Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 35. 31 augusti 1946 - Arbetspsykologin i den industriella demokratins tjänst, av Gösta Ekelöf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
840
TEKNISK TIDSKRIFT
sig den. Och som en översikt av mer aktuella
psykologiska spörsmål, sammanhängande med
människan som produktionsfaktor, är den
särskilt för ingenjörer ett mycket välkommet
tillskott till den praktisk-psykologiska litteraturen
på skandinaviska språk. Särskilt intresse tilldrar
sig förf:s behandling av arbetskrafts- ocli
urvalsproblemen, där förf. ej nöjer sig med att referera
utan även bidrar med egna iakttagelser och
undersökningar. Förf. har nämligen en tid
tjänstgjort vid Oslo Kommuns Arbetsförmedling,
särskilt dess yrkesvägledande institution. Dessutom
har han studerat dessa problem i Tyskland och
England, varvid han ägnat speciellt intresse åt
de psykotekniska prövningsmetodernas
tillämpning i yrkesvalsvägledningen och urvalet av
arbetskraft. Förf:s kritik av betygsväsendet och
över huvud taget hela det traditionella
anställningsförfarandet inom förvärvslivet är läsvärd
och träffande. För övrigt är det utbildnings- och
trötthetsproblemen, rationaliseringen och dess
återverkningar på människan som analyseras.
Även ges exempel på hur de negativa
verkningarna av arbetets rationalisering kan mildras eller
elimineras.
Det råder delade meningar om vilka faktorer
som verkar mest arbetsstimulerande. En del
lägger stor vikt vid sådana, som har med
arbetsmiljön och arbetssättet att göra. Somliga vid
betalningen och andra vid arbetsledningen. Förf.
tycks med många andra dela den uppfattningen,
att "de psykologiska faktorerna, stämningen på
arbetsplatsen, andan och tonen" betyda mer än
de materiella arbetsvillkoren, då det gäller att
stimulera arbetsvilligheten. Hans egna
undersökningar på det material, som arbetsledarkurser
under 3 år vid Teknologisk Institutt i Oslo givit,
har lett till en mycket stor övervikt för de
psykologiskt betonade faktorerna. Det gäller här
personer i ledande ställning. När det däremot gäller
arbetare och rutinarbetande tjänstemän får man
nog vara mer försiktig i sina slutsatser.
Erfarenheterna från diskussionerna om arbetsvillighetens
och trivselns problem vid Arbetsledareinstitutets
kurser i Stockholm pekar snarare i den
riktningen, att lönen och framför allt en rättvis
avvägning av densamma liksom känslan av
trygghet för anställningen spelar minst lika stor roll
som de psykologiska faktorerna. Waalers
behandling av de olika problem, som i boken tas
upp till omprövning, vittnar om stor beläsenhet
och gott urval av exempel. De slutsatser förf. drar
bygger ej blott på utländska, främst anglosaxiska
källor utan även på egna erfarenheter och
undersökningar. I senare fallet har stundom det
material, som stått till förf:s förfogande, varit
mycket begränsat, varför man har anledning att ta
hans på basis därav dragna slutsatser med viss
reservation.
På svenska språket har nyligen utkommit en
bok med titeln "Arbetspsykologi". Den är skriven
av en praktiker, civilingenjör Kjell Strömberg,
arbetsstudiechef vid Boforsverken, vilken i boken
ådagalägger en för ingenjörer mindre vanlig
förtrogenhet med psykologiska problem och
psykologisk litteratur. Boken är skriven som en
korrespondenskurs i 5 brev. Den börjar med en kort
översikt över den nutida psykologins uppfattning
om ärftlighet och miljö, intelligens och begåvning,
instinkter och olika karaktärstyper efter
Kretschmer, Conrads, Jungs och Sjöbrings typläror. Det
praktiska värdet i denna översikt ligger enligt
förf. däri, att arbetsledaren kan "urskilja och
känna igen de grupper av egenskaper och typer,
som det har visat sig möjligt att indela
människorna i". Emellertid rör man sig här än så
länge i så hög grad med osäkra och delvis okända
faktorer, att ingenjören bör vara försiktig, då
han går att på basis av de här givna
anvisningarna dra mer djupgående slutsatser angående
intelligens och karaktär hos den honom
underställda personalen. Lekmannen känner sig även
frestad tvivla på riktigheten av påståendet i
boken, att "det är ett faktum, att förvärvade
egenskaper inte går i arv". Är det t.ex. endast en
miljö- och utbildningsfråga eller en
äktenskapsfråga, att våra gamla järnbruksarbetare, som
generation efter generation sysslat med järnet och
dess förädling, har förvärvat ett handlag med
järnet och dess olika bearbetningsprocesser, som
gör, att de över hela jorden är eftersökta arbetare
inom denna bransch?
I det följande behandlas viktigare
arbetshäm-mande och arbetsbefrämjande faktorer. Till de
förra iäknar förf. enformigheten i tempoarbetet,
trötthet och vantrivsel. Trivseln är till väsentlig
del beroende av hur den yttre arbetsmiljön
utformas, hur belysningen, ventilationen och
arbetslokalerna ordnas, av ordningen i arbetet och
på arbetsplatsen samt i att risker för ohälsa och
olycksfall så långt möjligt elimineras. Trivseln
är även, enligt förf., i hög grad beroende av en
stimulerande och rättvis lönesättning. I detta
sammanhang ger förf. några för varje arbetsledande
ingenjör tänkvärda synpunkter på
arbetsvärderingens svåra problem. Framför allt är trivseln
emellertid enligt förf. beroende av i vad mån
arbetsledningen kan ta vederbörlig hänsyn till
de psykologiska momenten. Han ägnar därför den
sista tredjedelen av boken åt dessa spörsmål, där
han får tillfälle att belysa sina kloka synpunkter
med en mångfald goda exempel från sin egen
långa praktik. Sålunda framhålles å ena sidan
betydelsen av en väl genomtänkt personal- och
befälsorganisation med omsorgsfullt inordnade
personliga organ. Å andra sidan framhålles med full
rätt betydelsen av att man ej litar för mycket på
organisationens förmåga att förverkliga den
samverkan, som den avser att befordra. Denna hänger
ytterst på den personliga ledningens förmåga att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
