Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 35. 31 augusti 1946 - Arbetspsykologin i den industriella demokratins tjänst, av Gösta Ekelöf - Psykologisk-pedagogisk uppslagsbok, av Lennart Bergström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17 augusti 1946
841
mobilisera villigheten till samverkan. Men
villigheten är en psykisk kraft och kan påverkas
huvudsakligen med psykologiskt betonad ledning.
Strömbergs kurs i arbetspsykologi är
synnerligen läsvärd och kan jämte övriga i det
föregående omnämnda skrifter rekommenderas till
var och en, som sysslar med arbetsledning i
produktiv verksamhet. De är alla ett värdefullt och
välkommet bidrag till den mycket sparsamma
svenska litteraturen på detta område, och som
sådan en betydelsefull faktor i uppbyggandet av
en anda på arbetsplatsen, som kan befordra ett
gott utbyte av den samverkan, som den
industriella demokratin avser att förverkliga.
Den skotske sociologen Carlyle säger på ett
ställe, att en av nutidens och framtidens mest
betydelsefulla uppgifter i samhälls- och arbetslivet
är att förena den ofrånkomliga demokratin med
den lika ofrånkomliga aristokratin, dvs. att i ett
demokratiskt orienterat samfunds- och arbetsliv
förverkliga ett aristokratiskt ledarskap.
Demokratin i arbetslivet bygger på
förhandlingsprincipen, på principen om att man kommer
längre på övertygelsens än kommenderandets väg
samt på principen om att rätt och sanning ej är
enbart maktfrågor utan ytterst eviga idéer, som
det gäller för oss människor att mer och mer i
det praktiska livet söka närma oss med hjälp av
ömsesidiga förhandlingar, samverkan och
forskning. Demokratin i arbetslivet står och faller med
villigheten hos alla parter, hos individer och
grupper, att lespektera varandra som jämbördiga
parter, lika i personvärde men olika i ställning
och därmed förbundna funktioner. Den bygger
även på villigheten att öppet och lojalt samverka
med varandra.
Aristokratin åter i arbetslivet representeras av
en ledarpersonlighet som av de underordnade fritt
tillerkännes rätten att befalla då han leder,
därför att han kan ledandets konst och därjämte är
en organiserad personlighet med klara och
osjälviska linjer för sin ledande verksamhet. Den i
den meningen aristokratiske ledaren har även
förmågan att bemästra de svaga sidorna i
demokratin, framför allt genom sin förmåga att på
arbetsplatsen bygga upp en arbetskultur, där
vederbörlig hänsyn tas till att människan är ej
blott ett produktionsmedel utan därjämte
ändamål för produktionen, och som gör det till en
naturlig sak, att alla bör sträva emot att i egen
praktisk verksamhet liksom i samverkan med
andra söka förverkliga rättens, sanningens och
godhetens idéer:
rättens vid tillämpningen av alla löne-
beford-rings- och disciplinfrågor,
sanningens i all strävan mot ordning och reda
i arbetet, i strävan mot kvalitet i
arbetsprestationerna samt i det ömsesidiga umgänget,
godhetens i bedömandet av människor, deras
förtjänster och fel, i tillämpningen av gällande
rättsregler och i ådagaläggandet av intresse för
människor som man äger att samverka med och
föra befäl över.
Från arbetarhåll lyder nu parollen: Samverkan
i arbetslivet kan vinnas genom industriell och
ekonomisk demokrati. Från arbetsledningens sida
bör parollen vara: Med eller utan industriell
demokrati. Det väsentliga är, att ett intensivare
gemenskapsliv kan etableras på arbetsplatserna,
grundat lika mycket på en god och psykologiskt
orienterad ledning hos såväl högre som lägre
grupper av ledare som på en ledarmoral, som
siktar emot att förverkliga företagets produktionsidé
på basis av rätten, sanningen och godheten.
Det är, säger mången, en etik som mycket litet
passar för det ekonomiska livets hårda och kalla
luft. Härpå kan genmälas: En ny värld hoppas
vi alla skall resa sig ur ruinerna av den som nu
andligen och materiellt till stor del slagits sönder.
Och vi här i Norden vill vara med i det
uppbyggnadsarbetet. Skall denna nya värld bli en bättre
än den gamla, dvs. kunna bättre än den
tillförsäkra människorna fred och broderskap i den
internationella samverkans tecken, måste egoismens
och vinningslystnadens mäktiga drivkrafter ej sa
få dominera det ekonomiska livet, att den kristna
kultur, till vilken vi som folk bekänner oss, och
som vilar på rättens, sanningens och godhetens
principer, blir endast kamoflage för ett mer eller
mindre civiliserat barbari.
Psykologisk-pedagogisk uppslagsbok, redigerad av
Gustaf Mattsson. Natur & Kultur, Stockholm 1946. 4 bd,
ca 2 500 s., ill. 156 kr.
De senaste årens tekniska utveckling ger prov på en
beundransvärd förmåga hos människan att utnyttja naturens
krafter, samtidigt som den uppenbarar hennes ödesdigra
oförmåga att begränsa dem till konstruktiva uppgifter. I
båda riktningarna är framtidsperspektiven svindlande.
Förmågan att tänka vetenskapligt och handla sakligt har
väl fått sin tillämpning på tekniken men knappast på
människan själv. Därför har hon själv blivit sin svåraste
fiende, till synes oförmögen att anpassa sig till de krav, som
livet i ett världssamhälle ställer. Den psykologiska
kunskap, som skulle ge oss de oundgängliga redskapen
fölen sådan anpassning, har nätt och jämnt hunnit skapas,
då det redan kunde tyckas för sent att börja använda den.
Och de moraliska tillgångar, som måste vara en nödvändig
grund för ett sådant omorienterings- och
uppfostrings-arbete, synes mera illa åtgångna nu än någonsin.
Ändå är det knappast omöjligheten att finna
psykologiska vägar och bärkraftiga pedagogiska idéer som så
snedvridit utvecklingen. Snarare är det en ensidighet i
intressehållning och livsvärdering, som hindrat den
livsnödvändiga anpassningen till den nya situation, vilken den
tekniska utvecklingen skapat. Om så är fallet, är det icke
heller i första hand i politiska åtgärder vi har att söka
räddningen. En sund utveckling måste grundas på en
nyorientering i vår praktiska livsföring och inte minst i
arbetslivet.
Under de senaste decennierna och särskilt under de
senaste åren har i själva verket också betydande
ansträngningar gjorts att finna bättre anpassningsformer i den nya
arbetsmiljön. De gigantiska omställningsarbetena i de
allierade ländernas industri visar vad som härvidlag organi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
