Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 32. 10 augusti 1946 - Tråddrageriteknikens utveckling, av Carl-Olof von Hofsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
754
TEKNISK TIDSKRIFT
mm
Fig. 5. Torkugnar.
Torkning
Efter betning och kalkning måste tråden torkas,
dels för att avlägsna all fukt, dels för att driva
ut den vätgas, som absoberats vid betningen.
Denna väteupptagning gör tråden, särskilt vid högre
kolhalter, hård och skör. Från början torkades
tråden i luften under några dygn. Detta var
tidsödande och krävde stora lagringsutrymmen samt
innebar risk för rostbildning. Man byggde
därför torkugnar, vilka varit av mycket varierande
konstruktion och som regel så anordnade, att
tråden körts in på vagnar. Torktiden i dylika ugnar
brukar vara ca 4 h. I Amerika framkommo för
ungefär tio år sedan snabbtorkningsugnar, vilka
arbetade med höga temperaturer och mycket
kraftig luftcirkulation, varigenom torktiden
kunde nedbringas till omkring 20 min. Med stöd av
dessa ugnars princip ha vi konstruerat våra
torkugnar i Sandviken (fig. 5). Temperaturen vid
torkningen är lämpligen 120—150°, allt efter del
material, som torkas, och tiden är 20—40 min.
Dragskivor
Dragskivorna lia till en början gjorts av järn
och för att förbättra livslängden torde de ha
cementerats. Omkring 1800 började man tillverka
dragskivor av degelstål och tackjärn. Stålskivorna
hade emellertid för kort livslängd och därför
betydde införandet av hårdmetallskivor år 1926
ett mycket stort steg framåt. För de grannaste
dimensionerna användes sedan 1870 diamanter.
Fig. 6 visar en hårdmetallskiva i genomskärning.
Som framgår av bilden består skivan av en
hård-metallkärna i en stålfattning, vilken förhindrar,
att kärnan sprängs sönder vid dragningen.
Genom kärnan går dragkanalen, vilken består av
följande sektioner: ingångskona, dragkona,
bär-ning och utgångskona.
Ingångskonan har till uppgift att underlätta
smörjmedlets införande i dragkanalen. I
dragko-nan sker själva reduktionen av tråden, varför
den inre delen, som deltar i reduktionsarbetet,
kallas reduktionslängd. Dragkonans vinkel ligger
vanligen mellan 10 och 20° och är beroende av
bl.a. trådens kvalitet och hårdhet, reduktionens
storlek och smörjmedlets beskaffenhet. Efter
drag-konan kommer en cylindrisk del, som kallas
bär-ning. Bärningens längd bestämmes i stort av
samma faktorer som bestämma dragkonan och är
ca 0,5—1,5 gånger trådens diameter. Man strävar
som regel efter så lång bärning som möjligt, ty
härigenom ökas dragskivans livslängd.
Utgångs-konan slutligen har till uppgift att förstärka
dragskivan och åstadkomma en mjuk övergång, då
tråden lämnar skivan.
Smörjmedel
Dragsmörjmedlens utveckling är mycket
dunkel. På grund av den stora hemlighetsfullhet,
som omgav varje drageri, hade var och en sin
praxis. Dragsmörjmedlets uppgift är att bilda en
smörjande film mellan tråden och dragkanalen,
så att friktionen ej blir för stor. Man skiljer
mellan tre huvudtyper av smörjmedel, nämligen
fasta, såpartade och flytande. Av de fasta är
tvålpulver vanligast. Det ger tillsammans med kalken
en mycket bärkraftig film och användes därför
vanligen, då det gäller stora reduktioner eller
stora draghastigheter. Den dragna trådens yta
blir matt och eventuella små gropar bli till stor
del kvar efter draget, enär desamma sättas igen
av det bärkraftiga tvålpulvret. Det vanligaste
såpartade smörjmedlet är en blandning av
tvålpulver och rovolja. Det har en trögflytande
koncistens och användes företrädesvis för tråd,
som i fortsättningen skall våtdras. De flytande
smörjmedlen eller draglösningarna finnas i ett
otal kompositioner. De äro ofta svagt
svavelsyresura och ha tillsatser av vattenlösligt fett,
rågmjöl, såpa etc. Före våtdragningen doppas
trådringarna i ett svavelsyresurt
kopparsulfat-bad eller koppartennsulfatbad, varvid man allt
Fig. 6. Hårdmetallskiva
genomskärning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
