Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 32. 10 augusti 1946 - Tråddrageriteknikens utveckling, av Carl-Olof von Hofsten - Diskussion, av Tore Schölin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
758
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 15. Glidlös dragmaskin.
brukningen äro de olika forskarna icke överens,
men det förefaller som om besparingen i
praktiken skulle vara blott ca 15 %. Draghastigheten
kan fördubblas, så att man vid järntråd kommer
upp i ca 10 m/s.
Fig. 15 visar en glidlös dragmaskin av engelsk
tillverkning, som arbetar med relativt svagt
mot-drag. Denna ger en föreställning om hur en
mot-dragmaskin kommer att se ut.
De flesta trådtillverkare med blandad
tillverkning ställa sig ganska tveksamma inför denna
nya dragningsmetod, på grund av de tekniska
svårigheter som den erbjuder, men det torde
dock vara säkert, att för mjuk tråd i stora poster
är den överlägsen. Om den sedan kan tränga
undan de vanliga glidlösa maskinerna vid hårdare
kvaliteter och rostfritt material får framtiden
utvisa.
Diskussion
Ingenjör töre Schölin: Draghastigheterna måste sägas
vara goda värdemätare på tråddrageriteknikens utveckling.
Jag har därför tänkt lämna några värden på hastigheter,
som tillämpats vid tidigare använda enkeldragbänkar och
numera användes vid kontinuerlig dragning. Dessa värden
gäller för dragning av koppar- och aluminiumtråd och
härrör liksom övriga uppgifter, då ej annat anges, från
AB Svenska Metallverkens tråddrageri i Västerås.
Sådant material till omkring 3 mm har tidigare dragits
med omkring 1,5 m/s. Vid kontinuerlig dragning har
hastigheten kunnat ökas till mellan 5 och 8 m/s och enligt
senaste uppgifter från England och Amerika skulle
maskiner finnas byggda för dragning av ifrågavarande
dimensioner med upp till 15—20 m/s. Dimensioner mellan 1 och
3 mm har tidigare dragits på mediumbänkar, likaledes
enkelbänkar, med mellan 1,5 och 2 m/s, då de
kontinuerliga maskiner, som numera används för dessa dimensioner,
möjliggör draghastigheter upp till 12 m/s. De senaste
värden, som föreligger från Amerika för denna
dimensionsgrupp, anger ca 30 m/s för tråd med 1,30 mm diameter.
För dimensioner under 1 mm, där kontinuerlig dragning
sedan länge har kommit till användning, har tidigare
hastigheter, 5—10 m/s, kunnat ökas till 15—20 m/s. De senaste
engelska uppgifterna härvidlag anger draghastigheter av
uppemot 40 m/s. Western Electric skall enligt uppgift dra
0,25 mm tråd med 50—60 m/s.
Det är alltså högst avsevärda framsteg, som har gjorts,
medförande betydande kapacitetsökningar. Vad det
innebär med nuvarande stora brist på arbetskraft att man får
fram 4—4,5 t per man och skift i stället för tidigare
omkring 1,5 t ligger i öppen dag. Dessa siffror gäller
dragning av dimensioner omkring 3 mm.
I den hårda konkurrensen om arbetskraften har det
vidare visat sig betydligt lättare att få dragare till de
kontinuerliga maskinerna än till enkeldragbänkarna. Dragning
på enkelbänk hör till ett av de tyngsta arbeten, som finns.
Direkt manuell lyftning av 12—15 t per skift är en vanlig
prestation.
Den kontinuerliga dragningen erbjuder även andra
fördelar. Sålunda blir kvaliteten på den dragna tråden bättre.
Vid dragning på enkelbänk, där dragsmörjan i regel
utgörs av en blandning av talg och maskinolja, blir tråden
alltid mera eller mindre kladdig, då dragsmörja följer med
genom dragskivan vid genomdragning av spetsen. Särskilt
om tråden skall blankglödgas, är en sådan förorening
mindre önskvärd. En särskild avfettning före glödgningen blir
nödvändig. Anrikning av flagor och lösa partiklar från
tråden i dragsmörjehon är vidare ofrånkomlig vid
enkeldragning. Vid kontinuerlig dragning bortskaffas dylika
partiklar genom centrifugering av dragvätskan i en central
tank- och pumpanläggning.
Ännu en fördel med kontinuerlig dragning är, att
avfalls-procenten högst avsevärt har kunnat nedbringas vid
dragning av koppar- och aluminiumtråd. Efter neddragning till
önskad dimension uppvisar de i valstråd stumsvetsade
skarvarna praktiskt taget samma hållfasthetsegenskaper
som oskarvad tråd. Detta har medfört, att skarvarna icke
behöver kapas. Tråd, såväl enkeltråd som tråd ingående
i linor, får levereras med kvarvarande skarvar. Härigenom
erhålles den verkliga välsignelsen med kontinuerlig
dragning. All i maskinerna ingående stumsvetsad valstråd kan
betraktas som en sammanhängande längd och den färdig-
Fig. 1. Kontinuerlig dragmaskin med 13 drag för dragning
av koppar- och aluminiumvalstråd från ca 9,5 mm till
2—3 mm; t.h. de sista dragen i maskinen jämte
färdigblocket.
Fig. 2. Mindre kontinuerlig maskin för dragning av tråd
från 1 mm och nedåt; t.h. maskinens inre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
