
papperstillverkningen i Kanada. Svensk teknisk litteratur bör
därför översättas i mycket större utsträckning än vad som
hittills skett.
Professor G WÄSTLUND: Under min resa till Amerika under
hösten 1945 på bekostnad av Cement- och Betonginstitutet,
har jag fått erfara betydelsen av gåvor och gengåvor. Resan
hade väl förberetts dels genom att handlingar på engelska
skickats över i förväg, dels genom att jag hade med mig
kortfattade maskinskrivna rapporter med bildmaterial och
resultat om institutets egna undersökningar. Det var
påfallande hur dörrarna öppnades även i de fall, då det
gällde ganska tillknäppta institut och laboratorier. Vid
två sådana, som lydde under War Department och där
särskilt tillstånd fordrades för besök, var man i början
mycket återhållsam, men sedan jag hade lämnat mina
redogörelser och berättat om undersökningar vid
Cement-och Betonginstitutet utlämnades material eller gavs mig
tillstånd att göra alla anteckningar jag ville. Man lovade
även, att vårt institut skulle bli det första att få resultat
från deras undersökningar. Även vid andra institutioner
kunde man på samma sätt märka betydelsen av att själv
ha någonting att komma med.
Professor S Mörtsell: Det har länge varit ett önskemål
att få doktorsavhandlingar i kortare form för publicering.
Jag har just läst en doktorsavhandling av en amerikanare,
vilken förekommer i några få maskinskrivna exemplar.
Ett sätt vore att publicera avhandlingarna i sammandrag
med en fullständig litteraturförteckning, i vilken också
anges, att hela rapporten finns tillgänglig för den som
önskar ta del av den.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
