Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 33. 17 augusti 1946 - Ljudisolerande väggar för flygplanskabiner, av Guy von Dardel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
782
TEKNISK TIDSKRIFT
är ett lågpassfilter, där väggarnas massor
motsvaras av induktanserna 3/, och M2 och den
mellan väggarna liggande fjädrande luftkudden av
kapaciteten C. Kapaciteten C har värdet
c—*-
V Po
där yl=cp/cv^ 1,4 och pn är lufttrycket.
Luftskiktet är analogt med en ren kapacitet endast
för ljud av låga frekvenser, då tjockleken hos
skiktet är liten i förhållande till våglängden. Vid
högre frekvenser måste kapaciteten ersättas med
en förlustfri ledning. Vid vissa frekvenser, då
luftskiktets tjocklek approximativt är en multipel
av halva våglängden, får man parallellresonans.
Vid dessa resonansfrekvenser är dämpningen i
väggen liten.
Spegeldämpningen för ett lågpass T-filter som
funktion av frekvensen visas i fig. 2. Massan M
har härvid fördelats lika på de båda väggarna,
så att det analoga filtret är symmetriskt. Filtret
släpper igenom alla frekvenser under en
gränsfrekvens, men spärrar för höga frekvenser. För
gränsfrekvensen gäller
7i\! MC
Inlänkningsdämpningen varierar med
frekvensen enligt fig. 3 (prickad kurva). Streckad är
inlagd den räta linje, som motsvarar värdena för
en enkelvägg med samma vikt. Vid låga
frekvenser sammanfaller kurvorna. I närheten av
gränsfrekvensen. där filtret är anpassat till luftens
akustiska motstånd, är dämpningen för en
dubbelvägg låg men stiger därefter snabbt över
värdet för en enkelvägg. Vid högre frekvenser
inträffar ett skarpt minimum i kurvan beroende på
resonans i luftskiktet.
För att få en vägg med god
ljudisoleringsförmåga bör man förlägga det frekvensområde
under och omkring gränsfrekvensen, där väggen
är underlägsen en enkelvägg med samma vikt,
så lågt som möjligt, helst under det hörbara
frekvensområdet. Väggarnas massa M och avståndet
mellan väggarna bör vara så stora som möjligt.
Viktshänsyn och utrymmeshänsyn sätter dock
snart en gräns för dessa båda faktorer. Om man
t.ex. antar väggens vikt till 4 kg/m2, vilket är ett
normalt värde för kabinväggar i flygplan, och
tjockleken till 7 cm. blir gränsfrekvensen 230 p/s.
Fig. 2. Spegeldämpning för
filter enligt fig. 1.
Fig. 3. Fyrdubbel vägg och teoretiska dämpningskurvor för
enkel, dubbel och fyrdubbel vägg vid lika vikt och utrymme.
Flerdubbla väggar
För att undersöka om en förbättring i
ljudisoleringsegenskaperna kan nås genom att bygga upp
väggen av ännu flera plattor, undersökes en
fyr-dubbel vägg enligt fig. 3, fortfarande med totala
vikten 4 kg/m2 och inom ett utrymme av 7 cm.
Dämpningen för en sådan vägg stiger ovanför
gränsfrekvensen brantare än för en dubbel vägg.
Å andra sidan är gränsfrekvensen tre gånger så
hög, så att en avsevärd del av det aktuella
frekvensområdet kommer att ligga under
gränsfrekvensen, där väggen är underlägsen den enkla
väggen med samma vikt. Valet mellan enkla, dubbla
och flerdubbla väggar blir beroende av arten av
det ljud man vill isolera mot. Om man t.ex.
önskar isolera huvudsakligen mot ljud av höga
frekvenser över 1 000 p/s är den flerdubbla
väggen lämpligast. Är däremot bullret rikt på
frekvenser ned till 300 p/s blir den dubbla väggen
förmånligare. Innehåller bullret slutligen
huvudsakligen mycket låga frekvenser är det ingen
fördel att använda dubbla eller flerdubbla väggar.
Experimentell överensstämmelse
L Renault* har utfört mätningar av
luftljud-isolationen hos dubbelfönster. Den föregående
teoretiska behandlingen bör äga sin tillämpning
på detta slag av dubbelvägg, och Renaults värden
lämpar sig därför för en undersökning av
giltigheten av de elektroakustiska analogierna och de
därav härledda formlerna. I fig. 4 visas
heldragen Renaults kurva för ett dubbelfönster med
totala vikten 4,4 kg/m2 och avståndet 6 cm mellan
skivorna. Streckad har inlagts den teoretiska
kurvan. Den experimentella kurvan har samma
allmänna karaktär som den teoretiskt beräknade
men ligger betydligt under den senare vid högre
frekvenser. Orsaken härtill är att finna i brister
i den elektroakustiska analogin mellan
dubbelvägg och elektriskt filter. Ljudvågorna kan
utbreda sig inte bara vinkelrätt mot väggen utan
även parallellt med dess plan. För att beskriva
det akustiska problemet fordras således tre di-
* Renault L: La transmission du son à travers les glaces simples
et les glaces doubles. Rev. Acoust, 8 (1939) h. 1—3 s. 12—46.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
