Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 32. 10 augusti 1946 - AB Bromanco - Högards Fabriks AB - AB Svenska Metallverken - Hellefors Bruks AB - Insänt: Den svenske ingenjören och vårt lands framtid, av Gösta Malm och P Eg. Gummeson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 augusti 19 AG
183
AB liromanco, Stockholm. Tekniska meddelanden
rörande de av firman distribuerade artiklarna, bl.a. isolerslangar
och permanenta magneter. Det är firmans avsikt att med
dessa tekniska meddelanden hålla kundkretsen
informerad om den senaste utvecklingen inom branschen.
Högards Fabriks AB, Stockholm. Katalog över skyltar
och konsthartsbokstäver för såväl utomhus- som
inom-husskyltning.
AB Svenska Metallverken, Stockholm. Prospektet "SM
oljebrons, självsmörjande bronslager", tillverkade på
pul-vermetallurgisk väg; lagret består av ett poröst lager av
tennbrons med tillsats av grafit som friktionsminskande
medel; porerna, som upptar 25—30 % av volymen, är
fyllda med olja. Prospektet "SM bälgrör’’ för regulatorer,
där man utnyttjar bälgens längdförändring vid olika
temperaturer och tryck, samt för ljud- och
svängningsdämp-ning m.m.
Hellefors Bruks AB, Hällefors. Katalog över stållinor
av bolagets tillverkning. Katalogen är uppställd med tanke
på att hjälpa även mindre fackkunniga köpare att
beställa för olika ändamål lämpade linor.
Insänt
Den svenske ingenjören och vårt lands framtid
I Tekn. T. 1946 h. 18 är återgivet ett föredrag av direktör
P Eg. Gummeson, vilket till större delen berör
undervisningen vid våra tekniska högskolor.
Återgivandet av föredraget följde strax efter
publicerandet i allmänna pressen av K.M:ts proposition till Riksdagen
av den 12 april angående reformerande av den högre
tekniska undervisningen, som bygger på och till sina
huvuddrag följer det förslag, som i oktober 1943 avgavs av 1940
års sakkunniga för den högre tekniska undervisningen.
De sakkunnigas betänkande har varit refererat i
tidskriften (Tekn. T. 1945 s. ?) och behandlats inom såväl
Svenska Teknologföreningen som andra tekniska föreningar.
Såvitt jag kan finna, har Gummeson helt och hållet
förbigått de sakkunnigas utredning och förslag, ehuru det
ämneskomplex han behandlar, där är grundligt och
allsidigt debatterat. Ej heller har han fäst avseende vid de
framlagda förslagen till läroplaner, som kan anses
motsvara det närmast förestående steget i utvecklingen, utan
har ban följt den nuvarande studiehandboken.
Det ämne, som Gummeson behandlar, kan debatteras i
oändlighet, men jag skall i det följande inskränka mig till
några få erinringar.
När dei föreligger den genom de sakkunnigas försorg
utarbetade samvetsgranna statistiska analysen av hela
ingenjörsbeståndet är det svårt att finna sig till rätta i ett
resonemang, som utgår från en summarisk uppdelning i
"teoretiska" och "praktiska" ingenjörer.
Efter den hittills förda diskussionen torde man
emellertid vara enig om, att utbildningen för alla
högskoleingenjörer skall omfatta följande huvudmoment:
högre utbildning i matematiska och naturvetenskapliga
ämnen som grundval för de tekniska vetenskapliga
studierna,
allmän teknisk utbildning,
allmän teknisk fackutbildning (i ett fack),
facklig specialutbildning.
Den senare differentieras inom varje fackavdelning efter
olika linjer och differentieringen får föras vidare allt efter
vad utvecklingen fordrar.
Med denna huvudindelning har man — enligt de
sakkunniga — ansett möjligt att begränsa den normala
studietiden till 4 år (41/2 för bergsmän) även med det stark!
växande lärostoffet. Har man fått den allmänna
naturvetenskapliga grunden lagd och genomgått dess tillämp-
ning efter en huvudlinje, har man i regel ej heller någon
svårighet att i det praktiska livet gå över även till en
annan linje inom samma eller närbesläktat fackområde.
Beträffande t.ex. det av Gummeson särskilt berörda
mekaniska facket har de sakkunniga funnit sig böra föreslå
differentiering i följande huvudlinjer: kraftteknici,
maskinkonstruktörer, produktionsteknici (härmed avses såväl
driftingenjörer som affärsingenjörer, vilka får välja olika
ämneskombinationer), samt uppvärmnings- och
ventilationsteknici. Statistiken visar, att de nuvarande
högskoleingenjörerna inom fackavdelningen fördelar sig ungefär
till lika antal på de tre första grupperna. Den sistnämnda
är en så gott som nytillkommen grupp, som dock kan
väntas växa i hög grad och för vilken därför särskild linje
utformats.
Beträffande läroplanerna måste jag inskränka mig till
att hänvisa till dem, som återfinns i de sakkunnigas
betänkande. Analogt med detta exempel är utbildningen för
övriga fackområden genomarbetad.
Det torde väl bli ofrånkomligt, att man måste verkställa
ett urval av de sökande till högskolorna. Det lär väl aldrig
bli möjligt att ta in dem alla. Verkställandet av urvalet
har alltid varit en mycket svår fråga som oavlåtligt varit
föremål för uppmärksamhet från högskolemyndigheternas
sida. De sakkunniga ansåg sig ej — trots ingående
studium — kunna göra någon insats av särskilt värde i
frågan, men vid K. Tekniska Högskolan har på rektors
initiativ under senaste år prövats uppslaget att i
begränsad utsträckning införa psyko-analytisk testning.
Uppslaget är säkerligen värt att fullföljas och kan bli av
särskilt värde i gränsskiktet mellan dem som är klart
meriterade och dem som ej kommer in, ty där kan
betygsskillnaderna vara för små för att ensamma vara
utslagsgivande.
I detta sammanhang må erinras om det av de
sakkunniga framförda förslaget att vid de allmänna läroverken
införa en särskild studentlinje för de tekniska högskolorna
och med dem jämställda högskolor, vilka absorberar mera
än en fjärdedel av alla realstudenter. Säkert skulle en
sådan anordning vara mycket värdefull men förblir
måhända en from önskan.
Det är icke riktigt, att — såsom Gummeson synes anta —
under senare år utbildningen vid de tekniska högskolorna
snedvridits på grund av forskningspropaganda och lika
litet kan de sakkunniga vid utarbetande av sitt förslag
beskyllas för att av sådan anledning ha påverkats i ensidig
riktning.
Visserligen har man försökt tillgodose behovet av
teknisk-vetenskapligt utbildade forskare, men detta har skett
på sådant sätt, att endast de som är lämpade därtill
erhåller sådan utbildning.
Under senare årtiondens utveckling är det två moment,
som i detta sammanhang bör uppmärksammas. Det ena
är införande av examensarbete, som tvingar varje
studerande att utföra arbete av sådan karaktär, som kan sägas
vara forskningsbetonat eller i varje fall innebära inledning
till forskning. Alla torde dock vara ense om, att det är
både ändamålsenligt och riktigt att de studerande — före
sin avgång från vederbörande högskola — får avlägga ett
sådant prov på förmåga av den självständiga behandling
av ett ämne, som examensarbetet innebär. Någon ensidig
betoning av forskningen ligger icke i examensarbetet.
Det andra momentet är inrättande på sin tid av
fackavdelningen för teknisk fysik. De från denna
fackavdelning utexaminerade, för vilka de teoretiska fordringarna
är särskilt stora, utgör ett mycket värdefullt tillskott i
denna tid med skriande forskarebrist, och anordningen måste
betraktas såsom ett på sin tid väl motiverat framsteg.
Att lärarna lägger sin undervisning på sådant sätt, att de
studerande får blicken öppen för forskningens betydelse
och intresse för framstegsarbete över huvud måste under
alla förhållanden anses önskvärt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
