Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 31. 3 augusti 1946 - Standardisering av transformatorstationer i bygdenät, av Sture Ekefalk - USA:s kraftverksindustri under 1945, av B R - Obligatorisk ångkraftreserv för USA:s federala vattenkraftverk, av B R - Det ryska Angara-projektet, av B R - Genomföringsströmtransformatorer med förbättrad mätnoggrannhet, av B R
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 augusti 19 AG
745
läggningskostnaden beroende av i vilken
utsträckning uppspänningsställverkets apparater
behöva monteras, av antalet utgående tertiärlinjer
(utledningsfack), av antalet abonnenter osv. och
dessutom av diverse lokala förhållanden. Några
genomsnittssiffror, gällande för full utbyggnad,
torde dock kunna tjänstgöra som en ungefärlig
kostnadsram.
Kostnaderna för en kombinationsstation med
det minsta utomhusställverket, i det ovanstående
kallat utbyggnadsgrad A, inklusive ett hus,
inrymmande ett ställverk med frånskiljarbrytare,
uppgå till 32 000 à 33 000 kr. Om man från
utbyggnadsgrad A utvidgar utomhusställverket till
utbyggnadsgrad B, växer kostnaden med ca
10 000 kr. till 42 000 à 43 000 kr. Vid ytterligare
utvidgning av utomhusställverket till
utbyggnadsgrad C stiger totalkostnaden till ca 52 000 kr.,
varvid dock 20 kV strömbrytareutrustningen icke
medräknats.
Kostnaden för en ren utomhusstation för 20 kV
uppspänning, uppförd på järnskelett och utrustad
med brytare på nedspänningssidan, uppgår för
närvarande till 29 000 à 30 000 kr. Motsvarande
till 40 kV uppspänning förstorade stationstyp
kostar ca 40 000 kr. Vad slutligen beträffar den
enkla 20 kV stationen på trästolpar, kan man
räkna med en ungefärlig kostnad om ca 12 000
kr. I samtliga fall har här i stationskostnaden
medräknats kostnaden för en föreskriftsenlig
inhägnad, vilken även ingår i den standardiserade
tertiärstationsmaterielen.
USA:s kraftverksindustri under 1945. Preliminära
siffror för 1945 års resultat i fråga om kraftproduktion
och ekonomiska förhållanden inom USA:s elkraftföretag
har nyligen publicerats. I tabell 1 lämnas en
sammanfattning jämte motsvarande siffror för 1939 och 1944.
Tabell 1. USA:s kraftproduktion 1939—1945
1939 1944 1945
Investerat kapital .. M$ 12 388 13 050 —
Nyinvestering ...... M$ 16,2 15,6 39,7
Totalproduktion . . . milj. kWh 130 335 230 649 222 367
därav ångkraft milj. kWh 85 007 154 828 140 417
vattenkraft .. milj. kWh 44 021 74 021 80 150
förbrännings
motorer . . . milj. kWh 1 307 1 800 1 800
Installerad effekt . . MW 40 318 50 277 49 901
ångkraft ......... MW 28 047 34 609 33 941
vattenkraft ....... MW 11 415 14 604 14 884
förbränningsmotorer MW 856 1 064 1 076
Totalt försåld kraft. milj. kWh 105 767 198 161 194 000
därav landsbygd .. milj. kWh 1 881 3 373 3 650
hushåll..... milj. kWh 21 084 31 266 34 100
småindustri
och hantverk milj. kWh 20 722 29 837 30 250
storindustri. . milj. kWh 51 108 115 187 108 450
övrigt ...... milj. kWh 10 972 18 498 17 550
Antal personer med tillgång till
elektricitet i % av totalbefolk-
ningen ........... 77,3 80,0 80,0
Antal anställda .... 269 000 220 000 225 000
Anmärkningsvärd är den avsevärda ökningen i
nyinveste-rat kapital 1945. Totalproduktionen har gått något
tillbaka jämfört med 1944, som är toppåret hittills.
Minskningen faller helt på ångkraften; vattenkraften uppvisar
en ökning motsvarande en installerad generatoreffekt av
280 MW. Den försålda kraften har ökat inom samtliga
grupper utom storindustrin, där inställandet av
krigsproduktionen orsakat en markant minskning. Siffrorna för
antalet anställda visar en minskning från 1939 till 1945
av ej mindre än 44 000 personer, vilket är
anmärkningsvärt med hänsyn till den kraftigt ökade produktionen.
Beräknas den specifika kraftproduktionen per anställd
erhålles för 1939 490 MWh och för 1945 990 MWh, dvs.
produktiviteten har fördubblats (Electr. World 1946 h. 3).
B R
Obligatorisk ångkraftreserv för USA:s federala
vattenkraftverk. I ett program för den federala
kraftverksrörelsen, utgivet av inrikesdepartementet i januari i år, fastslås
bl.a. att varje federalt kraftverksföretag skall förses med
sitt eget ångkraftverk som komplettering till
vattenkraftanläggningen och reserv för denna. Vidare fastslås, att alla
dammanläggningar, exempelvis för flodreglering och
bevattning, så vitt möjligt skall utnyttjas även för
generatorinstallationer (Electr. World 1946 h. 2). BR
Det ryska Angara-projektet. Enligt de ryska planerna
på kraftutbyggnader i Angara — en 1 600 km lång sibirisk
flod, som flyter från Bajkalsjön till Norra Ishavet — skall
det uppföras sex stora kraftverk för totalt 9 000 MW och
en årsproduktion av 40 milj. MWh, dvs. tre gånger
Sveriges nuvarande elkraftproduktion. Genom de nya
dammarna skapas regleringsmagasin med en sammanlagd yta
av 500 000 km2. De planerade kraftverken skall inlänkas
i ett omfattande överföringssystem, som skall förse hela
provinsen med kraft. Linjer för "mycket hög spänning"
skall användas för att förbinda kraftverken med redan
befintliga kraftcentraler. Området kring Angara är ödsligt
och har endast 15 milj. invånare. Motivet för det stora
kraftprojektet torde därför vara förekomsten av 800 000 Mt
utmärkta stenkol och 1 000 Mt värdefulla mineral,
innehållande grafit, koppar, järn, asbest m.m. Dessutom är
klimatet torrt; jorden, som är lättbrukad, borde kunna
föda ca 100 milj. människor, varav hälften
industriarbetare (Génie Civil 1946 h. 4). BR
Genoniföringsströnitranforinatorer med förbättrad
mätnoggrannhet. Användningen av
genomföringsström-transformatorer begränsas ofta av att mätnoggrannheten
är otillräcklig, beroende på ett alltför lågt amperevarvtal.
Mätegenskaperna kan emellertid avsevärt förbättras om
järnkärnorna förses med en extra lindning, som matas
med tredubbla driftfrekvensen från en liten
hjälptrans-formator med sekundärlindningen kopplad i öppet delta.
Kärnan magnetiseras alltså samtidigt med ström av två
olika frekvenser. Lindningen med den högre frekvensen
levererar härvid en proportionsvis större del av den
erforderliga magnetiseringseffekten än den som matas med
driftfrekvent ström, vilket innebär, att den
magnetiserings-ström, som behöver tillföras från den driftfrekventa
lindningen, blir mindre än normalt. Genom lämplig
dimensionering kan man dessutom åstadkomma, att
magnetiseringskurvan mätt från lindningen för driftfrekvens blir i
det närmaste rätlinjig. Härigenom uppnås, att mätfelen blir
konstanta och därför lätt kan kompenseras,
omsättningsfelet med en spartransformator och vinkelfelet med en
impedans. Det uppges, att man med denna metod uppnår
en högst avsevärd förbättring av mätegenskaperna, som
möjliggör, att genomföringsströmtransformatorer
användes även för sådana ändamål, där det ställes stora krav
på noggrannheten, exempelvis för energidebitering (El.
Engng 1945 h. 3). BR
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
