Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 33. 17 augusti 1946 - Ångbildningsproblemet i bränslesystem för höghöjdsflygplan, av Lars-Axel Strömberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17 augusti 1946
779
att använda tankbottenmonterade pumpar vid
stridsflygplan, ty om vid beskjutning tankpumpen
träffades bleve bottenskadan ytterst allvarlig, men
fördelarna i övrigt voro så markanta, att man
tog denna risk, vilken emellertid med tiden blivit
mindre genom det förbättrade
tankgummimaterialet.
Den beskrivning, som här lämnats av
pumparna, har bara tagit fasta på de goda kapaciteter
och tryck de ge, men inget har nämnts om deras
nära nog viktigaste uppgift, nämligen att avskilja
luft och ånga ur bränslet. På fig. 8 och 9 synes
att omedelbart före pumpinloppet på ett visst föi
varje pumptyp fixerat avstånd en liten
plåtpropeller är fast monterad på pumpaxeln. Bladen ha
en mycket kraftig stigning, varför dess
pumpeffekt ej är särdeles stor. Propellern verkar
emellertid så, att den våldsamt vispar oin bränslet,
som är på väg in i pumpen, varvid lokala
trycksänkningar uppstå och ångbildning omedelbart
äger rum. Ångan kastas ut mot bladens spets på
grund av rotationen och slungas sedan ut i
vätskan så som fig. 10 avser att åskådliggöra.
Denna ångavskiljning är utomordentligt kraftig.
Exempelvis är det vid ett yttre tryck
motsvarande endast några få tusen meters flyghöjd
nästan omöjligt trots stark belysning att i en
provtank av glas observera pumpens centrala partier
på grund av ångbubblorna.
Det är en önskan och oftast en fordran att
pumpinloppet skyddas av en sil. Vid våra försök
funno vi emellertid att även grovmaskiga silar
medförde försämrad pumpeffekt och trodde till
en början att delta orsakades av ångbildning vid
bränslets passage in genom silén, men
förklaringen var i stället den, att silén hindrade från
propellern avskild ånga att passera ut och upp
till bränslets fria yta. I stället blev det en
anhopning av ånga innanför silén med påföljd, att även
det rena bränslet vid inloppet blandades med
ånga. Man kan då liksom vid trång placering av
tankpumpsinloppet, som fig. 11 visar, montera
ledplåtar i gränsskiktet mellan ångan och vätskan,
vilket medför fullgod verkan såväl med som utan
sil, vars fria area emellertid med en viss
minimistorlek på maskorna måste vara 5—8 gånger
större än den fria inloppsarean i pumpen.
Ovanstående gäller närmast för den äldre
tankpumps-typen. För den inverterande typen bli
förhållandena delvis förenklade. En konisk ledplåt
innanför silén förhindrar där uppåtsträvande
ångbubblor att blandas med det tillrinnande bränslet,
vilket framgår av fig. 8 och 9. Observera
skillnaden i silarea för tillrinnande bensin och
avgående ånga!
Luftavskiljning i förgasare
Enligt redogörelser i en del amerikanska
tidskrifter hade man i USA omkring 1942—1943
vid sidan av här berörda problem, som då ansågs
Fig. 10. Ångavskiljning i olika stadier vid
tankpumps-propeller.
löst, svårartade motorstörningar, som uppträdde
på mo!orer av skilda fabrikat monterade i olika
flygplantyper. Störningarna kunde komma redan
i starten och voro vanligast på några tusen meters
höjd. Teoretiska spekulationer och
laboratorieprov med bränslesystem uteslöto möjligheten av
att orsaken kunde vara vanlig ångbildning. Efter
ett långvarigt och intimt undersökningsarbete
berörda firmor emellan uppdagades felorsaken
genom en tillfällighet och visade sig bestå i att
motorerna gingo i detonationsområdet.
Anledningen härtill var i sin tur att bränslets innehåll
av övermättad luft plötsligt avskildes i
förgasaren, varför blandningen blev för mager, i
synnerhet vid höga effekter och automatisk mager
blandningskontroll. Lämpligaste botemedlet
visade sig vara en övergång till ännu högre tryck
före förgasaren och på vissa håll blev man
tvungen att gå upp ända till 2,5 kp/cnr bränsle-
Fig. 11. Gränsplåt sarrangemang vid tankpump av äldre
typ med trång placering.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
