Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 32. 10 augusti 1946 - Tråddrageriteknikens utveckling, av Carl-Olof von Hofsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 augusti 1946
757
För att man skall kunna sticka trådänden genom
dragskivan, måste den ha en spets. Vid
dimensioner 1,00—8,00 mm är en dylik ganska lätt att
åstadkomma i ett spetsvalsverk, och vid
dimensioner över 8.00 mm använder man en roterande
hammarmaskin. Vid grannare dimensioner
brukar man fila eller dra spetsen. Det är emellertid
av största betydelse, att spetsen är rund utan
grader. för att dragskivorna ej skola skadas, och dess
utom bör den vara rak. Detta är svårt att uppnå
vid finare dimensioner med de hittills använda
spetsningsmetoderna, och därför är det ett
tidsödande arbete att sätta in en ny dragserie.
Den metod, som vi ha utexperimenterat, ger
perfekta spetsar på mycket kort tid. Vi använda en
elektrolytisk spetsapparat. En dylik finns
monterad på dragmaskinen (fig. 11). Strömmen tas
från en reglerbar selenlikriktare, elektrolyten är
25 % alkohollösning av överklorsyra (HC103).
Behållaren för syran är katod med en rörformig
elektrod i mitten. Apparaten är utförd av rostfritt
stål med tjockt täljstenslock fastskruvat med en
strålning och försett med ett litet hål i mitten,
infodrat med glasrör, genom vilket tråden
nedföres. Tråden är anod och strömtätheten skall vara
den högsta möjliga, utan att alkoholen fattar eld.
Genom lockets konstruktion elimineras alla risker
vid explosioner, som då och då kunna inträffa,
om strömstyrkan väljes för hög. Ungefär 3—3,5
A/cm2 är lagom. Apparaten användes för 1,25 mm
diameter och grannare och spetsningstiden är ca
45 s. Genom att sakta föra tråden upp och ned
i elektrolyten, blir spetsen konisk. Med en
spets-ning kan man dra tråden genom 5—6 dragskivor.
Vid elektrolysen utvecklas 02, varför någon risk
för korrosion omkring apparaten icke förefinns.
Tekniken strävar ständigt framåt mot bättre
metoder. Man har nu i ungefär 1 000 år tillverkat
tråd genom att medelst en kraft dra densamma
genom dragskivan. År 1924 patenterade B
Weis-senberg i Düsseldrof en dragningsmetod, som gick
ut på, att framför dragskivan applicera en kraft
motsatt dragriktningen, varigenom vissa fördelar
uppnåddes. Inte förrän omkring tio år senare
började man undersöka metoden, vilken sedan
dess varit föremål för ett omfattande
forskningsarbete. Några av de forskare, som publicerat
undersökningar, äro Thompson 1933, Lewis 1933,
Stringfellow 1939 och 1940, Lueg & Pomp 1942,
Heselwood 1944, Howden & Lunt 1945.
Fig. 14 ger en föreställning om
spänningsförhållandena vid dragning utan och med motdrag.
Till materialets hårdnande vid kallbearbetningen
har icke tagits någon hänsyn. Man får
utan motdrag:
Pd= 2 (,«. • or • eos ~ + kw sin
Pz= Z ön = Po
Fig. 13. Anordning för trådsvetsning.
med motdrag:
P’d= 2" I /bi- or - eos ~ + kw sin
Pv = 2’<7/1
Pr = 2 oio
där åi, dr i= längd- och tvärspänningar i tråden,
kf f= trådens formförändringshållfasthet,
kw != det utåt verkande
formförändrings-motståndet,
r i= friktionskoefficient,
Pz, Pv •= dragkraft på tråden,
Pd, Pd ’= dragkraft på dragskivan,
Pr = motdragkraft,
[x — friktionskoefficient.
Av bilden framgår, att vid motdrag blir den
kraft, som påverkar dragskivan i dragriktningen,
mindre och tillika blir friktionsarbetet mindre.
De fördelar, man vinner vid dragning med
motdrag, äro: minskad dragskiveslitning genom det
minskade trycket i dragkanalen, ökad
draghastighet genom den mindre påkänningen i
dragkanalen och möjlighet till glidlös dragning med endast
2 till 4 slingor kring varje dragblock, minskad
effektförbrukning genom att det retarderande
arbetet omsättes i framåtdrivande. Om effektför-
Fig. 14. Spänningsförhållanden vid dragning, t.v. utan och
t.h. med motdrag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
