Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 34. 24 augusti 1946 - Stockholms kommunala verk under kriget. Reningsverket, av Gustaf Brundin - Stockholms kommunala verk under kriget. Renhållningsverket, av Åke Björkman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17 augusti 1946
811
Renhållningsverket
Fig. 3. Biohumfabriken; lagerplats med bandtransportör;
t.h. blandningshus och torvlada.
mer att användas för ångturbindriften som
avsikten var vid reningsverkets projektering.
Biohumen
En annan produkt från reningsverket är
biohumen, som tillverkas i en särskild fabrik,
fig. 3. Denna är ett gödslings- och
jordförbättringsmedel som tillverkas av utrotat siam,
torvmull, kalk och thomasfosfat. Torvmängden
avpassas efter slammets vattenhalt, så att en lätt
hanterlig produkt erhålles.
Det blandningsmaskineri som anskaffades var
närmast avsett för ett försök i stor skala som
skulle ge besked om biohumens användbarhet
och avsättningsmöjligheter. Anläggningen togs i
drift år 1943 och efterfrågan på biohum visade
sig mycket större än väntat.
Priset på biohum är 15 kr/m3 och 1: 25 kr. per
säck om 40 1. Under åren 1943—1945 såldes 6 700,
10 700 och 12 800 m3 biohum motsvarande en
omsättning av 111 000, 203 000 och 236 000 kr/år.
Vinsten på biohumtillverkningen har trots
omsättningen varit ganska liten. Den har under åren
1944 och 1945 sammanlagt uppgått till 22 000
kr. Detta beror dels på att den befintliga
anläggningen är olämplig för tillverkning i större skala,
dels på den stora åtgången av torvmull.
Gatukontoret har emellertid för avsikt att vid Henriksdal
bygga en ny ändamålsenlig fabrik försedd med
anordningar för partiell avvattning av
rötslammet, och hoppas då att kunna leverera en jämn
produkt med lägre vattenhalt och större
gödslingsvärde. Denna nva anläggning, som torde bli
ganska omfattande, skall dock ej påbörjas förrän
erfarenhet erhållits från den blivande
biohumfabriken vid Åkeshovs reningsverk, vilken skall
uppföras under den kommande vintern.
Frågan om slammets nyttiggörande ägnas ett
stort intresse av Gatukontoret, som strävar efter
alt genom lämpliga tillverkningsmetoder och en
väl avvägd prispolitik få konsumtionen av
biohum att motsvara den mängd siam, som
produceras vid reningsverken.
Civilingenjör Äke Hjörkman, Stockholm
DK 625.768 + 628.4
De viktigaste uppgifterna, som numera åligger
Gatukontorets renhållningsavdelning, är
gaturen-hållningen och omhändertagandet av det fasta
avfall, som uppkommer i fastigheterna. Avfallets
uppsamling, sophämtningen, utföres ännu så
länge endast till ringa del genom kommunens
försorg.
Stockholm är en av de förhållandevis få städer
i världen, där inte bara körbanornas utan också
gångbanornas renhållning åligger det allmänna.
Som en följd därav har vi att ombesörja
sommar* och vinterrenhållning på en gatuyta av
drygt 10 milj. m2, motsvarande en 10 m bred
gata från Stockholm till Haparanda. För
sommarrenhållningen litar vi ännu så länge till
största delen till handsopning och för
uppsamlingen av gatsoporna användes hästfordon. För
gaturenhållningen vid barmark har krisen därför
inte medfört särskilt stora svårigheter och
egentligen endast gjort sig märkbar genom att
bevattningen av den inre stadens gator före sopningen
varit inställd. En besvärlig men kortvarig episod
var vindsröjningen i april 1940 (fig. 1).
För snöplogningen på körbanorna har man
sedan 1920-talet i ständigt växande utsträckning
använt bilplogar och väghvvlar samtidigt som
användningen av hästar avtagit. Även på
gångbanorna har man börjat använda maskiner, och vid
krisens början hade vi 170 motordrivna
arbetsredskap. Vi fick därför ta vår del av de
svårigheter, som drabbade all motordrift.
I fråga om drivmedlen hade vi det emellertid
så till vida gynnsamt ställt, som vi kunde
använda metangas till en hel del fordon, nämligen
sophämtningsbilar, lastbilar för sändning och
diversekörning samt personbilar. Till
plognings-redskapen måste vi däremot tillgripa gengas, dels
emedan de med sitt oregelbundna och stora
Fig. 1. Vindsröjningen april 1940.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
