Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 33. 17 augusti 1946 - Ljudisolerande väggar för flygplanskabiner, av Guy von Dardel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
784
TEKNISK TIDSKRIFT
Fi(j. 6. Praktisk utformning av vägg till flygplankabin.
ljudisoleringsmaterial av olika slag. Först
upptogs en kurva över luftljudisolationen för enbart
duralplåten, således utan varje ljudisolering
(kurva i, fig. 5). God överensstämmelse erhölls
med de teoretiska värdena för en enkelvägg med
denna vikt (streckad kurva 2). En vaxduk
anbringades därefter på väggens insida, så att det
hela kom att bilda en dubbelvägg. (kurva 3). En
viss förbättring i ljudisolation erhölls men
eftersom tvärgående ljudvågor i luftmellanrummet
inte dämpats, var förbättringen ganska
obetydlig och icke så stor som teorin för dubbelväggar
förutsäger. Sedan svängningarna dämpats med
ett vaddlager omedelbart innanför vaxduken
erhölls en kraftig förbättring av ljudisolationen
(kurva 5). Ur data för den bildade dubbelväggen
kan gränsfrekvensen beräknas till ca 400 p/s. Vid
denna frekvens börjar ljudisolationskurvorna i
fig. 5 att stiga snabbare. Kurva 5 ligger alltjämt
betydligt under den teoretiska kurvan i fig. 3.
Orsaken kan vara vaxdukens ringa vikt, endast 0,5
kg/m2, i förhållande till duralplåtens 2 kg/m2.
Dubbel väggen får därigenom inte den
symmetriska uppbyggnad, som antogs vid beräkningen
av de teoretiska kurvorna och som ger den bästa
ljudisolationen vid given total vikt.
Den teoretiska utredningen och de preliminära
försöksresultaten visade att väggen borde
uppbyggas som en dubbelvägg med poröst material i
mellanrummet för att tillgänglig vikt och
utrymme skulle utnyttjas på bästa sätt. Väggens
praktiska utformning i princip visas i fig. 6. I
mellanrummet mellan spanten kan vid behov
anbringas ett lätt värmeisolerande material av den
typ, som uppdelar mellanrummet mellan
ytter-och innervägg i från varandra isolerade luftskikt.
Detta värmeisolerande material medför på grund
av sin ringa massa ingen ökning av
ljudisolationen. Å andra sidan får det inte bilda en extra
koppling mellan dubbelväggens båda element och
därigenom minska ljudisolationen. Det bör
anbringas så att det inte är i kontakt med väggarna.
Kurvorna A och 5 i fig. 7, som gäller för samma
vägg, dels med och dels utan ett
värmeisolerings-material inlagt mellan spanten, visar att under
dessa förhållanden värmeisoleringsmaterialet inte
märkbart påverkar ljudisolationen.
Absorptionskoefficienten för olika provväggar
har uppmätts med rörmetoden vid KTH:s
akustiska laboratorium. Fig. 8 visar några av de
upptagna absorptionskurvorna. Ett maximum synes
föreligga i absorption vid ca 300 p/s. Betraktas
kabinväggen som resonansabsorbent med den
svängande innerväggen som massa och
luftkudden mellan väggarna som fjädrande element, så
kan resonansfrekvensen beräknas till 270 p/s, vid
vilken frekvens absorption teoretiskt kan
förväntas vara hög.
Fig. 7. Luftljudisolation för dubbelväggar (efter mätningar
vid KTH).
Fig. 8. Absorptionskoefficient för dubbelväggar (efter
mätningar vid KTH).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
