Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 33. 17 augusti 1946 - Ångbildningsproblemet i bränslesystem för höghöjdsflygplan, av Lars-Axel Strömberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 augusti 1946
773
Ångbildningsproblemet i bränslesystem
för höghöjdsflygplan
Civilingenjör Lars-Axel Stromberg, Linköping
Bränslesystemets viktigaste funktion i flygplan
är att leverera rent bränsle, fritt från ånga och
med rätt tryck till motorn under alla
flygförhållanden. Konstruktionen av ångfria
bränslesystem för flygplan med stora motoreffekter och
avsedda för höga stighastigheter och stora höjder
kompliceras genom de stora bränslekapaciteter,
betydande tryckfall och låga atmosfärtryck i
tanken, med vilka man då måste räkna. Dessutom
tillkommer vid ledningsdragningen det
nödvändiga hänsynstagandet till
konstruktionsarrangemangen i övrigt, varför kompromisser oftast
måste tillgripas.
Ytligt sett verka ju dessa problem ej särdeles
märkliga att konstruktivt övervinna på ett
praktiskt tillfredsställande sätt, men man har då
förbisett att det bränsle, som skall transporteras,
utgöres av bensin, som på grund av sin stora lätt
flyktighet och sin förmåga att i sig lösa luft jämte
sin kraftiga lösningsförmåga på många material
vållar en mängd speciella svårigheter. Under de
senaste 6—7 åren med dess så snabba utveckling
av flygplan och flygmotorer ha hithörande
problem varit utomordentligt allvarliga och fordrat
ingående vetenskapliga och experimentella
behandlingar och prov i de flesta
flygplanproduce-rande länder. Även vid Svenska Aeroplan AB ha
vi efter en del mindre lyckade stig- och höjdprov
med vissa flygplantyper ställts inför några av de
svårigheter med motorinstallationerna, som icke
bruka vara ovanliga på höghöjdsflygplan. Vi
anse oss ha löst de aktuella fallen tillfredsställande
huvudsakligen på experimentell väg och ha efter
hand kunnat konstatera, att de lösningar vi
kommit till i stort sett äro de, som numera
rekommenderas som de lämpligaste i utländsk,
främst då amerikansk litteratur.
Bensins ångbildningsegenskaper
Soin ovan nämnts, är det motorbränslets,
bensinens, lättflyktighet och innehåll av löst luft, som
det under vissa förhållanden önskar avge, här
gemensamt benämnt ångbildning s för måg a, som
vållar de flesta svårigheterna.
Föredrag i avd. Skeppsbyggnadskonst och Flygteknik den 30
januari 1946.
DK 629.13.011.154
621.43.013:621.43.032
Ångbildning i en sådan omfattning att det
orsakade ånglås förekom för första gången
omkring 1930 i några bilar. Det avhjälptes då genom
att asbestisolera bränsleledningen eller att flytta
bort den från motorns heta delar, genom att öka
genomströmningsareorna i förgasaren eller att
sätta in en större bränslepump. I början av det
nu pågående kriget döko besvärligheterna upp
igen men nu med den skillnaden att det var
betydligt allvarligare, då det även gällde flygplan
för flygning på stora höjder. De motorfordon,
som för ett par år sedan deltogo i striderna på de
afrikanska ökenhögslätterna, hade givetvis
bränslesystem konstruerade för höga temperaturer och
låga atmosfärtryck, men de lösningar, som här
tillgrepos, voro i de flesta fall ej direkt
tillämp-bara på flygplan. Tillräcklig bränsletillförsel på
höjd är en fråga om förhindrande av ångbildning
eller om denna ej kan undvikas avlägsnande av
ångan i systemet. Ett steg i riktning mot minskad
ångbildning vore naturligtvis övergång till ett
mindre lättflyktigt bränsle, men detta strider mot
de fordringar man har på
destillationsegenska-perna för flygbensin: minst 10 % skall ha
destillerat över vid 75°C, detta för att ernå lätt start,
50 % skall ha övergått vid 105°G, vilket äger sin
betydelse för varmkörning och acceleration, och
minst 90 % skall ha destillerat över vid 150°C
med risk annars av för kraftig kylning eller att
bensinen oförbränd rinner ned utefter
cylinder-väggarna och löser smörjoljan.
Bensin är sammansatt av flera vätskor, som var
och en har olika kokpunkt vid samma tryck. Fig. 1
visar i kurvform det ogynnsamma
volymsförhållandet mellan ånga och vätska för en ganska
normal flygbensin i det aktuella tryck-(höjd-) och
Fig. 1. Förhållandet
ång-volymjvätskevolym för
flygbensin som funktion
av temperaturen vid
varierande atmosfärstryck
(flyghöjd).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
